Trädgårdsmästare på heltid

fick Nykarleby att blomstra

DET BLOMMAR som aldrig förr i Nykarleby i år. Färgsprakande blomsterrabatter och välskötta gräsmattor drar blickarna till sig — speciellt besökare utifrån fäster sig vid hur vackra stadens parker och grönområden är, men också en och annan nykarlebybo tycks ha upptäckt färgprakten.

— Tack för de vackra blommorna, sa faktiskt flera stadsbor till stadsträdgårdsmästare Bror Sandström. Medan vi pratade om hans arbete i en parksoffa intill den praktfulla rabatten vid Brostugan.

Och visst är det Sandström vi skall tacka för blomstren. Det här är första året han helt skött om stadens anläggningar. Tidigare har det skett bara med ett ”vakande öga” genom trädgårdsnämnden. Själv skryter han på ”sina flickor” som verkligen jobbat hårt i sommar.

I Topeliparken märker man kanske bästa att folk trivs numera. Speciellt äldre människor flanerar i parken eller sitter på en soffa och njuter av blomsterprakten med älven i bakgrunden.

Blommor som också väckt uppmärksamhet är stamrosorna på torget. Märkvärdigt bra ifred har planteringarna också fått vara i sommar. [Men inte andra år.] I Fåfängan är rabatten runt Flora svårt utsatt och nog har det hänt att folk tagit med sig stora salviaplantor med rot och allt, men i stort har man sluppit åverkan.

Nykarleby har en hel del parker och grönområden som skall skötas. I Topeliparken är blomsterprakten just nu nästan överväldigande. Parken är också belyst, liksom planteringen utanför Brostugan och rabatterna är verkligt tjusiga också på kvällarna. På torget, i ändan av Esplanaden, vid Lybeck-statyn, utanför Vattentornet och vid kyrkan finns blomsterrabatter.

[Planteringar vid kyrkan. Vykort Kuvataide/Bildkonst 627/3. Foto: Volker von Bonin senast 1968 eftersom hänvisningsskylten till Riksväg 8 finns på belysningsstolpen. Förstoring.

Dessutom sköter Sandström och hans folk om gräsklippningen i parkerna längs esplanaden, Lybecksgatan, i Rummelbacken och sportplanen, vilket betyder att man haft två gräsklippare i gång fyra dagar i veckan i sommar. 14—15 km per dag har mannen bakom klipparen fått traska. Åbranterna har man också röjt upp och försöker att hålla växtligheten också där under kontroll.

Trädgårdsmästare Bror Sandström och blommor, massor av blommor.

Minst 15 sorters blommor finns i rabatterna — generöst tätt planterade och i grupper som ger massverkan. Låga kantväxter främst och sedan allt högre arter bakom. Där finns massor av sommardahlior i olika färger, tagetes i olika storlekar och nyanser, begonior och petunior likaså i olika färger och arter och så salvia i lysande röda mattor, bl.a. i Topeliparken.

Bror Sandström sköter också om f.d. seminarieträdgården, som ännu är i statens ägo, men som staden har dispositionsrätten till. Det är där han drivit upp plantorna, som man också sålt en del av bl.a. till seminarieträdgårdens gamla kunder som av gammal vana kommer på våren för att köpa plantor. Bl.a. har man i år fått fram 1.400 sommardahlior mot 300 tidigare år och även när det gäller andra arter har antalet plantor som drivits upp varit dubbelt fler i år än tidigare.

Blommor i växthuset från 1948 i väntan på utplantering. Takets bärverk förnyat och vinrankan skymtar i taket.

Växthuset från 1948. Om man går genom dörren och svänger till vänster kommer man till växthuset från 1961

Bland annat gula tagetes och stamrosor i växthuset från 1961.
De tre ovanstående fotograferade av Karin Sandström den 26 maj 1988.

I trädgården har man dessutom potatis, morötter, lök och tomater och främsta konsument är centralfolkskolans [Normen] kosthåll. Trädgården är i stort sett självbärande.

Hur det går om anslagen för parker och planteringar i årets budget räcker till vet Sandström ännu inte. 3.000 mk finns upptaget för plantering och 3.500 mk för underhåll av parker och planteringar.

—Det finns hur mycket arbete som helst på det här området, säger han, men det krävs naturligtvis pengar och arbetskraft. Bl.a. borde de gamla popplarna i Topeliparken skötas om, de torra delarna av kronorna tas bort och de stora hålen i stammarna plomberas innan de ruttnar bort. Buskar borde röjas bort osv. Sandström tror att de här stora träden är över 100 år gamla.

För den besökande är väl Topeliparken vid norra infarten den mest iögonenfallande anläggningen med lummig grönska, blommande rabatter och raka häckar och gångar. Parken ligger dessutom behagligt nära för dem som bor i de nya våningshusen på Ö. Esplanadgatan. Förstoring.

Sandström har också planer för Fåfängan, där häcken vid gatan borde klippas ned till en sådan höjd att man ser ned till vattnet. Likaså borde häcken längs ån i Topeliparken gallras.

Tre kvinnlig anställda hade trädgårdsavdelningen under maj och så skötte Sandström själv till stor del om planteringen. Sedan juni har han två flickor i tjänst och det är meningen att de skall jobba ännu i september. En ovanligt tacksam sommar har det för övrigt varit med regn precis som på beställning. Endast en gång har man vattnat på hela sommaren.

En plantering som Sandström är missnöjd med är den runt vattentornet — han tycker att det är synd att man gömt berget bakom jord. Planteringen verkar också steril och vilsen, men ännu har han inte klart för sig på vilket sätt man kunde förbättra den.

Ännu har ingenting frusit i stadens rabatter. Det är otänkbart att täcka blommorna för att skydda dem från frosten och Sandström hoppas att de skall få blomma ännu ett par veckor. Som bäst är man i färd med att plantera ut prydnadskål för att vi skall ha något att vila ögonen på sedan sommarens blomsterprakt vissnat ned.