N Y K A R L E B Y  K Y R K A

En kort presentation

Redaktion:
Ragnar Dahlstedt, Runar Hedberg och Thure Sandvik

 
[Storbron och kyrkan från sydväst i broschyren från 1965.]

Nykarleby kyrka

”När man skrev et tusende sex hundrade sju,
Med flit märk detta Läsare du:
Uti Konung Carl den niondes tid,
Utgick mandat och befallning blid,
Att Kyrko skulle upprättas
Och folket med flit underrättas:
Då blef denna Kyrka ny
Först upbygd i Nykarleby.”

Altaret.

     Så skriver krönikören i Genealogia Sursilliana. Men denna kyrka ansågs snart vara för liten, varför den nedrevs och en ny kyrka — Sancta Birgittas kyrka uppfördes. Den invigdes 1 söndagen i advent år 1708.
     Kyrkans ritningar var uppgjorda av assessor Elias Brenner. Byggnadstiden inföll under stora ofredens dagar. Tiden var hård. Församlingsmedlemmarna måste ikläda sig stora uppoffringar för att verket skulle kunna fullbordas. Kyrkan blev ett verkligt tempel, där man kunde möta Herren i bön, lovsång, predikan och vid nattvardsbordet.
     År 1709 uppsattes den från Stockholm beställda koppartuppen på kyrktornets spets.

Predikstolen.

Predikstolen och altaret

     Predikstolen och altaret är gjorda av snickaren Abraham Eliaeson från Vasa. 1751 gjordes kontrakt med nämnde snickare. 1753 var predikstolen färdig. 1757 gavs i uppdrag åt målaren Johan Ahlm att komplettera altarets ”förgyllande” och predikstolens ”gyllande och måhlning”.

Altartavlan

     Enligt traditionen skall altartavlan vara ett krigsbyte från 30-åriga kriget. Detta stämmer ej, ty samma person, som har gjort takmålningarna — Daniel Hjulström — har också målat altartavlan, som föreställer Kristus på korset och nedanför det första nattvardsbordet. År 1898 skänkte assessor och fru Lindbom en av Alexandra Såltin målad tavla föreställande Kristi förklaring. Denna var altartavla till 1928, då den vid kyrkorenoveringen placerades i södra korset, där det också finnes en målning föreställande de vise männens tillbedjan inför Jesus-barnet.

Kyrkoprydnader

     Kyrkan blev omhuldad av församlingsborna. Därom vittnar de många prydnader, som än i dag möter oss och som är gåvor av många enskilda. Inventarieboken berättar: ”En ljuskrona i korset med 30 pipor i trenne omgångar, försedd med följande inskription: Gudi till ähra och Nycarleby kyrka till prydnad hafver Handelsman Ehreborne och välacktade Johan Grellsson Ryss med dess k.maka, Ehreborna och dygdesamma hustru Margaretha Petersdotter Boy Förährat denna crona anno 1705.
     En ljuskrona i södra korset med 16 pipor i tvenne omgångar med inskription: Gud till ära och Nykarleby Moderkyrka till prydnad är denna Krona förärad af Kyrkovärden A. Munstiin, Handelsmännen N. et W. Auliner, H. Nyman, R. Bong, A. Juthe, A. Grönberg, J. Calamnius och G. Paulin. Åhr 1762. 3 st. ljusstakar med 7 pipor i varje, kallade sjustjärnor, av vilka en på läktaren och de två andra i koret, försedda med inskriptioner, å den ena ”af Hans Aulin och dess hustru Susanna Turdin, är förärt den 16 augusti åhr 1752” och å den andra ”af Augustin Borg och dess hustru Catharina Giedda är förärt den 16 augusti 1752.”

Orgelläktaren.

Orgeln

     År 1768 anskaffades till kyrkan den orgel, som nu finnes uppställd i norra korset. Den är byggd av byggmästaren Anders Telin i Gamlakarleby.
     År 1909 ersattes den gamla orgeln med den som finnes på läktaren. Den är byggd av orgelfabriken Walcher i Tyskland.

Takmålning.

