Nykarleby Centralandelsmejeri

År 1925 uppfördes ett privat mejeri i Nykarleby. Innehavaren av detta hette Vilh. Kronman. Mejeriet arbetade i 4 år under Kronmans ledning. Därpå inköptes detsamma av Forsby och Kyrkoby bönder. Mejeriet blev härmed ett andelsmejeri, Nykarleby Andelsmejeri, från år 1929.

[Österbottniska Posten, 10.01.1925, nr 2, s. 4.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2018-03-27.)]

Emedan mejeriet och maskinerna blevo gamla och omoderna, uppkom tanken på uppförande av ett nytt mejeri. På stämman den 24 april 1937 beslöts att ett nytt mejeri skulle uppföras. Nu kommo medlemmar från Soklot med i företaget. När 350 andelar tecknats, kunde byggandet påbörjas. Nytt firmanamn antogs nu, nämligen Nykarleby Centralandelsmejeri.

Åren 1955—57 ha kännetecknats av en anmärkningsvärd utveckling av såväl andelslaget som själva mejeriet, vars maskinpark till stor del förnyats och kompletterats med kylaggregat. Förstnämnda år fick andelslaget mottaga huvuddelen av leverantörkåren vid Ytterjeppo Andelsmejeri, som då nedlade driften, och den 1 oktober 1957 följde en liknande anslutning från Markby, sedan mejeriet där upphört.

Nykarleby Centralandelsmejeri.

Kojvoki andelsmejeri

I början av 1890-talet innehade länsmannen i bl. a. Kovjoki, Ohlsson ett mejeri på Biggas i Sjöbloms gård, där man i början skummade mjölken för hand, men senare skaffade Ohlsson separator för skumningen. Även i själva byn hade länsman Ohlsson mjölkmottagning i »Gustavssons stuga». [Skall vara Olson.]

År 1894 bildades ett bolagsmejeri, och bolagsordning fastställdes på möte den 9 oktober 1894. Mejeriet placerades på Biggas och inrymdes i en stuga på »sexmans», numera Lennart Nygårds hemman. Separator användes för skumning, och kärnan var en ektunna, som stod stilla med ett inneliggande aggregat, som roterade. Smöret bearbetades i ett tråg, men senare också i en slags pressanordning, som var konstruerad som en potatismjölskvarn. Syrat smör tillverkades. Senare skaffades en riktig smörpress och gjordes en del andra förbättringar. År 1905 flyttades mejeriet intill vägen norr om folkskolan, där det arbetade till januari 1937, då ett nytt mejeri sattes i gång.

Den 13 december 1916 ombildades mejeriet till andelslag och erhöll namnet Kovjoki Andelsmejeri. Den 29 oktober 1922 beslöts på stämma att inköpa en hästvandring som drivkraft för kärnan, som hittills dragits för hand. Mjölken uppvärmdes till separeringstemperatur på så sätt att transportkannoma sattes i en stor hetvattengryta. På samma sätt värmdes grädden i såarna.

I flera år var frågan om byggande av ett nytt mejeri aktuellt, och den 15 april 1934 beslöts definitivt att bygga ett dylikt på »Storsveden». Den 28 januari 1937 var detta mejeri första dagen i gång och invigdes första söndagen i februari 1937.

Kovjoki Andelsmejeri.