Vattentornets tillkomst 1963—64
i Österbottniska Posten
och Jakobstads Tidning

 


Vattentornet bygges i år

     — Vattentornet, fortsatt utbyggnad av vatten- och avloppsnätet samt nybyggnad av vissa gatudelar hör till våra främsta byggnadsuppgifter i sommar, omtalar stadsdirektör Ernest  E k l u n d  i Nykarleby.

     — Men till först vill jag omtala, att på mitt skrivbord ligger idag undervisningsministeriets resolution av den 5 juni i år vilken berättigar Nykarleby stad att inkommande höst inrätta ett arbetarinstitut som får drivas med statsunderstöd. Arbetsprogrammet är stadfäst.
     — Vattentornet skall byggas på Källbacken och tornets topphöjd blir 68.70 meter över havsytan, vattentankarnas bottennivå blir på 56 meters höjd. Vi har inbegärt offerter till den 1 juli och hoppas att arbetet kort därefter kan igångsättas.
     Vatten- och avloppsnätet utbyggs och i huvudsak gäller det sträckan från Esplanaden till tornet.
     — Angående nybyggnad av gator så blir detta aktuellt invid skogsparken bakom seminariet. Bebyggelsen där behöver en gata. Däremot skall vi ännu ett år rucka på permanentbeläggningen av genomfartsgatorna. Vi skall se huru det blir med Väg- och vattenbyggnadsdistriktet lovar oss denna respit, säger stadsdirektör Eklund.

Nr 25/1963.
Några kommentarer:
- Riksväg 8 gick på den tiden genom staden.
- Den nya infarten förverkligades 1986.
- Esplanaden asfalterades 1967.



Jåfs & Rosengård
bygger vatten-
tornet i Nkby

     Det blev jakobstadsfirman Jåfs & Rosengård som skall bygga vattentornet i Nykarleby. Entreprenadsumman utgör 25.000 mk. Arbetena har redan igångsatts och beräknas vara klara vid årets slut. [Totalsumman blev drygt 430.000 mk.]
     Som vi tidigare omtalat är det ingenjörsfirman Consulting i Helsingfors som i samråd med stadsingenjör Anders Nordström uppgjort ritningar för tornet, vars verkliga höjd blir 50 m, men genom den höga platsen på Källbacken ca 70 m över havsytan.


Nr 31/1963. På kopian fanns även en artikel om att Mikael Sandell, sedermera kyrkohherde i Nykarleby, tillträdde kyrkoherdetjänsten i Jeppo.



Jakobstads Tidning augusti 1963


Här ser vi den första formsättningen och gjutningen, en betongbask och 8 ”gubbar”. Mannnen längst till höger torde vara kranförare. Karleborg i bakgrunden. Förstoring.




Kanske den första tornkranen som restes i staden i bakgrunden. Den som faller i fröjd över anblicken av gamla byggnadsmaskiner, bör ta sig en titt på Byggarna och maskinerna av Folke Marmstål och Nils Nordberg, Byggförlaget 1992. På skyltarna står:

BYGGNADSBYRÅ
JÅFS & ROSENGÅRD
RAKENNUSTOIMISTO

FENNIA HOITAA VAKUUTUKSET
FENNIA FÖRSÄKRAR

Förstoring.

 


Tornkranen med triangulärt tvådelat fackverkstorn i all sin prakt. Förstoring.




Från esplanaden upp mot vattentornet. Notera grävmaskinen i bakgrunden och till vänster om den Demetrius Knutars gård! I samband med dessa arbeten omvandlades Topeliusgatan, f.d. norra delen av Nybroboulevarden, till grönområde. Förstoring.


Jakobstads Tidning den 23 augusti 1963, bilder i Jakobstads museums arkiv.






Jakobstads Tidning kring årsskiftet 1963/64



Glidformsgjutningen klar och vattencisternen är formad. Fagerholms gård i högerkant och så här såg den gamla ut. Notera den vackra ställningen och björkarna i högerkant! Förstoring.




Nästan samma som föregående. Förstoring.