Korfönstren

     Bilder av nyare datum är glasmålningarna i koret utförda av konstnären, professor Lennart Segerstråle och invigda 1 söndagen i advent år 1940. Det vänstra fönstret skildrar Jobs historia. Det vill visa ”osäkerhetens värld och dess tungsinta färg, ur vilken det enda, som står orubbligt fram, är Jobs överlåtelse och förtröstan”. Det högra fönstret — uppståndelsefönstret — vill peka på ”den närvarande evighet, som finnes ibland oss denna stund och varje stund av livet, då Guds ande får leda oss och vår egen uppståndelse ur den andliga döden.”
     Dessa korfönster kunde anskaffas genom en donation av framlidne folkskolläraren August Ahlnäs, en f.d. församlingsbo, som ville komma ihåg sin fädernekyrka.

Takmålningar.

Kyrkans bildskrud

     De talrika målningarna i kyrkans tak, på predikstolen och läktarbarriären härstammar från 1750-talet. De flesta av dessa målningar är utförda av målaren Daniel Hjulström. Målaren Johan Ahlm har målat en del av änglabilderna i taket samt bilderna på predikstolen.

Kyrkans uppvärmning

     År 1899 installerades 4 st. ”uppvärmningskaminer”. Dessa var i bruk till år 1957, då 8 st. Termolux oljekaminer anskaffades. Nu finnes elvärmeledning i kyrkan sedan hösten 1963.
Klockstapeln och kyrkklockorna
     År 1702 byggdes klockstapeln. I den finnes 3 klockor, vilka anskaffades 1623, 1685 och 1736. Det berättas, att när man ringde med anledning av Gustaf II Adolfs död 6 november 1632 rämnade kyrkklockan. Det var samma klocka som rämnade

Jag är en ljudande malm,
som folk till andakt väcker.
Du fräcka syndare, som Gud så ofta gäcker.
Slå ned ditt stolta mod
Vänd om från mörksens stig.
Låt ordet och min klang
Ej fåfängt kalla dig.
Jag ren i många åhr
har tient Nykarleby kyrka
I Gustaf Adolfs tid
Så had jag ljud och styrka
Mitt öde skiftat har
tils allt så lyckligt var
att jag af konstrik hand
ny klang och skepnad fick
Kom Nykarleby när man uti mig ringer
Jag härmar domsbasunen
som sista dagen klingar
Om du min stumma röst i nådens tid försmår
så skall din evighet för dig bli gruvligt svår
Gjuten i Stockholm 1623 A K Omgjuten 1769.

     Den 1 januari 1973 togs den automatiserade klockringningen i bruk.
     Även klockstapeln med sina tre klockor tjänar ett högt ändamål. Vi kallas med klockornas klang att träda fram inför Herrens ansikte. När vi en gång lägger ned vandringsstaven, skall klockornas ljud för de efterlevande bringa ett allvarsbud om jordlivets obeständighet och korthet.

Kyrkans senaste renovering

     Sommaren och hösten 1963 genomgick kyrkan en grundlig renovering. Det gällde främst att få kyrkan varm. Elvärme infördes. Men i samband härmed förnyades golvet. Bänkarna gjordes bekvämare. Hela kyrkorummet målades. Bilderna i taket rengjordes.
     En del dekorationer omkring fönstren togs fram. Renoveringsarbetet leddes av konservator Thorvald Lindqvist. Kyrkan återinvigdes den 15 december 1963 av biskop Karl-Erik Forssell.
     Det gäller för sena tiders barn att förvalta arvet, som är anförtrott åt dem.

Slutord

     Om det skulle ske, vilket Gud förbjude, att ordets förkunnelse skulle upphöra på detta rum, förrän tidernas fullhet ingått, då skulle denna korskyrka genom blotta sin tillvaro utgöra en gripande predikan om den Guds förekommande nåd, som söker syndaren. Hon skulle ropa ut över denna bygd:
     ”Huru ofta har jag icke velat församla dina barn likasom hönan församlar sina kycklingar under sina vingar, men I haven icke velat. ”Så skall detta hus, även om det lämnas öde, vara som en moders tysta förebråelser till barnen för deras förvillelsers skull.

JT — 1973