NYKARLEBY SAMSKOLA.

REDOGÖRELSE

FÖR

SKOLANS VERKSAMHET UNDER LÄSÅREN

1919—1922.

AVGIVEN AV

VALDEMAR WESTBERG.

_____________________________________________
NYKARLEBY, J. W. NESSLERS TRYCKERI, 1922.

Skolans tillkomst.

Tre år ha förflutit sedan Nykarleby samskola begynte sin verksamhet. Denna tid har synnerligen tydligt visat, att skolan fyller ett verkligt behov å orten. Elevantalet, för vilket mången hyste betänkligheter, blev större än någon vågade hoppas. Intresset för skolan har även blivit allt starkare, och allt tyder på, att skolans framtid är tryggad.

[På den följamde årsberättelsen som skrevs av rektor Yrjäs pryds pärmbilden av ett foto av skolbyggnaden.]

Den 9 mars 1919 hölls i stadens radhus ett möte i och för behandling av samskolfrågan. Alla mötesdeltagare enades om att energiskt, driva på, att skolfrågan bleve lyckligt löst. Alla föräldrar, som voro tvungna att sända sina barn till Jakobstads realläroverk, förstodo nyttan av en egen skola. Det var icke blott den ekonomiska sidan av saken, som betonades, utan vida högre ställde man det att få hålla barnen i deras tidigare skolår i hemmet, där en omsorgsfull övervakning kunde ske.

Vid ovannämnda möte fattades beslut om, att hösten 1919 öppna en samskola i Nykarleby. Denna skulle första året arbeta med tre klasser och sedan successivt utvecklas till ett femklassigt läroverk.

Beslutet, som fattades, var gott, men för dess bringande i verkställighet fordrades ett energiskt arbete. En kommitté blev vald, och det arbete för skolfrågans lösning den utförde är höjt över allt beröm. Kommitténs medlemmar sparade varken på tid eller steg, utan arbetade så flitigt, att alla förberedande åtgärder voro vidtagna till den 2 april 1919. Vid det sammanträde, som då hölls, beslöt kommittén, att inträdesförhör till samskolan skulle hållas i början av juni månad. Skolfrågan hade oväntat snabbt funnit sin lösning och detta till stor glädje för alla, som med varmt intresse togo del i saken.

Här må då nämnas alla de, som hörde till denna skolkommitté och som med ospard möda arbetade för en egen lärdomsskola å orten. Ordförande i kommittén var lektor T. Ström, vice-ordförande bankdirektör H. Wik och sekreterare befallningsman E. Sirviö. Övriga medlemmar voro prostinnan Fanny Appelberg, lektorskan Ester Fougstedt, fru Anni Lenander, lektor A. Fougstedt, överlärar Hj. Björkvall, fabrikör A. Jakobsson, apotekar O. Wilkman, handlanden Aug. Casén, bonden S. Ollus och lotsen H. Sämskar.

Kommitténs medlemmar voro delade i tre sektioner: den pedagogiska, den ekonomiska och elevsektionen. Utom de egentliga medlemmarna arbetade prosten I. Nikander och lärar A. W. Wide i Munsala samt fabrikör C. J. von Essen och lärar Fr. Thors i Jeppo för att ä respektive orter väcka intresse för samskolan.

Skolkommittén fattade många viktiga beslut, och bland dem må särskilt nämnas bildandet av ett aktiebolag samt utsändande av lista för garantiteckning. Aktiernas värde bestämdes till 100 mark och den minsta garantisumman till 25 mk att erläggas årligen i fem års tid.

Den 21 april 1919 konstituerades »Aktiebolaget Nykarleby Samskola». Bolagsordningen godkändes.

En direktion valdes och invalda till den blevo prostinnan F. Appelberg och herrar Hj. Björkvall, O. Wilkman, H. Wik, K. Lenander, S. Ollus med fru A. Bastman samt herrar V. Bergman och K. Laurell som suppleanter. Till ordf. i direktionen valdes överlärar Hj. Björkvall, till viceordförande apotekar Oskar Wilkman, till kassör possessionaten K. Lenander och till sekreterare bankdirektör H. Wik.

Denna direktion fortsatte skolkommitténs arbete för samskolan och besjälades av samma varma intresse för saken. Mycket arbete utfördes av denna första styrelse. Den skaffade skolan ekonomiska existensmöjligheter för dess första verksamhetsår. Den anställde skolans första lärare och tog framförallt som sin uppgift att väcka allmänhetens intresse för skolan. Direktionens ordförande sägs ofta under sin lediga tid vandra från gård till gård för att klargöra skolans betydelse i hemmen, och hans »värvningsresor» voro av stor betydelse för vinnandet av elever till skolan.

Stor förståelse vann skolan genast från flere håll. Särskilt må nämnas skolstyrelsens ställning till skolfrågan i Nykarleby. Skolråden V. T. Rosenqvist och A. Takolander hava varit skolans vänner ända sedan dess första tid, och det de gjort för Nykarleby samskola kan icke med ord uttalas. Deras varma intresse för skolan och deras arbete för densamma skall alltid med tacksamhet ihågkommas. Skolråden Rosenqvist och Takolander hava vardera besökt samskolan. Dessa deras besök hava även lämnat de angenämaste minnen.

Med tacksamhet skall även ihågkommas den förståelse för samskolan, som stadsfullmäktige i Nykarleby med dess ordförande, bankdirektör K. F. Spolander i spetsen visat. Många goda ord har han talat i stadsfullmäktige för skolan, och samskoledirektionens ansökningar om understöd från staden ha alltid på hans tillstyrkan blivit godkända. Vi ha blott att nämna, hurusom stadsfullmäktige ställde lokal med värme och lyse till skolans förfogande under dess första år. Den s. k. rektorsbostaden i rådhuset och ett till den gränsande rum upplåts för samskolan. Skolmöbler och andra inventarier, som funnos i stadens ägo, gåvos åt skolan, och dessutom beviljades en summa av 6,000 mk såsom bidrag till skolans upprätthällande under dess första verksamhetsår. Anslag för samskolan har staden sedan vart är beviljat och höjt det till 12,000 mark, en summa, som varit nog så betydande i skolans kassa.

Från seminariets sida har även stor vänlighet kommit det nya skolföretaget till del. På direktor K. J. Hagfors' förord beslöt skolstyrelsen att bevilja samskolan rättighet att begagna normalskolans festsal som gymnastiksal. En del av seminariets lärare har haft undervisning i samskolan och för en i början synnerligen anspråkslös timlön undervisat därstädes. Allt detta ger via handen, att det bästa samförstånd varit rådande emellan de båda skolorna, vilket helt naturligt varit till väsentlig nytta.

