Intet annat om Nykarleby än ”januari ha en månförmörkelse, men så tidigt på dagen, att månen inte hunnit visa sig öfver Nykarleby horisont.” Men de gamla namnen är fascinerande, så krönikan blev publicerad ändå, med länkar till sidor där namnen som föreslås att ska utgå och de föreslagna nya finns.

Krönika.

——

Framför mig ligger en liten bok med blått omslag, en bok, som årligen går ut i stor upplaga, en folkbok, som läses i ödemarkens kojor såväl som i storstädernas palats. Den kan betraktas som en förelöpare till julens stora bokmarknad.

Alla känna vi denna bok och alla älska vi den. Den säger oss, när julen kommer, när det blir månförmörkelse, när vi ha vår namnsdag och när vi kunna fira vår födelsedag. Förr i världen, när jag var hemma hos mor och far, kunde den t. o. m. gifva upplysning om när „Sjärnan“, „Blomman“, „Fagergås“ och „Rödkind“ skulle kalfva och när „Trissan“ skulle få föl.

Denna bok är naturligtvis almanackan. Den gamla var mycket trefligare. Mina almanackor från senare år innehålla ej alls några kors angående „Sjärnan“, och „Blomman“ och „Frissan“, utan korta anteckningar om de dagar, då jag skall betala landtdagskostnader, prästaflöningen, kommunala och kronoutskylder, brandförsäkrings- och lifförsäkringspremier m. m.

Den sista december påminner min almanacka mig alltid om följande: lån af hvad slag det vara må böra betalas, lånade böcker återställas till rätta ägaren.

Almanackan för 1907 är i flere afseenden lik de gamla. Jag tycker bara, att årtalen växla alltför snabbt. Inom tjugu eller trettio år blir man gammal, därest tiden inte behagar stå stilla en smula.

Den nya almanackan är utgifven efter gammal mall och säljes fortfarande „häftad och skuren för 20 p:i“, ehuru allt annat stigit i pris. Den tillkännager, att vi den 29 januari ha en månförmörkelse, men så tidigt på dagen, att månen inte hunnit visa sig öfver Nykarleby horisont. I Helsingfors kan man se företeelsen, innan den slutar. Den 14 januari är en total solförmörkelse, som kan ses i nordöstra Afrika, den andra solförmörkelsen är ringformig, försiggår den 10 juli och kan ses i Sydamerika och på sydvästra kusten af Afrika, men inte hos oss.

Almanackan upplyser oss vidare om att vi icke ha några riktiga marknader i Vasa län, utan blott „torgdagar“, nämligen i Lappo kyrkoby hvarje fredag eller, om helgdag då inträffar, föregående torsdag. Kreatursmarknader förekomma dock i Jyväskylä den 20 sept. och i Pihtipudas kyrkoby den 2 sept.

Påsken infaller nästa år ovanligt tidigt, nämligen i slutet af mars, och pingsten följer omedelbart på „Ersmäss“, d. v. s. den 19 maj. Midsommardagen är på en måndag och juldagen på en onsdag.

I slutet af almanackan ingå två uppsatser. Den ena handlar om hönsskötseln, den andra om folkbiblioteken. Båda förtjäna att begrundas, de gifna råden att följas.

*
*          *

Men namnlistan är bedröflig. Den väcker både förargelse och harm. Det ser ut, som om någon finsk handtverkare hade skött om den, ty i sådant skick befinna sig namnen. Ingen följdriktighet beträffande stafningen, talrika korrekturfel och därtill direkta förfinskningar. Det kända namnet Axel uppträder nu som „Axsel“, Thure har blifvit „Tuure“, Rebecka stafvas „Rebekka“, Magnus möter i den främmande formen „Mauno“, Maximus är nu Maksimus, Hjalmar stafvas „ Jalmar“, Katarina har förkortats till „Katrina“ (den 25 nov.), och den 24 dec. möter oss namnet „Eeva“.

Nu är det visserligen så, att rättskrifningen af våra namn väl kunde vara annorlunda och bättre, men det torde knappast vara sättarnas på Weilin & Göös tryckeri sak att införa förbättringarna på delta område. Någon följdriktighet iakttages ej heller för öfrigt i stafningen. Almanackan skrifver Martha, Mathias, Arthur, Bartholomeus och Agathan med th, men Metodius, Mateus (d. 21 sept.) och Teodor, alt icke nämna „Tuure“, med blott t. På en sida skrifves „Mart. biskop“, på en annan „Thomas Biskop“. Den 3 juni är nu „Biola“ i st. f. Viola. Viktor, Verner m. fl. namn skrifvas med V, men Wiktorina, Witus m. fl. med W

Förkortningarna behandlas med samma vårdslöshet.

Och denna bok är „utgifven efter Hans Kejserliga Majestäts Nådigste förordnande af Kejserliga Alexanders-universitetet i Finland“!

*
*          *

Hela namnlistan i almanackan borde reformeras, ty den är föråldrad. Men jag ville icke att reformen skulle utföras på Weilin & Göös tryckeri, där man nu misshandlar namnen, utan borde uppdraget ges åt sakkunnigt folk — kanske helst åt sådana, som icke höra till Kejserliga Alexanders-universitet, ty där befattar man sig tydligen ej med sådana småsaker som en almanackas namnlista och korrekturläsning.

Allmänheten har ock småningom begynt gå sina egna vägar vid val af namn. Alla dessa vägar äro dock icke lika goda, Och man har berättat mig, att finskan gör otillbörliga landvinningar också på detta område. För ett antal år sedan innehöll Svenska folkskolans vänners kalender en namnlista, som beaktar våra intressen och tar hänsyn äfven till de namn, som redan allmänt kommit i bruk. I nämnda namnlista utbytas i januari:

[Det var hög tid att modernisera namnsdagarna!]

66 gamla namn är förtecknade. Av dessa finns 27, vilket ger en täckning på 40,9 procent.

Det finns 130 förslag på nya namn. Av dessa finns 118, vilket ger en täckning på 90,7 procent.

Här blev det svårt med illustration, så jag sökte namnsdag och kom in på sidan ”Utdrag ur ett Bref från NyCarleby dateradt den 15 September 1817.” som var illustrerad med detta foto taget den 12 juli 2014.
Förstoring.