Jakobstads Tidning kring årsskiftet 1963/64, bilder i Jakobstads museums arkiv.
Stig Haglund tillhandahöll.
(Inf. 2013-02-16.)




VECKANS INTERVJU:

Stadens högsta bygge under tak
Taklagsfest på vattentornet hölls i går

     Taklagsfest firades på vattentornsbygget i går på eftermiddagen. Emedan denna tidning vid det ögonblicket befann sig i ombrytningsstadiet och något referat sålunda inte kunde komma med i detta nr, vände vi oss till ingenjör Anders  N o r d s t r ö m  som beredvilligt lämnade oss några data om bygget.


Vattentornet från Mathesiusgatan.
Foto: FL juli 2005.


Vattentornet från Borgaregatan 12.
Foto: FL juli 2005.

     Sedan staden börjat vidtaga åtgärder för att få vatten- och avloppsfrågorna löst så, att det gavs möjligheter för byggandet av nutida bostäder i vår stad, har ett vattentorn ingått i planerna.
     — Det år 1959 färdigblivna vattenreningsverket inte mera säkerställde vattentillförseln vid stora avtappningar, exempelvis vid brand, och driften var helt beroende av renvattenpumpar blev det tilltänkta vattentornet aktuellt.
     — Sedan beslut om byggande fattats kontaktade staden ingenjörbyrån Consulting som i samråd med stadens representanter utformat och uppgjort konstruktionsritningarna. Rör- och därtill hörande anläggningar har projekterats av ing.-firman G. W. Berg & Co. Nödiga el.-anläggningar projekterades av staden. Sedan anbud införskaffats från olika firmor kunde byggnadskontrakt upprättas med Byggnadsbyrå Jåfs & Rosengård. Rörledningsarbetet i tornet utföres av G. W. Berg & Co och elinstall. av R. Westerlunds el.affär. Vatten- och avloppsledningarna till vattentornet längs Lybecksespl. lämnades till entreprenör Erik Sandler.
     — Startskottet för bygget avskjöts tisdagen den 3 juli 1963 kl 14.00 då sprägningarna började.
     — Vattentornet har en högsta höjd om 69 m över havet och 50 m räknat från Mathesiusgatans nivå. Vattenbehållaren som är 600 m³ är avdelad i 4 st 150 kbm behållare som diametralt är förenade så att man kan tömma två bassänger i taget. Storleken motsvarar i dagens läge 3 dygns förbrukningar. Behållarna äro av armerad betong och invändigt bestrukna med Aquella isolesickt. Utvändiga värme eller egentligen köldisoleringen består av 32 st 3 tons Lecafyllda betong element. Dessa skall nu börja uppmonteras. Elementen åtskiljes genom 30 cm Leca-grusfack som utvändigt täckes med eternit så att behållaren utåt sett blir som en randig tapet. Behållaren vars största diameter är 15.70 m vilar på en cylindrisk pelare med 5 m Ø, pelarens höjd 37. I pelarens mitt är uppfört ett hisschakt som förutom att det tjänar hisschakt ger en extra styvhet åt tornet. Runt hisschaktet lägges en trätrappa som för upp till tornet. Ovan vattenbehållaren är lämnat ett utrymme vilket kan inredas till kafé. När kaféet skall inredas är beroende av stadsfullmäktiges beslut. Från detta plan har man en storslagen utsikt från Gamlakarleby i norr, skärgården i väster, Munsala—Jeppo i söder. Tornet avslutas med ett utrymme för hissmaskineriet.
     Tornet förses med röda flygvarningsljus och en siren för brandalarm m.m.
     För övervakning och kontroll äro nödiga manöverledningar dragna till vatten- och Kraftverket.
     Glidformsgjutningen som har utförts av firman Beton Oy, startade torsdagen den 3 september kl. 15.00 och pågick dag och natt med en hastighet om ca 20—30 cm/tim för att vara avslutat den 11. 9. kl. 13.
     Gjutning av vattenbehållarna vidtog torsdagen den 9. 1. -64 kl 9.00 och pågick dygnet runt till torsd. 15. 1. kl. 1.00 då vattenbehållarna var färdiga. Materialåtgång:

Betong ca 600 m³
Armeringsstål 45.000 kg
Trävaror ca 35 stand.
Cement ca 4.500 säckar.
Arbetsstyrkan har varierat mellan 11—36 man.