Vid en återblick på samskolans framfarna öden finner man, att skolan är resultatet av många goda människors ansträngningar. De arbetade för den i tro på, att den skulle få stor betydelse för ortens barn, och det hoppet har icke heller gäckats. När samskolan den l sept. 1919 öppnade sina dörrar, mottog den 64 elever, fördelade på tre klasser, och redan detta var uppmuntrande för skolans vänner. Det andra läsåret funnos fyra klasser med 83 elever och det gångna läsåret, det tredje i ordningen, fem klasser med 105 elever. Dessa siffror utvisa redan, att samskolan fyller en viktig uppgift i Nykarleby och att dess grundläggande var ett betydelsefullt företag.

Det är dock icke främst på samskolan som ett verk av människor, vi tänka, utan vi tacka främst Gud, för att han låtit sin välsignelse vila över skolan. När lärarna och eleverna första gången voro samlade, blevo orden i den 127 psalmen förelästa. De lydde: »Om Herren icke bygger huset, så arbeta de fåfängt, som därpå bygga«. Med denna sanning som valspråk har skolan arbetat de gångna åren lugnt och lyckligt, och det har alltid känts så underbart hemtrevligt inom dess väggar. Förhållandet lärarna emellan å ena sidan och elever och lärare å den andra har alltid varit gott. Alla ha sökt göra det bästa de kunnat, men envar har även velat ödmjukt inför Gud säga: »Till allt gott, som jag förmår, av dig allena kraft jag får«.

Samskolans grundläggningsår äro ändade, och den står nu färdig som femklassig mellanskola. Egen gård arbetar den uti.

I dag utdimitterar Nykarleby samskola sina första elever efter genomgången mellanskolekurs. De äro 19 till antalet. Några skola fortsätta sin skolgång. Andra åter skola bliva hemmets hjälpare eller ägna sig åt praktiskt arbete. Dem alla, liksom samskolans andra elever, må Gud så leda, att de bliva goda människor och till nytta för hem och fädernesland. Detta har samskolan velat arbeta för, och det tillkommer dess lärjungar att genom ett ädelt liv bevisa, att skolans arbete ej varit förgäves.

De äro 19 till antalet. Några skola fortsätta sin skolgång. Andra åter skola bliva hemmets hjälpare eller ägna sig åt praktiskt arbete. Dem alla, liksom samskolans andra elever, må Gud så leda, att de bliva goda människor och till nytta för hem och fädernesland. Detta har samskolan velat arbeta för, och det tillkommer dess lärjungar att genom ett ädelt liv bevisa, att skolans arbete ej varit förgäves.

Reglemente och lektionsplan.

Den 29 juni 1921 stadfäste skolstyrelsen följande reglemente och lektionsplan för Nykarleby samskola:

Reglemente.

I. Skolans omfattning och ändamål.

§1.

Nykarleby Samskola är ett femklassigt läroverk för gossar och flickor med svenskt undervisningsspråk med i huvudsak enahanda lärokurser, som följas på de fem första klasserna i statens reallyceer. Skolans ändamål är att tillgodose ortens och omnejdens bildningsbehov. Med beaktande av denna uppgift upprätthålles skolans verksamhet av en direktion, utsedd av garantiföreningen för skolan.

II. Direktion.

§ 2.

Direktionen åligger:

1. att handhava skolans ekonomi;

2. att anställa och entlediga föreståndare, föreståndarinna och lärare på sätt, §§ 12, 17 och 18 närmare angiva, samt bestämma deras löneförmåner och utfärda tjänsteintyg åt föreståndare och föreståndarinna;

3. att bevilja föreståndare, föreståndarinna och lärare tjänstledighet på längre tid än två veckor och antaga vikarier;

4. att avgöra frågor, i vilka till direktionen vädjats;

5. att granska och godkänna den av föreståndaren uppgjorda läroplanen och timfördelningen;

6. att bestämma elevavgifter och — med iakttagande av hithörande stadganden i Förordningen angående privata lärdomsskolor — i samråd med föräldrarådsrepresentant och föreståndare bestämma om frielevsplatser och nedsättning i skolavgiften; samt

7. att förvalta stipendier och andra fonder, som tillhöra skolan, i händelse icke gåvobrevet annorlunda bestämmer.

Direktionen utgöres, förutom av föreståndare, som är självskriven, av sex (6) medlemmar och tre (3) suppleanter, vilka väljas för tre (3) år, dock så att årligen två (2) medlemmar och en (1) suppleant avgå, första gången efter lottning och sedermera efter verksamhetstid. De avgående kunna återväljas. Medlem av skolans lärarkår får ej i direktionen inväljas, ej heller så många personer, som höra till andra å orten verksamma skolors lärarkårer, att de skulle utgöra majoritet i direktionen.

III. Föreståndare.

§ 4.

Den närmaste uppsikten över läroverkets liv och huvudledningen av dess verksamhet tillkommer föreståndaren. Den speciella uppsikten över flickorna tillkommer den lärarinna, som av direktionen därtill utses.

§ 5.

Föreståndaren bör vaka däröver, att undervisningen ändamålsenligt fortgår efter allmänna stadganden och särskilda föreskrifter, att lärare och lärarinnor fullgöra sina skyldigheter och att bland eleverna iakttages arbetsamhet, ordning och god sed.

Föreståndare äger rätt att till sitt biträde för varje klass bland dess lärare utse en klassföreståndare, vilken det åligger att hava närmaste tillsynen över ordningen inom klassen, uppgöra nödiga förteckningar samt för övrigt i allt, vad till uppsikt över klassen hörer, gå föreståndaren till hända. Närmare bestämmelser över klassföreståndarens skyldigheter utarbetas av lärarkollegiet.

I disciplinära ärenden tillkommer föreståndaren den befogenhet, som senare stadgas.

§ 6.

Föreståndaren uppgör läroplan, timfördelning, dagordning m. m., utarbetar årsberättelse och insänder till Skolstyrelsen föreskriven statistik samt för matrikel över skolans lärare och elever. Önska lärarna taga till användning nya lärosätt, nya läroböcker eller företaga smärre förändringar i kurserna, böra de framställa ärendet till föreståndarens övervägande. Vid meningsskiljaktighet skall frågan hänskjutas till direktionens avgörande.

§ 7.

Föreståndaren äger rätt att med bifall av direktionens ordförande taga tjänstledighet på högst två (2) veckor samt att bevilja andra lärare detsamma på högst lika lång tid.

