IF
Nykarleby-
nejden 30 år
I
april detta år [2002] har det förflutit 30 år sedan representanter för
Munsala IFK, Nykarleby IK och Jeppo IF undertecknade stiftelseurkunden för
en representationsförening för idrottare i våra fyra primärkommuner.
Tanken
att bilda en stor friidrottsförening i nejden väcktes redan på
1960-talet. I början av 1970-talet blev dock behovet mera aktuellt. Man ansåg
på föreningshåll att en samordning av friidrotten skulle ge bättre
slagkraft i den allt hårdare konkurrensen.
IFN:s första ordförande Bengt Kummel skrev så här i Nykarleby
Posten då föreningen fyllde 25 år:
I
början av 1970-talet var sammanhållningen inte lika självklar
som den är i dag. Men tanken mognade, något måste göras
och en förebild finns i 1930-talets Nykarleby IF. Glansåren var förbi
för de tre föreningarna Munsala IFK, Nykarleby IK och Jeppo IF
Envik-Caldén-Juselius-eran saknar motstycke men lika fantastisk var publikuppslutningen
kring friidrotten. I NIK hade fenomenet Sigvald Blomqvist lagt spikskorna på
hyllan och i Jeppo rådde ett tomrum efter Harry Broo och Viking Brunell.
De gamla föreningarna skulle fortsätta
som tidigare med tanken på nyrekrytering. Knatteverksamheten ansågs
lättare att sköta lokalt, vilket även senare visat sig riktigt.
Däremot har all tävlingsverksamhet gått i den nybildade föreningens
namn gällande alla åldrar.
[Klubbmärket ritat av Ralf Skåtar.] |
Ett
eget klubbmärke godkändes år 1974. Även här symbolen
triangeln, som motsvarar de tre lokalföreningarna. Gult, grönt
och vitt blev föreningens färger. En tävlingsdräkt i gult
och grönt godkändes efter viss diskussion. Senare har olika färger
och modeller på tävlingsdräkten tagit överhanden.
Föreningens
bordsstandar nr 1 överlämnades till ÖID på distriktets 60-årsfest
i Vasa i november 1976.
Rubtan- och Maj-spelen
Under
några år i slutet av 70-talet anordnades nationella tävlingar
på Centralplanen i Jakobstad, där planförhållandena var
goda.
Arrangemangen av de s.k. Rubtan-tävlingarna
och Majspelen genomfördes tillsammans med IF Drott och IK Falken.
Någon
större ekonomisk behållning gav inte tävlingsarbetet och försöken
upphörde.
En gång arrangerade IFN
och Falken Stora DM på Centralplanen i Jakobstad. I årsberättelsen
för år 1979 fanns följande antecknat:
Arrangemangen
gick bra, men ändå förefaller det främmande att resa till
en annan stad för att anordna DM.
Ny sportplan Skogsvallen
Inom
IFN insåg man i ett tidigt skede att friidrotten i föreningen var hotad
om inte bättre planförhållanden kunde fås till stånd.
Sommaren 1977 inbegärde idrottsnämnden
förslag till femårsplan för kommunen. IFN:s styrelse hade klar
uppfattning. Nu måste en ny idrottsplan tas med i kommunplanen.
De
närmaste åren fördes många överläggningar. Man
bearbetade kommunpolitikerna. Man ville ha deras åsikter om ett kommande
planbygge, och IFN-sporten publicerade svaren i en stort upplagd intervju.
Tipsmedel kunde fås, men inte genast. Efter
fem-sex år blev det första positiva svaret. Utan påverkan
av IFN och idrottsaktiva hade troligen allvädersbanor blivit ett önsketänkande.
Cirka tio år efter att projektet togs upp
i diskussionerna, kunde slutresultatet granskas och godkännas.
Nykarleby
hade fått en tidsenlig idrottsplan Skogsvallen.
1987,
då IFN fyllde 15 år kunde Skogsvallen invigas den l augusti. SFI-mästerskapen
genomfördes i goda förhållanden och på spurtanbeläggning.
Ekonomin
IF
Nykarlebynejden har skött ekonomin föredömligt.
Ärevarvet anordnades första gången i Nykarleby år 1984 med Ulric Nyman
som utmärkt dragare. Resultatet den gången blev hela 60.000 mark brutto.
Toppresultatet uppnåddes senaste år [2001] med hela 89.630 mark.
Tack vare många medhjälpare som gått
från dörr till dörr och samlat sponsorer och många löpare
som deltagit i entimmesjippot har framgång uppnåtts.
Sedan
1981 har IFN-Sporten utkommit årligen och årets upplaga är följaktligen
den tjugoandra i ordningen. Årligen har intäkterna uppgått till
kännbara belopp.
Fride Henriksson jämte
medhjälpare har gjort ett digert arbete föreningen till fromma.
Ett speciellt omnämnande bör ges de huvudansvariga
för genomförandet av den s.k. minimässan år 1985. Man räknade
med att pengarna skulle förslå i två år, men ännu
finns delar av det insamlade kapitalet kvar i föreningens bokslutsbalans.
Däremot har de kommunala bidragen de senaste
åren minskat kraftigt.
Idrottsliga prestationer
Föreningens
glansperiod inföll i mitten av 1980-talet då föreningen uppnådde
elitklass, åren 1984 och 1986. Senaste verksamhetsår uppnådde
föreningen för tredje gången elitklassnivå, till stor del
tack vare unga idrottande flickor.
Vi noterar
med tillfredsställelse att IFN senaste år blev bästa juniorförening
under SFI-spelen.
Detta ger en antydan om att föreningen
har ett gott utgångsläge för kommande år.
SFI-projektet år 1998
Tillsammans
med SFI:s verksamhetsledare Kjell Krook genomfördes ett omfattande föreningsarbete,
det s.k. SFI-projektet, vilket innebar att föreningen tillsammans med sakkunniga
inom förbundet satsade på vissa delområden inom verksamheten
och följde upp resultaten.
Totalt anordnades
15 skolningstillfällen med ett 30-tal knattar och ett 10-tal föräldrar
på olika platser med olika ledare och dragare.
Huvudansvarig
var ordförande Evert Rönnqvist. |