Nr 5/1964. Anders Nordström dokumenterade byggnadsarbetena på smalfilm.


V E C K A N S  A L L E H A N D A

Panorama

  *   Vackert och stilrent framträder nu vårt vattentorn sedan man klätt av det de flesta byggnadsställningarna. Tornet som sådant blir en sevärdhet i stan. Kaféet som inrymmes däri blir säkert en turistattraktion av större mått.
     En garanti för att kaféet kommer att inredas med smak och få en god standard är att det kommer att drivas av restauratris Leena Visa, hon som lyckats skapa en så trivsam miljö på Hotell v. Döbeln och gjort det till en guterad restaurant.
     I en inofficiell namntävling för vattentornets kafé har förslaget  p a n o r a m a  fallit fröken Visa bäst i smaken. Det är ett lyckat namn varur framgår det karakteristiska för kaféet, den vida utsikten åt alla håll. Namnförslaget kommer från seminariet, där två seminarister helt ovetande av varandras funderingar kläckt samma idé. Övriga namnförslag har varit bl.a. „Prisma” och „Bulten”.
     Panorama, som kommer att kunna ta emot ett 50-tal gäster, vilka kommer bekvämt upp med hiss, har alla förutsättningar att bli en bra samlingsplats för mindre möten och konferenser. På grund av diverse förseningar i byggnadsprogrammet hinner kaféet inte bli färdigt till den livligaste turistsäsongen i år. F.n. pågår murnings- och cementeringsarbetena och före midsommar skall man börja med målningsarbetena. Någon gång i juli är det meningen att kaféet skall öppnas.

Nr 23/1964. Fler notiser ur samma nummer.





     Då vidriga omständigheter ändrat våra möjligheter att här presentera en känd person, vill vi låta våra kära läsare veta det senaste om vattentornet. [Undrar vilka de vidriga omständigheterna var.]


V a t t e n t o r n e t

     Våra ringande och springande medarbetare meddelar följande: Ingenjör Nordström avger som trolig slutsynstidpunkt idag fredag, men återkommer sen den skett.

     Den mäktiga chefen för stadens överlägset ledande restaurationsetablissement med A-rättigheter [Restaurang von Döbeln], fröken Visa skall också överta sensationskaféet  ”P a n o r a m a”  högst uppe i tornet.

     Hon kan inte ännu säga när premiären blir, men lovar inbjuda representanter för ortens ledande tidning till den.

     Vi återkommer snart med utförligare nyheter kring detta unika, ena- och ensamstående verk i stadens historia. Vi tar oss!

Nr 29/1964.


Vattentornets kafé öppnas nästa vecka

     Tidningens kringvandrande reporter frågade blivande kaféchefen fröken Lena  V i s a  när öppningstillfället blir. Hon svarade att om alla goda makter samverkar blir kaféet tillgängligt för allmänheten nästa vecka. Vi gjorde ett besök där uppe och blev

verkligt imponerade av den fantastiska utsikten. Byggmästare Lars Nieminen som leder slutarbetena bekräftade fröken Visas förhoppningar. Kaféet vilket — s. känt — heter  P a n o r a m a  kommer nog att bli en stor turistattraktion i Nykarleby.

Nr 30/1964.

 

Eftersom allt som rör byggande i staden intresserar mig, får också denna notis ur samma nummer komma med:

Moderna bostadshus
på Nystadssidan i Nykarleby? 