Inträffar sjukdomsfall eller annat tillfälligt hinder för någon lärare, äger föreståndaren så vitt möjligt, draga försorg om att icke de härigenom ledigblivna timmarna gå för skolarbetet förlorade.

§ 8.

Föreståndaren utfärdar på anhållan tjänsteintyg åt lärare.

§ 9.

På av direktionen bestämda villkor antager och avskedar föreståndaren för skolan vaktmästare och annan betjäning.

§ 10.

Vid behov sammankallar föreståndaren lärarkollegiet och framställer för detsamma förekommande frågor till överläggning och avgörande.

IV. Lärarkollegium.

§ 11.

Lärarkollegiet utgöres av alla läroverkets lärare. Som ordförande fungerar föreståndaren. Besluten fattas med enkel majoritet; vid lika röster avgör ordförandens röst. Till protokollist kallar föreståndaren en av skolans lärare.

§12.

Direktionen inhämtar lärarkollegiets åsikt, då det är fråga om att besätta föreståndare eller föreståndarinneplatsen.

§ 13.

Lärarkollegiet bestämmer om utgivande av stipendier och andra understöd, ifall icke i respektive fonders stadgar annorlunda föreskrives.

§ 14.

Vid bestraffningar äger lärarkollegiet de befogenheter, som senare stadgas.

§ 15.

I frågor rörande skolans inre verksamhet och ordning må föreståndaren rådgöra med lärarkollegiet och överlämna avgörandet åt detsamma, ifall föreståndaren ej anser sig kunna allena avgöra förekommande spörsmål.

V. Lärare.

§ 16.

Lärare give omsorgsfullt akt på sitt ansvarsfulla kall att befordra elevernas förkovran i goda seder, kunskaper, ordning, flit och lydaktighet.

Lärare infinne sig på utsatt tid i lärorummet och må ej utan giltigt förfall därifrån avlägsna sig före timmens slut samt ställa sig för övrigt till noggrann efterrättelse varje föreskrift, som står i samband med hans befattning.

Lärare äger att närvara vid alla av skolans föreståndare sammankallade lärarmöten.

Jämte sin egentliga undervisningsuppgift bör läraren deltaga i sådana strävanden, som befrämja skolans välgång, genom att åtaga sig klassföreståndarskap, kuratel för konvent, vården om bibliotek och samlingar m. m., vilka befattningar och sysslor av ålder ansetts höra till lärares åligganden. Om någon av dessa bisysslor tager mycken tid och möda i anspråk, bör läraren härför få gottgörelse.

§ 17.

Lärare och lärarinnor utses av direktionen.

§ 18.

Lärare, som genom kontrakt anställts, kan av direktionen skiljas från tjänsten även under kontraktets giltighetstid, ifall 2/3 av direktionens medlemmar det fordra, av följande orsaker:

1. brott mot allmän lag;

2. svårt tjänstefel;

3. förargelseväckande leverne; efter varning;

4. fortsatt försumlighet i tjänsten; efter varning; samt

5. sådan långvarig sjukdom, som under tvenne år hindra lärare att själv sköta sin tjänst.

Om lärare själv önskar avgå från skolans tjänst, må han eller hon före utgången av läsåret anmäla om sin avsikt hos direktionens ordförande.

Utan tillstånd av direktionen äger han eller hon icke rätt att under läsåret upphöra med utövandet av sin tjänst.

VI. Skolläkare och elevernas hälsovård.

§ 19.

Om tillgångar finnas, avlönas för skolan en läkare, vilken åligger:

1. att i början av varje läsår under september månad undersöka alla i skolan nyintagna elevers kroppskonstitution, näringstillstånd och allmänna hälsotillstånd samt syn och hörsel;

2. att vartannat år under höstterminen undersöka skolans samtliga elever varvid anteckningar göras å särskilda blanketter, som stå till läkares disposition;

3. att på grund av läkarlapp, given av föreståndaren, undersöka enskilda elever och antingen föreskriva dem nödiga läkemedel och råd eller hänvisa dem till specialläkares behandling;

4. att åt eleverna utfärda intyg, på grund av vilka befrielse från gymnastiken kan beviljas;

5. att övervaka, det skollokalen och undervisningsmaterielen fylla hygieniska fordringar:

6. att vid fall av smittosamma sjukdomar i skolan vidtaga åtgärder för dessas motarbetande; samt

7. att till skolans årsberättelse utarbeta en redogörelse för elevernas hälsotillstånd.

VII. Lästid och ferier.

§ 20.

Lästiden under året må ej väsentligt understiga den för statens skolor fastställda, men kan överstiga densamma, varvid dock ferierna förläggas på i huvudsak samma tider av året som i statsläroverken.

Dagen för lästerminernas begynnande och avslutande bestämmes av skolans föreståndare.

Om lov för läroverket eller ledighet för enskilda elever bestämmer föreståndaren.

Direktionen bestämmer efter föreståndarens hörande, huru tidigt på dagen undervisningen skall begynna. I övrigt bestämmer föreståndaren anordningen av den dagliga lästiden.

VIII. Om elevers intagning, uppflyttning från klass, befrielse från läroämne och dimission samt om betyg.

§ 21.

Intagning av nya elever sker i allmänhet vid läsårets början. Dock kan föreståndaren på vägande skäl bevilja inträde även på annan tid. Elev anmäles till intagning av föräldrar, förmyndare eller målsman.

Har elev förut besökt skola, bör avgångs- eller skiljebetyg vid anmälan medhavas.

Elev, som anmäles för intagning, bör innehava den ålder, som för motsvarande studier i likartade statsläroverk är stadgat, därest icke föreståndaren rinner synnerligen skäl till eftergift.

Inträdesfordringarna till den klass, som motsvarar första klass i likartade statsläroverk, böra motsvara de för sådant statsläroverk bestämda, och till högre klasser de å tidigare klasser genomgångna kurserna. Med den, som söker inträde, skall vederbörande lärare anställa prövning. Även den, som är försedd med intyg från annat läroverk, kan underkastas sådan prövning.

§ 22.

Såsom villkor för uppflyttning till högre klass, fastställes, att elev väl genomgått alla till den lägre klassens kurs hörande stycken och således anses kunna med fördel begagna undervisningen i den högre. Prövningen härvid tillkommer föreståndaren samt alla lärare och lärarinnor, som meddela undervisning å den klass från vilken uppflyttning skall äga rum. Uppflyttning till högre klass sker vid läsårets slut. Elev, som i högst tvenne läroämnen erhållit ogillande vitsord, må genom förnyad prövning i dessa ämnen vid nästföljande läsårs början vara berättigad till uppflyttning, därest eleven i övrigt uppnått den mognad, som här ovan stadgas. Uppflyttningen är oberoende av framstegen i de ämnen, vilka i likartade statsskolor ej inverka på densamma.

