| [Ett
sjuttioårsminne] Kollation för D:r Elisabet
Backman och
professor
Wold. Backman.
Doktor Elisabet
Backman och professor Wold. Backman, vilka numera officiellt avgått från
sina tjänster, hade av ett 50-tal stadsbor inviterats på middag å Wiks hotell senaste måndag
[Luciaafton].
Hedersgästerna välkomnades av borgm. Alarik Huldén. Till fru doktor Backman talade lektor Oskar
Holmqvist, som inledningsvis framhöll, att de närvarande önskat se henne i sin krets för att bli i tillfälle att betyga henne
sin erkänsla för vad hon gjort för samhället. Tal. sade sig närmast känna till hennes förebyggande hälsovård
och uppehöll sig vid hennes verksamhet inom hälsovårdsnämnden och inom föreningen Folkhälsan,
där hennes initiativrikedom och arbetsförmåga varit av omfattande betydelse. Vidare framhöll han, huru hon, då det gällt
vården av sjuka, aldrig sparat sig själv, utan städse varit redo att hjälpa, där hjälp behövts, oberoende av när
det gällt och vem det gällt, och att hon därvidlag gjort långt mera, än vad vanlig läkarplikt skulle ha krävt. Tal.
slutade med att uttala en förhoppning om att hon, ehuru hon officiellt drar sig tillbaka, ännu länge med obrutna krafter skall få fortsätta
med sin osjälviska verksamhet. Talet till professor Backman hölls av bankdir. Einar
Hedström, som bl. a. betonade den känsla av förtroende och trygghet prof. B. vid utövandet av sitt läkarkall givit genom
själva sin personlighet. För läkaren med hans vetenskapliga syn på livet och dess processer kan livet så lätt bli blott
mekanik, kallet kan genom ständig beröring med lidandet så lätt få över sig något av hantverkets prägel, som
verkar kyla. Mot bakgrunden härav ställde tal. professor B:s varma personliga deltagande för att icke säga vänskap för den
lidande, vilket gjort hans hjälp dubbelt värdefull. Tal. erinrade vidare om professor B:s stora betydelse för staden och bygden såsom
den, vilken genom sin hembygdsforskning knutit sambandet fastare mellan forntid och nutid. I detta nu finns det
väl ingen stad i vårt land, som betr. forna tider är så i sina enskildheter belyst som Nykarleby. Genom sina bygdesläktforskningar har prof. B. även visat bygdens folk sambandet med släkt och fränder och gångna generationer. För prof. B:s läkargärning,
för hans medborgargärning och forskargärning bragte tal. professor Backman samhällets tack.
På landsbygdens vägnar
talade vidare till dr Elisabet Backman fru Ellen Fogel, som bl. a. framhöll, huru dr B.
genom sin person och sin inlevelse i landsbygdens förhållanden med öppen blick för dess behov tillvunnit sig befolkningens förtroende
och tillgivenhet. Dessa känslor ville landsbygden genom talarinnan få framförda. Herrskapet Backman uttalade sitt hjärtliga tack
för den hyllning, som kommit dem till del, varvid dr Backman bl. a. berättade om särskilt sina första år på studiebanan,
då ännu endast två legitimerade kvinnliga läkare funnos i landet. Under kvällens lopp reciterade hr Josef
Herler Joel Rundts dikt Floden, fru Helene Henriksson sjöng tvenne sånger, Det
gäller att så en ädel säd och Hvis du har varme Tanker, och fru Eddan [Edit] Holmqvist reciterade till pianobeledsagning
av lektor Maria Castrén Frödings Saul och David. Den hjärtliga
samvaron med hedersgästerna avslöts med av sjungandet av Ty lysa de stjärnor och Slumrande
toner. |