     Bankdir. B. Wistbacka i Nykarleby sparbank berättar att förhandsintresset är livligt — även om spekulanterna är osäkra om utgången innan Arava sagt ja. Hr Wistbacka räknar med att också de två övriga byggnaderna med lätthet skall kunna fyllas, så framt Arava är med.
     Hittills har endast ett höghus fastigheten vid Lybecksgatan 5 finansierats av Arava. I kalkylerna för Zacharias räknar man med 46,9 procent Arava. Totalkostnaderna för hela projektet är beräknat till drygt 1 miljon mk.
     I den första fastigheten skall finnas lägenheter om två och tre rum samt kök, badrum och balkong inredas. Bostadsytan är 52 respektive 63 kvadratmeter.
     Hyran är — som i andra Aravalägenheter — låg.
     Området gränsar till Staketgatan, Badhusstigen och Bergsstigen.
[Först i början på 1970-talet (1973?) byggdes det första våningshuset vid Staketgatan. Omkring 1978 byggdes det södra huset och i början på 1980-talet Bostads Ab Zachris på Berggränd 5.]


Ny fastighet byggs inne i staden

     I hörnet av Bank- och Karleborgsgatorna uppför Jakobstads byggnadsbyrå en kombinerad affärs- och bostadsfastighet, som skall stå färdig i höst.
     För närvarande uppförs 4—5 egnahemshus, varav ett par med Arava-pengar.
     Stadens egen byggverksamhet är koncentrerad kring vattentornet.


Vattentornet kostade
sammanlagt mk 436.318,88

     Slutredovisningen för vattentornsbygget är klar och den föredrogs för stadsfullmäktige vid torsdagens sammanträde. Entreprenad kontraktet med byggnadsbyrå Jåfs & Rosengård skrevs den 17 juli 1963 och på dagen ett år senare hölls överlåtelsebesiktning. Slutgranskning hölls i november detta år.

     Här följer en översikt av redovisningen

Projektering och kalkylering9.000—
Byggnadsritningar och arbetsbeskrivning 5.000—
Konstruktionsritningar och kostnadsberäkning14.600—
Platskontroll av vattentornet huvudvattenledningen16.670—
I:sta och II:dra byggnadsskedet, samt inredning av café + diverse tilläggsarbeten 316.569,90
Installation av stigarledning + material19.082,60
Hiss jämte installation25.819,10
Resekostnader för stadens representanter1.089—
Arbeten i egen regi, kablar, el.-inst. och material, avlopp till café, värmeinst. m.m.27.952,28

Summa mk 436.318,88
  


Nr 52/1964.

*    *    *



Interiör från vattentornet, troligen 1960-talet.
Interiör från vattentornet, troligen 1960-talet.
Vykort. Foto: Kurt Björklund.


Rappning 42 meter
över marken

NYKARLEBY. En stor skylift har setts kränga intill vattentornet i Nykarleby de senaste dagarna. Vad är det som är på gång, Ben Ingman på vattenverket.

- Vi rappar fasaden. Armeringsjärnen har blivit synliga vilket riskerar att de rostar och att hållfastheten försämras. Det här är en del av vattentornets sanering som är på gång, säger Ingman.
     Det är ett tufft jobb att stå och rappa 42 meter över marken. Men trots den enorma höjden når liften inte riktigt ända upp.
     Därför tvingas entreprenören Ole Lindvall skaffa en ännu högre skylift för att kunna slutföra arbetet.


Leif Sjöholm
Publicerad 30.9.2008 kl. 13:59
Uppdaterad 30.9.2008 kl. 15:50

Österbottens Tidning, webbupplagan.
(Inf. 2008-10-01.)

 


Från väster.
 
Från sydsydost.

Några dagar senare hade man skaffat fram den större skyliften.
Foto: Lars Pensar den 6 oktober 2008.


*       *       *

 

EU-direktiv stänger Panorama

NYKARLEBY. Sista kaffepannan är kokad i kafé Panorama i vattentornet i Nykarleby om EU:s vilja får råda.