Endast undantagsvis kan uppflyttningen på annan tid ske, beroende av föreståndarens och lärarnas prövning.

§ 23.

Befrielse från läroämne kan av föreståndaren beviljas, dock endast på föräldrars eller målsmans anhållan, på synnerligen vägande skäl och om befrielsen enligt föreståndarens prövning ej står i strid med allmänna pedagogiska och disciplinära principer. Befrielse från gymnastik ges endast på grund av bindande läkarintyg.

Sådan befrielse från läroämne antecknas å termins- och avgångsbetyg.

§ 24.

Dimission sker endast efter fullständigt genomgången lärokurs i för dimission nödiga ämnen. Tidigare avgång från läroverket sker efter föräldrars eller målsmans anmälan.

§ 25.

Termins-, skilje-, avgångs- och dimissionsbetyg innehålla utom ämnesvitsord allmänna omdömen åtminstone om uppförande, uppmärksamhet och framsteg. I skilje-, avgångs- och dimissionsbetyg upptagas såväl, när och i vilken klass eleven blivit inskriven, som ock, när och från vilken klass han eller hon avgått eller dimitterats.

I dessa betyg böra vitsord upptagas även i de läs- och övningsämnen, i vilka undervisningen avslutats å lägre klass.

I skilje-, avgångs- och dimissionsbetyg bör den för statens lärdomsskolor fastställda vitsordsskalan följas.

Vitsordsförteckningarna böra förvaras i skolans arkiv.

IX. Ordning och tukt.

§ 26.

1. Eleverna böra beflita sig om goda seder samt iakttaga den för läroverket fastställda ordningen. Vid förseelse häri ävensom vid alla slags förbrytelser mot sedlighet och anständighet äro de sina lärares tilltal och bestraffning underkastade.

2. Till den dag, då lästerminen begynner, skall elev ofelbart inställa sig vid läroverket, såframt han eller hon ej har laga förfall.

3. Eleverna böra städse till utsatt klockslag infinna sig i lärorummet, snygga och anständigt klädda samt försedda med nödiga läroböcker, ävensom stilla avbida undervisningens början, med oavbruten uppmärksamhet följa densamma och hemma flitigt förbereda sig därtill.

4. För vårdslöst eller avsiktligt skadande av skolans byggnader och tillhörigheter har den vållande att ersätta skadan; men där ej utredning om den skyldige vinnes, bör skadan ofördröjligen gottgöras genom sammanskott av de lärjungar, under vilkas sammanvaro åverkan skett. Därförutom är den skyldige underkastad bestraffning enligt föreståndarens prövning.

5. Eleverna böra utom lärohuset iakttaga allt, vad till god ordning och sedesamt och anständigt uppförande hörer.

6. Eleverna bör avhålla sig från sådana förlustelser och njutningsmedel, vilka kunna menligt inverka på deras andliga och kroppsliga utveckling eller icke lämpa sig för deras ålder eller egenskap av elever, samt ställa sig till noggrann efterrättelse de föreskrifter, som föreståndaren i samråd med lärarkollegiet i dessa avseenden meddelar.

§ 27.

För elev, som icke har föräldrahem på skolorten, bör bland dess innevånare hos föreståndaren uppgivas en målsman, till vilken skolan kan med förtroende vända sig i alla eleven rörande angelägenheter; om detta icke kan ske, varle klassföreståndare eller annan lärare i målsmans ställe. Om till föreståndares kännedom kommit, att elevens hostad med hänsyn till vikten av hemvård och eftersyn är för honom vådlig, bör han därom underrätta föräldrar eller förmyndare.

§ 28.

Bestraffningen bör så vitt möjligt rätta sig efter förseelsens natur, varvid läraren bör beakta allmänna pedagogiska principer och elevens individualitet. — Bland skolans straffarter må nämnas:

1. varning, enskild eller inför klass;

2. meddelande till målsman;

3. kvarsittningsstraff;

4. tillrättavisning av föreståndaren, enskilt eller inför klass;

5. relegation på viss, kortare eller längre tid;

6. uppmaning till avgång från skolan; samt

7. förvisning för alltid.

De fyra förstnämnda straffarterna kunna åläggas av samtliga lärare, varvid dock bör märkas, att kvarsittningsstraffet, som endast med försiktighet skall användas, bör ske i skollokalen, på av kollegiet bestämda tider och under lärares tillsyn; utan föreståndarens prövning må detta straff ej omfatta mer än en timme, med sådan högst två. Vid kvarsittning beror av omständigheterna och vederbörande lärares prövning, om eleven därunder må sysselsätta sig med lämpligt arbete eller icke.

Relegationsstraff om högst en månad ådömer föreståndare i samråd med klassföreståndare, längre relegationsstraff i samråd med lärarkollegiet. Om rättighet för relegerad elev att under förvisningstiden vistas å skolorten bestämmer föreståndaren.

Uppmaning till avgång kan av föreståndaren efter kollegiets hörande tillgripas. Härvid förfares så, att föräldrar eller målsman uppmanas, att eleven från skolan borttaga, föreståndaren dock obetaget att bevilja uppskov, och sedan låta uppmaningen återgå, om eleven efter undergående av mellanskola och hem överenskommen bestraffning synbart förbättrat sig.

Förvisning för alltid kan endast av föreståndare i samråd med lärarkollegiet ådömas lärjunge, som begått svårare förseelse eller i allmänhet uppfört sig så, att elevens kvarstannande anses bliva skadligt för läroverket; vid frågans behandling bör ordföranden i föräldrarådet närvara. Över sådant beslut står det elevens föräldrar eller målsman fritt att anföra besvär hos Skolstyrelsen inom trettio dagar efter detsamma delgivits dem. Emellertid vare den till förvisning dömde ej vidare delaktig av undervisningen vid läroverket, innan visas kan, att lärarkollegiets beslut blivit upphävt. För förnyad intagning i samma eller annat läroverk gälla samma föreskrifter, som för statsläroverken äro bestämda.

Förvisning för alltid bör underställas Skolstyrelsens prövning.

Av omständigheterna må bero, huruvida skedd bestraffning skall meddelas hemmet, vilket dock i allmänhet bör ske.

§ 29.

Vid läroverket böra lämpliga förteckningar över ådömda straff föras.

§ 30.

