Några milstolpar

• 1983 grundades Svenska konstskolan i Nykarleby.
• 1988 i juli öppnades Galleri Viktor i f.d. Normens vaktmästarbostad.
• 1998 i juni öppnades ett nytt galleri i rådhuset och dt fick namnet Rådhusgalleriet.
• 2002 fanns planer på att flytta från rådhuset för att bereda plats för Hanken.
• 2021 är galleriet kvar, för det blev ingen flytt.

Artiklar

En artikel kommer då och då att publiceras.
JT har verkligen varit bra på att bevaka utställningarna.

Galleri Viktor
efter skulptör

Namnfrågor är intressanta i Nykarleby och givetvis gav döpandet av stadens galleri upphov till diskussion i kulturnämnden. Det man fastnade för var Galleri Viktor, efter nykarlebyskulptören Viktor Malmberg 1867-1936.

Malmberg har fallit i glömska i synnerhet för den yngre generationen Nykarlebybor. Han är född i gamla apoteket där en minnesplatta upplyser om det. Hans staty, Flora i Floraparken eller Fåfängan är kanske mera känd. Malmberg var i huvudsak verksam i Helsingfors.

Namnvalet motiveras med att Malmberg har anknytning både till konst och Nykarleby och är gångbar på flera språk.

Med i diskussionen fanns också namn som Nykarleby konstgalleri, vilket ansågs för tamt, Galleri Oskar efter Oskar Kronqvist hängde med, men eftersom så många bott i det aktuella huset ville man inte framhäva någon framom de andra. Konstkapellet var ett annat förslag. Namnförslagen har lämnats av Nykarlebyborna själva.

Galleri Viktor invigs troligen den 2 juli. Då öppnas också premiärutställningen, en separatutställning med konstskolerektorn Ingmar Knif.

Parhästarna Mona och Monica på Galleri Viktor

Järnborst och bladguld blir konst

”… viljan är vår motor och bränsle på samma gång, lidelsen till möjligheten, alla har vi ett moln av orsaker bakom oss”.

Bl.a. med detta diktfragment redogör konstnärerna Mona Udd och Monica Jonsson för sina tankar kring konsten. De och deras konst finns för närvarande i Galleri Viktor i Nykarleby. Mona och Monica har mer eller mindre blivit parhästar, även om det nu är första gången de ställer ut tillsammans. Tidigare har de alltid funnits med på samma samlingsutställningar.

— Vi har också gått i Konstfack i Stockholm på samma gång, berättar de. Båda började med metallsmide men tröttnade. Båda hade en gedigen grundläggande utbildning. Men skapande i metall hänger med.

Båda två verkar nu också i Stockholm. Mona Udd kommer från Nykarleby och Monica Johansson från Sandviken i Sverige.

Mona Udd och Monica Johansson är aktuella på Galleri Viktor i Nykarleby.
Foto: Anci Holm

— Det finns hopp om att man skulle kunna ägna sig bara åt konsten, men det är fåfänga förhoppningar, funderar Mona.

— Man måste ha ett arbete som ”binäring” för att överleva. Mona vakar på sjukhus och Monica har jobb på patentverket.

Vi har ju en akademisk utbildning med lika dyra studier som andra akademiker, men vi har ingen möjlighet att leva på vårt yrke, säger Monica.

— Att nå ut är också svårt. I Stockholm är problemet inte att få ett galleri, utan att veta vilket galleri.

— Det finns så mycket kommersialism. Och ärlighet i konsten och marknadsföring av konsten är en svårgripbar motsättning.

Utställningen i Nykarleby kallas kort och gott Bilder. Bilder på papper, plåt med blandtekniker, men även tredimensionella skapelser.

Och trots de många likheterna dem emellan finns naturligtvis olikheter. De kommer fram som uttrycksmedel i konsten. Men innehållet i konsten är ganska lika, helt enkelt gestaltningar av livet.

Grovt skisserat är Mona den som gärna bökar i järnborst och även gör stora vävar och Monica den som hellre petar i bladguld eller torrnål.

— Jag är materialgalen och gillar mest naturmaterial. Men också alltid lite bladguld, berättar Monica.

— Fast det är ju dyrt …

— Och jag har mina symboler jag hela tiden kommer tillbaka till, säger Mona.

Utställningen innefattar både nya och gamla verk.

— Trots att konstverken tillkommit under en lång period bildar de en helhet.

Och nu framträder helheten eftersom Mona och Monica kan disponera ett helt hus för sig själva.

— Det känns som en summering efter att man jobbat länge. Man får samla saker, se sitt eget, se den andras och visa vad man sysslar med. Framför allt i en ny miljö.