Vattentornet i Nykarleby är på tapeten i många avseende just nu. Inte bara beträffande EU:s nya direktiv som säger att allmänheten inte ska ha tillträde till vattentorn som används för samhällets vattenförsörjning.
     – Jag har inte lusläst EU-direktiven ännu. Men vi kommer i alla fall att utreda om det finns möjligheter att på något sätt ändå låta kaféet fungera. Det är synd om det inte går eftersom det har sin charm att sitta med en kopp kaffe i tornet och betrakta staden, säger Ben Ingman.
     Ingman är vatten- och avloppschef vid affärsverket i Nykarleby. I fjol lät han göra en konditionsgranskning av tornet och under det arbetet var kaféet stängt.
     – I sommar sanerar vi tornet och kaféet skulle i alla fall ha varit stängt för andra året i rad, säger han.
     Vattentornet i Nykarleby byggdes 1964 och har en beräknad byggnadsteknisk livslängd på hundra år.
     – I somras filmade vi bassängerna i tornet med undervattenskamera och kunde då konstatera att det krävs åtgärder på vissa ställen.
     Saneringsarbetet inleddes i fjol somras med att reparera taket som läckte. Även fasaden reparerades liksom fönsterkarmarna i kaféet.
     – Även kaféet borde saneras, men om det inte får användas låter vi bli att göra det, säger Ben Ingman.
     Det som vattenverket gör i sommar är att sanera stigarröret och bassängerna. Bassängerna töms på vatten.
     – Vi får i dagarna in offerter från olika firmor på jobben och meningen är att saneringen inleds i mitten av maj och pågår till september.



Kaféet i vattentornet håller stängt i sommar på grund av saneringsarbetet, säger Ben Ingman. Men hur det blir i framtiden beror på om det finns något kryphål i EU:s direktiv.   Foto: Ulf Överfors
Kaféet i vattentornet håller stängt i sommar på grund av saneringsarbetet, säger Ben Ingman. Men hur det blir i framtiden beror på om det finns något kryphål i EU:s direktiv. Foto: Ulf Överfors


Var ska Nykarlebyborna få sitt kaffevatten om vattentornet inte fungerar?
     – Det garanterar vi. Vi har sanerat lågvattenbassängen och installerat nya pumpar, ny automatik och el i pumphuset. Det klarar att hålla trycket i ledningarna. Det behövs två system även i framtiden som klarar
vattentrycket om det ena av någon anledning inte kan leverera, säger Ben Ingman.
     Ben Ingman säger också att det är rätt tidpunkt nu för affärsverket att investera. Det ger jobb i Nykarleby och dessutom förväntar han sig att offerterna prismässigt ligger på en förmånlig nivå ur affärsverkets synpunkt.
     Men, som sagt. Något kaffe blir det inte i Panorama i sommar. Och om det alls blir något kaffe i framtiden beror på om Ben Ingman hittar ett kryphål i EU:s direktiv.

Ulf Överfors
Publicerad 1.4.2009 kl. 18:00
Österbottens Tidnings webbupplaga


*       *       *


Nytt intresse för sommarcaféer

NYKARLEBY. Intresset för att driva café Brostugan och café Panorama i Nykarleby stads vattentorn är stadd i tillväxt.

Tidigare år har staden fått leta med ljus och lykta för att få caféidkare till de bägge sommarcaféerna.

Vattentornet har dessutom varit stängt de två senaste säsongerna på grund av renovering. Lagom till sommaren är även caféet i vattentornet uppfräschat med nya golv, nymålade väggar och tak samt ett upprustat kök.

I år var det tre separata intressenter som ville driva café Panorama. Av dem föll stadens val på Casa Catering med Susanna Liljeström-Holm, som i samarbete med Catrin Boström kommer att står för trakteringen i vattentornet. [Detta ändrades.]

Bland fem olika sökande valdes Anna Sundstén och Anna Svarvar till caféidkare i Brostugan.

- Hyreskontraktet för Brostugan med Sundstén och Svarvar är tvåårigt. Därmed hoppas vi få en mera långsiktig lösning för Brostugans del, säger stadssekreterare Tomas Knuts.

Britt Sund
Publicerad 19 mars 2010 kl. 13:41.
Senast ändrad 19 mars 2010 kl. 13:43
Österbottens Tidnings webbupplaga

 

*       *       *

Sommarkaféer bjuder på upplevelser

Sommaren 2010 blir en verklig kafésommar i Nykarleby igen. En kaféupplevelse får du såväl uppe i luften, nere vid havet som i historiska miljöer.