Klagomål emot elev över sådan förseelse utom läroverket, som enligt Skolordningen av 8 augusti 1872 tillhör rektor eller lärarkollegium att pröva, bör anmälas hos föreståndaren, vilken det åligger att befordra den felaktige till förtjänt skolstraff.

[(Inf. 2009-10-07.)]

Lektionsplan för Nykarleby Samskola.

Inspektioner.

Skolrådet, professor V. T. Rosenqvist, inspekterade skolan den 27—29 april 1920. Direktionen hade anhållit om ett extra statsbidrag, varför inspektion var av nöden. Något inspektionsprotokoll fördes dock icke, men professor Rosenqvist uttalade sin fulla tillfredsställelse med skolan, vilken han ansåg motsvara ett verkligt behov. Skolstyrelsen förordade det ansökta statsbidraget, men från statsrådet kom avslag, emedan skolan icke varit i verksamhet den i lag stadgade tiden av två år för att bidrag ur allmänna medel måtte kunna erhållas.

Professor V. T. Rosenqvists besök vid skolan under dess andra lästermin var av stor betydelse. Många goda råd och anvisningar hade han att giva. Många goda tankar framförde han i ett tal till skolbarnen, vilka länge efteråt talade om den vänliga inspektorn. I all synnerhet var professorns besök vid skolan av utomordentlig betydelse för skolans gynnare å orten. De sågo i honom ett kraftigt stöd för sina strävanden och fingo därigenom ny kraft att fortsätta med arbetet för skolans framtid.

I april 1921 och den 15—17 nov. samma år inspekterades skolan av skolrådet A. Takolander. Hans besök vid skolan hava varit av angenämaste slag. Stor förståelse visade han för den nya skolan, och stor uppmuntran i arbetet gav han både lärare och elever. Vid sitt senare besök höll skolrådet Takolander inspektionskollegium, vid vilket protokoll fördes. Ur detta protokoll må anföras det tal, skolrådet höll efter avslutad inspektion ävensom föreståndarens svarstal.

Skolrådet Takolander yttrade:

»Då jag lämnar läroverket, är det mig en kär plikt att ge uttryck åt den oförställda glädje besöket berett mig. Det vilar en säregen stämning över lilla Nykarleby — »staden, som idyllen vårdar» — som kanske främst framkallas av ortens kulturhistoriska minnen och de traditioner av ett okonstlat, hjärtligt familjeoch umgängesliv från gången tid, som sökt sig fram ända till vara dagar. Och denna stämning förvanskas ingalunda vare sig genom stadens naturliga fägring under olika årstider, dess fridfulla lantliga avskildhet från den stora världens brusande ävlan och larm eller dess egenskap av att vara en skolstad ex professo, den där, utom samskolan, har sitt seminarium, sin normalskola, sin folkhögskola och snarligen även sin lägre folkskola, landskommunens visserligen, men i alla fall avsedd att förläggas praktiskt taget inom stadens hank och stör. Av stadens befolkning torde väl i runt tal hälften vara »skolfolk», dels lärare, dels elever. Det förefaller mig, som om denna specifika »nykarleby-stämning» skulle ha sin avsevärda andel i betingelserna för den arbetsglädje och arbetsfrid, som så vackert kännetecknar såväl lärares som alumners verksamhet vid samskolan. Med kärlek för sin uppgift och utan knot ha lärarna under de gångna åren för en anspråkslös penning offrat tid och möda för denna sin skola, som blivit dem kär på ett helt annat sätt, än fallet sannolikt skulle varit i ett större och mindre idylliskt samhälle än Topeliiminnenas stad. Sedan skolan numera befunnits fylla ett behov och förty kommit i åtnjutande av understöd ur allmänna medel, skall den väl se sig i tillfälle att någorlunda skäligt kunna honorera lärarna för deras möda, varjämte särskilda andra nödiga behov sa småningom skola kunna tillgodoses; — omständigheter, som måste vara egnade att fylla alla vänner till den lilla skolan med glädje.

Någonting, som däremot i högsta grad smärtar skolans vänner, är tanken, att dess föreståndare, pastor V. Vestberg, väl med läsårets utgång skall säga läroinrättningen sitt farväl. Den sammanhållande kraften, den i alla skiften lugna och jämna ledaren, som med så stor skicklighet förstått att jämka allt, ordna allt och länka allt i de riktiga gängorna, skall sålunda draga sig ur spelet. »Nog finner Gud sin man», heter det i den gamla visan, och vi våga kanske trösta oss med hoppet att så skall ske även här, då rektor Vestberg lagt ner sin med heder burna mantel. Jag ber att såväl på skolstyrelsens vägnar som för min egen anspråkslösa del redan nu fä säga rektor Vestberg ett hjärtligt menat tack för hans vackra, uppoffrande skolgärning i Nykarleby.

Samma tack uttalar jag även till de övriga medlemmarna av skolans lärarkår för plikttroget och gott arbete, tillönskande dem tillika krafter och mod till fortsatta ansträngningar. »Qui amat non laborat», yttrar kyrkofadern Augustinus, »den, som älskar, känner ingen ansträngning.» Jag har kommit att tänka på de orden här i Nykarleby dessa dagar. Och jag tackar lärarna även för det de hos mig väckt detta minne.

I det tack jag haft äran här uttala innesluter jag även skolans lokala ledning.

Slutligen ber jag rektor godhetsfullt framföra min hälsning till eleverna, av vilka jag fått ett så sympatiskt intryck. «Kärlek till plikten under tidiga är visar hoppfullt mot framtiden.»

Rektor Vestberg yttrade därpå följande ord:

Herr Skolråd! Jag far uttala ett hjärtligt tack för de vänliga ord, som Hr Skolrådet riktade till oss lärare vid samskolan. De skola vara för oss till stor uppmuntran i vårt arbete, och de skola mana oss att framgent söka att göra allt vad vi kunna för skolans väl.

Det är sant, att arbetet vid en ny skola i många stycken är svårt. Det är ett banbrytningsarbete, vilket särskilt under nu rådande förhållanden icke är särdeles lätt. I synnerhet i ekonomiskt hänseende har det ibland sett bekymmersamt ut vid vår skola. Aldrig har det dock fallit oss in att misströsta eller att tvivla på skolans framtid. Det varma intresse, varmed skolan på ledande håll på orten omfattats, och det uppoffrande arbete, som mina medlärare vid skolan utfört, detta har varit en borgen för, att skolan har framtiden för sig.

