Nykarleby Min barndoms och min ungdoms stad av Einar Hedström

Nystaden


Området väster om älven intogs formellt i stadsplanen först år 1844. Om någon ville bosätta sig i denna del av staden, ”Nystaden”, utstakade han sin tomt var han ville, varefter han fick inlösa den mycket billigt, sedan magistraten uppmätt den. Tomterna behandlades dock som vanliga gårdstomter och fick sina nummer. Före stadens brand fanns där 17 tomter. Nystaden var oregelbundet bebyggd. I en senare stadsplan efter branden har planerats raka gator, men den pittoreska oregelbundenheten kvarstod ännu, liksom den alltjämt gör det i den tidigare bebyggda södra delen av Nystaden vid den buktande Seminariegatan.


Einar Hedström (1958) Nykarleby Min barndoms och min ungdoms stad, sid. 41.

 


Seminariegatan strax före korsningen med Bergstigen, mot norr.
Seminariegatan strax före korsningen med Bergstigen, mot norr. Gaveln på Fru Pettersons stuga i bakgrunden och Siegfrids stuga i högerkant..
Susanne Branner tillhandahöll.
Förstoring.


Läs mer:
Nystaden i kapitlet Fakta.
Önskemål om en ”breflåda”.
(Rev. 2019-11-27.)