För både Monica och Mona är trångbodda. Ateljéutrymme är i Stockholm, lika som här, ett problem. Kön är 10 år. Mona arbetar tillsammans med åtta andra i ett gammalt kafé och Monica arbetar hemma.

Utställningen Bilder pågår till 15 april.

När Viktor gick ut kom Victoria in. Galleri Viktor hann knappt släppa ifrån sig den sista utställningen innan Benita Nystrand klev in och öppnade en egen ateljé i i huset. Ateljé Victoria är namnet på den nya verksamheten. Benita Nystrand tänker tillverka Tiffany konstglasföremål i det gamla galleriet. Ännu vill hon inte säga om det handlar om konst eller hantverk  – kanske något mitt emellan.

Åtminstone måste man ha ett konstnärligt öga för att skära till och forma glasbitarna till ett vackert mönster i en lampskärm, spegel eller ett prydnadsföremål.

Galleri Viktor
blir Ateljé Victoria

Benita Nystrand startar företag för glaskonst

När det blev klart att Gal­leri Viktor flyttar till gam­la rådhuset i Nykarleby var Benita Nystrand inte sen alt nappa på tillfället att hyra hela huset som ateljé för Tiffany glaskonst.

Namnet blev Ateljé Victoria och del var självskrivet som ett arv från Viktor. I och med detta kommer huset också i fortsättningen känna av konstens vingslag i väggarna.

Benita Nystrand har tagit ett års tjänstledighet från jobbet vid Nykarleby sjukhem för att pröva på hur det känns att vara sin egen arbetsgivare.

Hon blev tagen av Tiffany glaskonst efter att för tre år sedan ha anmält sig till en arbiskurs.

Hela 70 små glasbitar i olika färger består den här spegeln av som Benita Nystrand just nu fogar ihop.

Då visste jag inte ens vad Tiffany var, men jag blev såld direkt, berättar hon och hoppas att denna hobby i fortsättningen skall bli hennes födkrok.

Numera drar hon egna kurser i arbis i konsten att tillverka Tiffany. Hon har för avsikt att tillbringa dagarna i ateljén och räknar med full sysselsättning. Förutom ateljéarbetet skall hon saluföra konstnärsmaterial. Som kommer att finnas i hyllorna.

Benitas man Roland, som är snickare har redan hunnit tillverka hyllor och fack för de olikfärgade glasen. Redan nu finns det hyllor för över 200 olika typer av färgat glas.

Nyligen har de bildat ett gemensamt företag, Nykarleby Hand Team. Roland sysslar med snickeriarbeten medan Benita håller sig till glas. Men de kan också ha nytta av varandras kunskap som t.ex. när ett sidofönster till dörrar ska monteras.

Han fick också ställa upp nyligen och montera glaset när vigselrummet vid magistraten i Jakobstad försågs med Tiffany-glas. Förutom privatpersoner är banker och företag tänkbara kunder för Benitas glaskonst.

Att göra föremål i Tiffany är mycket arbetsdrygt. Benita Nystrand räknar med att en lampskärm kan ta upp till en vecka att tillverka.

– Allt beror på hur många små glasbitar det är fråga om och hur invecklat mönster man jobbar med. Alla glasbitar skall ju fogas ihop med tenn. Hon vet inte av några begränsningar när det gäller Tiffany. Det är helt och hållet upp till fantasin vad man vill göra, allt från små smycken till lampskärmar och stora glasväggar. Just nu håller hon på med en spegel som ska bli en bröllopspresent. Spegeln består av ett 70-tal glasbitar som skall tillskäras och fogas ihop med tenn, så det är en hel del knåpgöra innan den är klar.

– Uppskattningsvis tar det 15 timmar att göra spegeln, säger hon. Men det är lite svårt att göra kostnadsberäkningar då man aldrig på förhand vet hur pass mycket jobb det ligger bakom ett arbete.

Just nu tillverkar Benita så mycket hon hinner. Det är en hel del beställningar som skall utföras. Men i mitten av juni då hon öppnar för allmänheten hoppas hon att det skall finnas färdiga Tiffany-föremål att bjuda ut, lagom till turistsäsongen. Men materialförsäljningen räknar jag med att kunna dra igång redan om en vecka, säger Benita Nystrand.

Sommaren 2007 hade man flyttat till Grönhusets flygel mot Bankgatan. Sedan många år finns affären i f.d. Alkos lokal. Benita uppnådde pensionsålder, men fortsatte veksamheten. Våren 2022 fanns planer på att sälja, men inga spekulanter dök upp. Det slutade med att dottern Johanna sedan hösten det året driver verksamheten som anställd butikschef.

Vigselrummet i Ebba Brahe invigt 6 september 2011, så konstverken är flyttade från den ursprungliga platsen.
Från Myndigheten för digitalisering och befolkninsgdata.