I ännu högre grad än det nämnda har dock den förståelse och den vänlighet, som kommit oss till del från skolstyrelsens sida, givit oss stöd i vart arbete, Varje gång det i ett eller annat hänseende synts oss svart, och vi varit i tillfälle att samtala med någon av de svenska medlemmarna i skolstyrelsen, ha vi fått förnyat mod att fortsätta i vår strävan att få samskolans framtid tryggad.

Vi se oss nu hava kommit till våra önskningars mål, i det att statsbidrag beviljats skolan och vi därigenom fått en säkrare grund att bygga på än den grund de frivilliga bidragen utgjorde. Statsbidraget blev större, än vi ens närmelsevis vågat hoppas, och för att så skett, veta vi oss stå i stor tacksamhetsskuld till de svenska män, som befinna sig i skolstyrelsen. Mottag därför Hr Skolråd och framför till kollegerna i skolstyrelsen värt vördnadsfulla och djupa tack för vad ni i detta hänseende gjort för vår skola!

Vår samskola har tre särskilda gånger haft besök av medlemmar i skolstyrelsen, och alla dessa besök hava kvarlämnat de angenämaste minnen. Under skolans andra lästermin hade vi glädjen mottaga professor V. T. Rosenqvist. Vi kände icke professorn närmare då ännu, men vi tänkte oss honom som en sträng herre, och åt denna tanke gav jag uttryck åt en medlärare utan att ana, att professorn stod alldeles bakom mig och möjligen hörde mitt omdöme. Vi skulle dock alla snart finna, att vi hade ibland oss en blid och hjärtlig man, som i mycket tog var vilja i stället för verket. Hans överseende med felen och bristerna i den nya skolan, hans vänlighet och godhet skola länge kvarstå i minnet hos dem, som arbetade vid skolan, när professor Rosenqvist besökte den.

De två senare gångerna har Hr Skolrådet besökt oss, och vi få säga, att vi så gärna sett Er ibland oss. Den djupa värme och innerlighet, som finns inom Er, och den stora kärlek Ni har till barnen har gjort, att vi ofta glömt, att vi haft inspektorn hos oss och mera sett i Eder en verklig vän, som i vår skola vunnit såväl lärare som elever för sig.

Vi tacka Hr Skolrådet hjärtligt för besöket vid skolan. Vi tacka Er för allt, vad Ni redan gjort för vår skola, och för den välvilja, Ni bevisat oss även vid detta besök«.

Direktionen.

har det senaste läsåret haft följande sammansättning:

Överlärar Hj. Björkvall, ordförande.
Bankdirektör K. F. Spolander, viceordf.
Befallningsman E. Sirviö, ekonom.
Lektor O. Olin.
Apotekar O. Wilkman.
Handlanden A. Casén.
Bonden G. Grahn.
Pastor V. Westberg, sekreterare.

Suppleanter:

Fru A. Bastman. Handlanden V. Fagerholm. Bonden S. Ollus.

Till direktionen ha de föregående åren hört prostinnan

F. Appelberg och affärsmannen K. Lenander. Till dessa uttalas skolans varmaste tack.

Fföräldrarådet.

Normalskollärar Alex. Björklund, ordf. Trädgårdsmästar W. Bergman. Handlanden Aug. Casén. Fru Maria Nordling. Lektor O. Olin.
Klassföreståndare under senaste läsår:
Kl. I. Lektorskan E. Fougstedt.
KL II. Fru Karin Rosenberg.
Kl. III. Fröken Ingrid Åkerblom.
Kl. IV. Lektor Runar Lemberg.
Kl. V. Pastor Vald. Westberg.

Lärarpersonal.

Niilo Böök, seminarielektor; fysik i kl. IV, 2 t., hälsolära i kl. V, l t. gymnastik med gossarna 4 t.; summa 7 t.

Maria Castrén, sånglärarinna: sång 9 t., gymnastik med flickorna 4 t.; summa 18 t.

Alarik Fougstedt, seminarielektor: finska i kl. V, 3 t, matematik i kl. IV o. V, 9 t.; summa 12 t.

Ester Fougstedt, lärarinna: finska i kl. I, 4 t., matematik i kl, I—III, 13 t.; summa 17 t.

Anna Henrikson, språklärarinna: tyska i kl. II—V, 15 t.

Otto Holmberg, normalskollärare: kemi i kl. V, 2 t.

Runar Lemberg, lektor: svenska i kl. I—V, 17 t, historia i kl. I—V, 11 t; summa 28 t.

Karin Rosenberg, lärarinna: kalligrafi i kl, I o. II, 8 t., teckning i kl. I—V, 10 t; summa 13 t.

Sigurd Sahlberg, seminarielektor: naturalhistoria i kl V, 2 t.

Valdemar Westberg, pastor, fil. mag., föreståndare: religion i kl. I—V, 10 t.

Ingrid Åkerblom, lärarinna: finska i kl. II—IV, 10 t., geografi i kl. I—V, 12 t., naturalhistoria i kl. I—IV, 9 t,; summa 31 t.

Utom ovannämnda lärare må nämnas följande, vilka under samskolans tre första verksamhetsår varit anställda vid skolan, men övergått till annan tjänst: Amanda Lassus, fil, kand.; handhaft läsaren 1919—1920, 1920—1921 undervisningen i historia, svenska och naturalhistoria. Ester Larsson, sånglärarinna. Undervisat i sång höstterminen 1919. Henrik Wik, lärare. Haft gymnastik med gossarna läsåret 1919—1920. Såsom tillfälliga vikarier har överlärar Hjalmar Björkvall, fru Anna Bastman, fru Elna Jäderholm, fröken Maud Spolander och lärar Anders Skeppar tjänstgjort.

Till alla lärare, som under de gångna tre åren tjänstgjort vid samskolan, hembäres ett varmt tack. De hava alla besjälats av stort intresse för skolan och med omsorg och noggrannhet skött sin uppgift. Elevernas bästa har städse legat dem om hjärtat, och för deras väl ha de uppoffrat tid och krafter mer, än de varit förpliktade att göra.

Av skolans lärare avgå vid detta läsårs slut följande:

Fru, Karin Rosenberg avgår på grund av bortflyttning från orten. Under skolans tre verksamhetsår har hon undervisat i teckning och kalligrafi samt tillfälligt vikarierat i andra ämnen. Hon har med sitt blida och vänliga väsende spritt mycket solsken omkring sig såväl bland lärare som elever. Med stor skicklighet har hon handhaft sin undervisning och vunnit goda resultat genom densamma.

