 Förmånliga lån ges nu för den fastighetsägare som vill grundrenovera sin gamla fastighet i Nykarleby centrum. Beslutet om statsstöd för grundförbättringar kan också ha en effekt på planeringen av de känsliga områdena längs Kyrkogatan. (Foto: K-G Olin)
[Bankgatan 2 byggdes av rådman Sundström. I byggnaden mot bankgatan har Posten funnits och Einar Sunds taxibilar har stått utanför. Byggnaden med gaveln mot gatan syns på Anna Wengbergs målning av Kyrkogatan. Därefter byggmästare K. A. Björklunds gård. I fonden Floraparken, som på den tiden var som en dunge.]
Statens renoveringspengar:
Lättare planera nu när
Nykarleby är försöksort
FÖRRA veckan fattade statsrådet ett beslut som får stor betydelse för utvecklingen i centrumområdet Nykarleby. Regeringens beslut innebär att merparten av stadskärnan förklaras som s.k. försöksområde för grundförättring av gamla bostäder.
FÖR fastighetsägarna inom området — och för sådana som är intresserade av att köpa och grundförbättra — betyder regeringens beslut att det finns möjlighet att få förmånliga lån.
Beslutet kan också ha en inverkan på stadsplaneringen av de nu så aktuella kvarteren längs Kyrkogatan.
— Det kan bli lättare för beslutsfattarna att planera ett bevarande av åtminstone delar av området då man nu har en morot av den här typen att erbjuda fastighetsägarna, säger stadsgeodet Olli Ahllund i Nykarleby.
Eftersom området av museiverket klassats som nationellt byggnadshistoriskt värdefullt, är det mycket troligt att fastighetsägare som vill grundrenovera i området kan få ända upp till 80 procent av kostnaderna i form av förmånliga statslån.
Som bekant skall en ny stadsplan uppgöras för de känsliga kvarteren, vilka bland annat omfattar gamla apoteket och det Pensarska huset. Två hus över vilka rivningshotet i dag vilar.
Nästan hela centrum
I Nykarleby har man ännu inte fått något officiellt besked om i vilken form deras ansökan beviljats. I framställningen, vilken troligen godkänts i sin helhet, har man utgått från stora delar av det gamla centrumområdet. Med i framställningen finns Frillan, Källbacken, Karl Grönfors, Rajåkern Nygård, Kyrkogatan, Juthasvägen, delar av Seminariegatan samt Smedsbacken. Utanför blir i stort sett endast de nya bostadskvarteren samt kvarteren runt torget och längs esplanaden.
Två typer av lån
Lånen indelas i två grupper: kortfristiga och långfristiga. De senare beviljas enligt samma principer som de normala bostadslånen. Räntan är tre procent de två första åren och därefter sju procent. Lånetiden är maximalt 25 år och låneandelen varierar mellan 30 och 60 procent.
Till skillnad från de långfristiga beviljas de kortfristiga lånen oberoende av ansökarens inkomster och sociala ställning. I praktiken betyder det här att också höginkomsttagare kan komma i åtnjutande av lågräntelånen. Låneprocenten för de här lånen ligger alltid på 60 procent och återbetalningstiden är maximalt 10 år.
— En fin sak med de här lånen är att de kan gå till alla former av boende; bostadsaktiebolag, hyreshus och egnahemshus, berättar planeringssekreterare Sigvald Blomqvist.
En grupp som får en speciell förmån genom de här lånen är pensionärer som har endast folkpensionens grunddel. För dessa pensionärer efterskänks både räntor och amorteringar.
Gäller grundrenoveringen en byggnads- eller kulturhistoriskt värdefull byggnad kan ägaren få låneandelen höjd med 20 procentenheter.
Cirka fem per år
— Vi har räknat med att det här i Nykarleby skall finnas intresse för cirka fem grundförbättringar per år, berättar Olli Ahllund.
En inventering bland fastighetsägarna i området har visat att det just nu finns ett tiotal som är intresserade av grundrenoveringar. En viktig del av arbetet från stadens sida kommer att bestå i information till allmänheten.
Olli Ahllund omtalar att man ännu inte tagit slutlig ställning till hur långt staden skall sträcka sig med praktisk rådgivning av fastigheterna. Däremot är det ganska klart att ingen ny tjänst inom staden kommer att inrättas för det här ändamålet.
Inte så dyrt
Många uppgifter har gjort gällande att det blir dyrare att grundrenovera en gammal fastighet än att bygga nytt. Olli Ahllund håller inte med om de här påståendena och berättar att det ofta är fel genomförda renoveringar som blivit kostsamma.
— När man började med grundrenoveringarna utgick man från att fastigheterna skulle få samma standard som nybyggda hus. Nu senare har man kommit fram till att det är bättre att göra renoveringen på byggnadernas egna villkor. Till exempel så att man accepterar att en vägg är sned eller att man inte börjar göra för stora ingrepp i rumsindelningen, berättar Ahllund.
I dag räknar man med att en grundrenovering inte skall få medföra kostnader på över 1.500 mark per kvadratmeter vilket ligger en bra bit under nybyggnadspriset.
— Då skall man också minnas att det med det gamla huset vanligen följer en stor färdig tomt, påpekar Ahllund.
Från stadens sida betyder renoveringsverksamheten i första hand att man gör inbesparingar i fråga om kommunalteknik. För ett nybygge på ett av stadens bostadsområden räknar man med att kommunaltekniken kostar 30.000 mark, pengar som staden inte till alla delar tar tillbaka i form av avgifter.
|