Efter några års väntan öppnar Café Panorma i vattentornet sina dörrar för allmänheten igen. Vattentornet, som mäter 69 meter över havet, har under våren blivit renoverat och erbjuder besökarna en vidsträckt utsikt samtidigt som man njuter av söta och salta godsaker i den nya och fräscha kafémiljön.

I hissen på väg upp till kaféet kan du följa med Finlands högs-ta väggmålning och väl uppe får du ta del av traktens bästa utsikt.

Årets kaféföretagare är Matilda Sjöholm, Sabina Lindroos, Anna Lillkung, Noora Fleen och Lisa Palm.

Vid Café Brostugan möts du också denna sommar av en historisk stämning i kombination med doften av nygräddade våfflor. Brostugan, som har varit sommarkafé [åretrunt öppet till en början] sedan 1930-talet, är speciellt känd för sina väggmålningar - målade av Gunnar Clement - med motiv ur stadens historia.

Brostugan är rätt plats för den som vill avnjuta godsaker invid älven i en av stadens kulturhistoriskt värdefulla byggnader. I år serverar kaféinnehavarna Anna Sundstén och Anna Svarvar lunch alla vardagar mellan klockan 11-13. De erbjuder ekologiskt och närproducerade produkter och säljer även picknickkorgar och erbjuder cykeluthyrning.

För den som vill boka Brostugan finns det också möjlighet till servering. Mera information hittar du på www.nykarleby.fi/brostugan.

Café Tullmagasinet bjuder besökaren på en trivsam och gammaldags atmosfär ute vid småbåtshamnen vid Andra sjön. Ralph Ström driver Tullmagasinet också denna sommar och lockar som vanligt grupper, företag och privatpersoner med bland annat rökt fisk och salta pajer.

Torsdagen den 1 juli ordnas den traditionella jazzkvällen för åttonde gången och i år erbjuds också andra musikkvällar. En skön sommarkväll vid Tullmagasinet med god mat, fin musik och havsdoft - det blir inte mycket mera sommar än så.

Efter ett besök på Zacharias Topelius barndomshem, Kuddnäs museum, passar det bra att avnjuta en kaffekopp i mysiga Café Emelie.

Tomas Knuts
Publicerad 3 maj 2010 kl. 15:02.
Senast ändrad 3 maj 2010 kl. 15:02
Österbottens Tidnings webbupplaga
(Inf. 2010-05-06.)

*       *       *

 


Rörinstallationer renoveras sommaren 2009 av Seinäjoen VI-Tekniikka Oy. Förstoring.
Foto: F.L. juli 2009.
(Inf. 2013-10-15.)

*       *       *

 


Nya möbler designade av konstskolestuderande Jåfs. Förstoring.
Foto: F.L. juli 2010.
(Inf. 2013-10-15.)
.

 


*       *       *

 


Några märkeshändelser

   
1964 Matti Bertlin arbetade som hisspojke.
 

Hans Marklund på facebook: De första Panorama-biljetterna tryckta jag på Nesslers tryckeri! Jag känner igen biljetten i gult papper!
(Inf. 2015-01-13.)

1969 Centralantennandelslaget bildades och TV-antenn monterades.
ca 1970 Den av Lionsklubben 1966—67 inrättade önskebrunenn vittjades vid något eller några tillfällen av flinka gossar utrustade med träpinnar med tuggummi på änden.

1980 eller -81

Arg i dag
är en dam i Nykarleby över skräpet kring vattentornet. Plåtbitar från det sönderblåsta taket liger kvar kring vattentornet och på ett stort område runtom. Dessutom har de som reparerat rutan i dörren inte brytt sig om att städa bort det gamla glaset, som ligger i små splitter på trappan och gången framför vattentornet. Ingen vidare reklam för Nykarleby till 1 maj, tycker damen, som dessutom påpekar att det kvarglömda skräpet är farligt för barnen som brukar leka kring vattentornet.
Notisen ur Jakobstads Tidning i april 1981 tyder på att plåttaket blåste av någon gång mellan hösten 1980 och våren 1981.
1980 Vattentornet var tomt.