Lektor Runar Lemberg, som tjänstgjort vid samskolan vikarieter vårterminen 1921 och som ordinarie lärare i historia och svenska senaste läsår, har utnämnts till annan tjänst och kommer således att lämna samskolan. Med djupa kunskaper och med mycken framgång har lektor Lemberg undervisat i sina ämnen. En samvetsgrann och plikttrogen pedagog i alla stycken har han varit, varför skolan i honom förlorat en av sina bästa krafter. Vi önska honom lycka i hans nya verksamhet.

Skolans föreståndare och lärare i religion pastor, fil. mag. Valdemar Westberg avgår likaså från sin befattning vid detta läsårs utgång för att tillträda en prästtjänst å annan ort.

Elever.

Följande elever ha under de tre första läsåren varit inskrivna i Nykarleby samskola:

Samtliga elever i femte klassen erhålla betyg över genomgången mellanskolkurs.
dag III. Antalet elever, som vid årsexamen blivit uppflyttade, erhållit villkor eller ovillkorligen stannat kvar i klass:

Å sidan 46 talas om donationer, som samskolan fått emottaga. Bland dessa kan ännu nämnas en donation, stor 1,000 mark, av provisor Max Strömberg. Räntan av kapitalet skall användas som stipendier åt den elev, som visat största intresse för naturvetenskaperna. Vidare bör med tacksamhet omnämnas de medel, 500 mark, som skolan fick mottaga ur Brita Maria Renlunds fond.

Statistiska uppgifter.

Arbetsordning.

Nykarleby samskola har i allmänhet följt lästiderna i statens skolor. Sålunda hava höstterminerna börjat den l sept. och slutat omkring den 15 dec. Vårterminerna hava vidtagit den 15 januari, ifall helgdag då ej infallit, och slutat den 30 maj.

Skolarbetet har pågått kl. 8—10 och 12—3.

Vid uppgörandet av läsordningen måste hänsyn tagas till dem av timlärarna, vilka undervisa vid annat läroverk, och fördelningen av de särskilda läroämnena kunde da ej bliva så ändamålsenlig, som önskligt hade varit. Utom ramen för lästiden, kl. 3—4, har gymnastiken med flickorna varit förlagd. För gymnastikundervisningen ha eleverna varit indelade sålunda, att gossarna i kl. I—III bildat en avdelning, flickorna i samma klasser en annan, gossarna i IV o. V en tredje och flickorna i IV o. V en fjärde avdelning. Gymnastikundervisningen har genom seminariedirektorns vänliga tillmötesgående meddelats i normalskolans gymnastiksal, vilket här med tacksamhet må omnämnas.

Förutom sedvanliga terminsbetyg ha även halvterminsbetyg utgivits, dock endast under vårterminen. Under höstterminen meddelades vitsorden blott i de svaga eller underkända ämnena.

Utfärder och fester.

Höstoch vårutfärder hava regelbundet företagits. Dessa utflykter hava varit efterlängtade av eleverna. Till programmet för dem ha hört deklamationer, berättelser-, sång och lek. Till Andra sjön, Gamla hamnen, Majniemi, Lillollas och Udden ha utfärderna företagits. Särskilt må nämnas utflykten till Udden, vars värdinna häradshövdingskan B. Hallsten på det mest älskliga sätt tog emot skolan och gjorde vistelsen där synnerligen angenäm.

Eleverna i de två högsta klasserna ha även samlats till konvent. Ledningen av konventet har omhänderhafts av en styrelse, vilken det senaste året bestått av Gundel Björkvall som ordf., Erik Michelsson, viceordf., Elsa Kronqvist, sekr. och Toini Kajander kassör. Bland lärarna utse eleverna själva en kurator. Konventets första kurator var fil. kand. Amanda Lassus, vilken nedlade mycket tid och arbete för att göra konventsmötena så innehållsrika som möjligt. Hon efterträddes av lektorskan Ester Fougstedt, som med ospard möda arbetat för konventet. Det var hon, som införde den plägseden, att varje konvent skulle ägnas helt åt en särskild författare. Ett kort föredrag har hållits över en eller annan bemärkt person, någon berättelse och dikt om eller av honom har lästs och sånger, som han skrivit, sjungits. Att detta varit av stor betydelse och nytta för eleverna faller av sig självt.

Senaste är begynte konventet utgiva en egen tidning »Väpplingen», Många goda uppsatser ha ingått i den. Huvudredaktör har Ellen Carlstedt varit.

Sin skola ha eleverna varit fästa vid och gjort allt för att gagna den. Vid fester till förman för skolan ha de arbetat med glädje, och sina egna fester i skolan ha de alltid sökt få så goda som möjligt. Det har ofta varit rörande att se, vilken möda de haft att få skolan så vackert dekorerad som möjligt till olika högtidliga tillfällen. Vid Runebergsfesterna, som årligen hållits, vid Lucie-festerna och vid avslutningarna ha eleverna samlats för att pryda skolan. De ha betraktat skolan som ett hem, vilket de velat göra så inbjudande som möjligt. Alla ha känt sig glada över att fä vara med, och ingen har känt arbetet och uppoffringen för tunga.

Som exempel på elevernas goda arbete för skolan må nämnas den fest, som på föranstaltande av årets femte klass hölls i början av april. Denna klass, som visste sig snart komma att lämna skolan, beslöt att samla ihop medel för att inköpa någonting, som de ville giva som minne efter sig till skolan. Trots det myckna skolarbetet kom en vällyckad fest till stånd och det tack vare elevernas orubbliga vilja att giva en gåva till skolan. Fröken Åkerblom hade åtagit sig ledningen av det hela och gjorde allt för att festen skulle lyckas. Hennes och elevernas bemödanden kröntes med framgång. Nettobehållningen av festen blev 1,200 mk, av vilken summa en del användes för inköp av en flagga till skolan och den återstående delen bestämdes till en stipendiefond med namnet »Femte klassens från år 1922 stipendiefond».

Det ovanomtalade ger en bild av elevernas intresse för skolan. Må det blott fortleva, och hemtrevnad skall råda inom samskolans väggar!

Skolans ekonomi.

Stora voro svårigheterna att i början få ekonomisk möjlighet för samskolans arbete. Den goda viljan att understöda skolan framträdde dock på många håll. Det har redan i det föregående berättats, hurusom stadsfullmäktige beredvilligt gav lokal med värme och lyse och dessutom ett anslag av 6,000 mark. Lärarna nöjde sig med en liten avlöning för att göra det möjligt för skolan att arbeta. Fester anordnades, och behållningen av dem tillföll samskolan. Under skolans andra verksamhetsar föranstaltades ett större lotteri, i vars förberedelse en stor del av stadsborna tog del. En syförening arbetade träget under fru A. Lenanders ledning. Vinster samlades i mängd, och resultatet av lotteriet blev över all förväntan. En nettobehållning av omkring 20,000 mk erhölls, och denna summa tryggade skolans existens för det året. Nämnas må även anslagen ur kulturfonden, vilka varit större än de anslag, någon annan skola fått. Ett varmt tack till männen i denna fonds styrelse för deras förståelse för samskolan!

Så kom det tredje verksamhetsåret, och stats bidrag utföll till ett icke ringa belopp. Den svenska avdelningen i skolstyrelsen förordade enhälligt direktionens ansökan därom. I stor tacksamhetsskuld står samskolan till dessa varmhjärtade män i skolstyrelsen. I dem har skolan sett sig äga de varmaste vänner och gynnare. Det är icke möjligt att här nämna alla, som arbetat för skolan eller skänkt medel till densamma, ty intresse för den har funnits hos de flesta å orten. Samskolan har blivit skötebarnet, som man gärna iklätt sig uppoffringar för. Nykarleby landsförsamling understödde även skolan under dess två första år med mindre belopp, en gärning mycket tacknämlig. Enskilda personer ha donerat till skolan summor avsedda närmast för stipendier. Direktör E. Söderström donerade 500 mk till elevstipendier, handlanden O. Åsmus 800 mk till samma ändamål och »Okänd i Wasa» 100 mk som grundplåt till ett elevbibliotek. Dessutom hava stadsbor, när helst en vädjan till dem skett, givit större eller mindre belopp för olika ändamål. Med tacksamhet må omnämnas stadsfullmäktiges beslut att anslå 500 mk att utdelas som stipendier åt dem, som vid årsavslutningen bliva dimitterade. Bland samskolans många givmilda vänner nämna vi apotekar O. Wilkman, vilken skänkt gardiner till skolans alla fönster. Till honom och alla andra, som på ett eller annat sätt visat sitt intresse för skolan, ett hjärtligt tack!

Elevernas hälsotillstånd.

Hälsotillståndet bland eleverna har i allmänhet varit gott under de år skolan arbetat. Det senaste året har dock influensa, som varit epidemiskt gängse i staden, vållat ett avsevärt antal försummade timmar. I nämnda sjukdom avled kort före vårterminens början eleven i första klassen Torbjörn Örndal. Han var en lovande elev, och hans öppna och om godhet vittnande väsende gjorde, att han blev omtyckt av såväl lärare som kamrater. För hans sörjande föräldrar liksom för samskolan, där han var elev, är det till tröst att minnas orden: »Saliga äro de renhjärtade, ty de skola se Gud. » De orden må tillämpas på honom.

Inträdesfordringar.

Elev anmäles av föräldrar eller förmyndare hos läroverkets föreståndare.

Med anmälan om inskrivning framlämnas skolbetyg och prästbevis upptagande barnets födelseort, ålder och frejd samt dess föräldrars namn och stånd ävensom intyg därom, att barnet undergått vaccination.

För inträde i skolans första klass fordras uppnådd nio års ålder samt följande insikter och färdigheter:

I kristendomskunskap: Gamla och nya testamentets bibliska historia enligt godkänd lärobok för folkskolor samt Luthers lilla katekes.

I svenska: Ledig innanläsning samt förmåga att med egna ord redogöra för det lästa. Ordklasserna och satsens huvuddelar. Hjälplig färdighet i rättskrivning.

I räkning: De fyra räknesätten med hela tal. Metersystemet. Grundoperationerna med hela tal i sorter. Till denna kurs hörande, från det alldagliga livets område hämtade uppgifters lösande i huvudet och skriftligen.

I geografi: Europas geografi enligt godkänd lärobok för folkskolor.

I skönskrivning; Hjälplig färdighet.

Den, som söker inträde i högre klass, skall ådagalägga säker och grundlig kännedom av i föregående klass eller klasser enligt denna årsberättelse genomgångna lärokurser.

Terminsavgifter.

Vid inskrivning i skolan erlägges en avgift av 15 mk per elev. Terminsavgiften utgör 150 mk. Ett begränsat antal frielevsplatser finnas.

Alla avgifter böra, sa vitt möjligt, erläggas inom terminens första månad.

[Tider.]

Detta läsår avslutas tisdagen den 30 maj. Inträdesförhör med nya elever anställes onsdagen den 31 maj. Förhör med dem, som erhållit villkor eller förkovring i något ämne ävensom inexaminering av de elever, vilka ej deltagit i vårens förhör eller i dessa blivit underkända, hålles torsdagen den 31 aug. kl. 10 f. m.

Nästa läsår vidtager fredagen den l september kl. 12 p. d.

Samskolans framtid.

Nykarleby samskola har sin mest brydsamma tid bakom sig, och dess framtid måste anses tryggad. De tre tilländalupna åren ha icke varit utan bekymmer för skolans vänner, men även medfört stor glädje åt dem. De se nu sin älsklingstanke, en egen lärdomsskola, förverkligad.

Det är att hoppas, att intresset för skolan i framtiden skall förbliva lika stort som det de gångna åren visat sig vara. Det är att hoppas, att samma goda ande skall alltid vara rådande inom skolans väggar som den hitintills varit det. Så skall även ske, om arbetet utföres plikttroget och samvetsgrant från såväl lärares som elevers sida, och om tron på Herren och hans välsignelse får utgöra grunden för alla strävanden inom skolan.

Avskedsord.

Undertecknads arbetsdag vid Nykarleby samskola är ändad. En annan uppgift kallar mig. Sedan skolans början har jag i den undervisat i religion och varit föreståndare. Idel ljusa minnen skola följa mig från denna verksamhet. Ett gott, kamratligt förhållande har varit rådande emellan lärarna. Stort förtroende har såväl från deras som från styrelsens sida kommit mig till del, och detta har gjort min uppgift som föreståndare lätt. Tungt kännes det att lämna de kära eleverna, vilka skänkt mig mycken glädje i mitt arbete. Varje religionstimme bland dem har varit en gudstjänst för mig. Sällan ha de gett skäl till anmärkning under timmarna, och med uppmärksamhet och vilja att lära ha de följt med undervisningen. Jag skiljes från dem med smärta och skall länge bevara dem i minnet. Längre kan jag ej personligen leda och efter förmåga fostra dem för det goda i livet, men jag vill minnas att bära dem i bön fram till honom, som är barnens bästa vän och som vill och kan hjälpa dem att bliva goda människor. Gud välsigne samskolan! Välsigne han dess lärare och elever!

Nykarleby, i maj 1922.

Valdemar Westberg.
[(Inf. 2009-11-11.)]