1987

Översvämning mitt i vintern – tornet blev isbeklätt. Kennet Kling kom ihåg året.
1990 ”Morgonöppet” för att nykarlebyborna skulle beredas tillfälle att studera solförmörkelsen. Enligt JT:s reporter hade ”en brokig skara samlats”.
1995 Fotbollsföreningen UFO grundad 1992 hade fest och genom de vidöppna fönstren strömmade musik ut över hela staden. Fester hölls även 1996 och 1997, visste Gustaf Häger berätta.
2000 Trätrapporna byttes till ståltrappor.
2004
Den 15 augusti firades Vattentornet 40 år med fritt inträde och en liten foto-, ritnings- och artikelutställning på initiativ av Sanna Liljeström-Holm. Utställningen var öppen under hela Kulturveckan.
2006 Den 21 februari arrangerade Jakobstads guideklubb (sic!) öppet hus. Passade på och tog en avlövad panoramaserie på 24 bilder, varav du får 2 st här, så du kan kolla snöläget, skrev Lars Pensar! Panorama.
2007 Stängt.
2008 Cisternen putsades. Stängt.
2009 Stängt p.g.a. renovering.
2010 Nya möbler.



Caféinnehavare

1964–73 Lena Visa.
1974–80 Maj-Gret Björklund.
1981–82

JT 29 april 1981.
Ruth Bäckstrand.
1983 Staden, Sanna Liljeström anställd.
1984 Sanna Liljeström och Kaj Svarvar
1985–97 Kaj Wikblom.
1998–99? Markus Sandvik.
2000 Helena Strand och Sara Hagström
2001–02 Karita Eklund.
2003 Caroline Aho.
2004

Katarina Löf och Johanna Olli.

2005 Maria Byggmästar och Emma Collander.
2006 Malin Svanbäck och Lina Vainionpää.
2007 Stängt.
2008 Stängt p.g.a. renovering (stod det på en lapp, men jag såg ingen verksamhet).
2009 Stängt p.g.a. renovering.
2010 Nyrenoverat. Matilda Sjöholm, Sabina Lindroos, Anna Lillkung, Noora Fleen och Lisa Palm.
2011 Jenna Kahari, Rafaela Truda och Sonja Wikström.
2012 Luz Angela Lopez.
2013 Michel Björkholm och Jenna Envik.
2014

Maticos catering & delikatesser (Marléne Balinas de Rosenberg). Crêperia och inte vanligt café.


Stensockeln var ny för året. Förstoring.


Detalj av skylten.
Foto: F.L., juli 2014.
(Inf. 2014-09-28.)


2015



Torkmattan var ny för sommaren.
Foto: F.L., juli 2015.
(Inf. 2016-02-29.)




Drönare som finns sedan något år tillbaka ger stora möjligheter till nya perspektiv. Förstoring.
Fotto: Kimmo Makkonen 2015.
(Inf. 2016-10-15.)

2016 Samma som föregående år.


Här finns utvecklingsmöjligheter. Jakobstads Tidning har förmodligen intervjuat de flesta innehavarna och artiklarna som dessa resulterat i skulle bli ett bra komplement.


Lars Pensar tillhandahöll de flesta texterna.


Läs mer:
Vattentornet i kapitlet Fakta.
NY-TV 25 år.
Nykarlebystjärnorna.
Bilder där tornet syns mer eller mindre:
- Nykarleby av William Hägg.
- Poliskammaren.
- Lybecksgatan.
- Vykort av Albert Braun.
- Hugo Liljeströms gård.
- Kap-pas.
- Fors uthus.
- F.d. Gulf.
- Tomten 85.
- Sen eller tidig båtutflykt?
Innehållsförteckning till kapitlet Från ovan.
Fler artiklar och notiser ur ÖP.
(Inf. 2004-05-30, rev. 2017-10-30 .)