Karl Björnvik

1860–1951

 

Råkade stöta på en dödsannons för Karl Björnviks son Gustav och då fann jag för gott att nysta vidare.

 
Finnar, som resa till Sibirien för att bli jordbrukare
Patentansökan
Ställbar rullharf
Familjen Björnvik
Mål om patenträtt
Karl Björnvik 75 år
Fakta om Hankmoharven
*     *     *
1909

FINNAR, SOM RESA TILL SIBIRIEN FÖR ATT BLI JORDBRUKARE. Till Sibirien ärna bönderna Karl Björnvik och Karl Lundqvist från Markby resa under denna vecka. Meningen är att i trakterna av Omsk övertaga ett större jordbruk, i händelse en förmånlig överenskommelse med lägenheternas nuvarande innehavare, som jämväl är hemma från Finland, kan träffas. På resan följer som lots herr Granö från Teerijärvi, vilken vistats i Sibirien omkring 20 år och nu varit på några månaders besök i hemlandet. [Björnvik återvände.]


Åbo Underrättelser, 28 november 1909, nr 324, s. 8. Notisen publicerades i många tidningar.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.




Det är en bra bit från Markby till Omsk. I dagsläget ca 4 000 km och drygt 50 timmar med bil. Från Google Maps.

*     *     *
1911

Afdelning för patent

Ansökta patent.

Till Industristyrelsen i Finland hafva följande patentansökningar inlemnats:

— — —

Den 7 april. Ställbar rullharf; sökande herr Karl Björnvik, Nykarleby, Markby.

— — —


Registertidning för Firmor, Patent och Varumärken i Finland, 2 juni 1911, nr 434, s. 29.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.


*     *     *
1911

Ställbar rullharf. Bonden Karl Björnvik från Markby, har konstruerat en ny ram till rullharfvar med snedställda axlar. Ramen består af tvenne till konstruktion och form lika hälfter, förenade med flyttbara gångjärn. Genom en enkel häfstång kunna de båda hälfternas bakre ändar aflägsnas från och närmas till hvarandra, hvarigenom axlarnas lutning i förhållande till dragriktningen efter behag kan ändras. Härigenom kan harfven fås att allt efter markens beskaffenhet eller tillgång på dragkraft — arbeta djupare eller grundare. Genom att det främre gångjärnet, som förenar de båda halfvorna, är flyttbart, kunna dessa bringas i sick-sackställning till hvarandra, hvarigenom den ena halfvans främre rulle kommer att skjuta något öfver harfvens midtellinje, hvadan harfven alltså icke lämnar någon rygg, utan bearbetar marken till hela sin bredd. Axlarnas konstruktion är äfven ny. Patentansökan har inlämnats. — W. P.


Österbottniska Posten, 21 april 1911, nr 16, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

*     *     *


Familjen Björnvik kring 1912. Karl Björnvik håller hästen och mor Anna håller yngste sonen Artur. Flickorna från vänster: Victoria, Maria, Helga och Olivia. De två pojkarna till höger är Gustav och Verner. Mannen bakom Anna är August Åvist, systerson till Karl Björnvik. Två av barnen saknas; Johannes emigrerade till Amerika 1907 och Victor 1910. Förstoring.


Ann-Marie Blomqvist tillhandahöll.


*     *     *
1912

Mål om patenträtt. Jakobstads Mekaniska Werkstad yrkade vid häradsrättens i Närpes senaste sammanträde smeden Petter Wörlins från Nämpnäs fällande till ansvar för patentbrott. Käranden ansåg en af svaranden uppfunnen harf vara en efterapning af den s. k. Hankmo-harfven, till hvilken patent innehas af Jakobstads Mekaniska verkstad. Rätten fann äfven en af svaranden senaste sommar tillverkad profharf så mycket öfverensstämma med ifrågavarande Hankmo-harf, att den pröfvade skäligt fälla smeden Wörlin till 50 marks böter för patentbrott samt skyldigkänna honom att ersätta kostnaderna. Däremot frikändes svaranden hvad en af honom tidigare tillverkad harf angår, enär denna visserligen hade att uppvisa likhet med Hankmo-harfven, men vore tidigare än denna tillverkad och uppfunnen. S. Ö.


Österbottniska Posten, 1 november 1912, nr 44, s. 3.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.


*     *     *
1935

Karl Björnvik 75 år. Den 28 oktober fyllde bonden Karl Björnvik i Markby 75 år. Han är född i Soklot by, men överflyttade redan vid 6 års ålder till Markby, där hans fader Johan Andersson Björnvik inköpte en del av Finne hemman. [Ägarlängderna går fram till 1850.]

Efter uppnådda 26 år reste han till Amerika och erhöll sysselsättning därstädes först som skogsarbetare, men sedan som maskinist vid ett laxfiskeri i Oregon. Hemkommen efter 4 år mottog han förenämnda fastighet i arv efter fadern. Vikingablodet drev honom att ännu göra tre särskilda resor till Förenta staterna, då han även gjorde några strandhugg i Alaska. Karl Björnvik har sträckt sina färder även i österled och trängt fram ända till Sibirien, där han med två andra odalmän från Markby hade för avsikt att slå sig ned som jordbrukare. Befolkningen och det stränga klimatet därstädes avskräckte färdmännen, som snart återvände hem.



[Karl Björnvik, t.v., i Oregon.
Ann-Marie Blomqvist tillhandahöll.
]


Trots sina många resor har Björnvik utfört ett betydande arbete på sin hemmansdel, där hans nio barn icke saknat det nödtorftiga. Även medborgerliga uppdrag ha varit honom anförtrodda. Under en längre tid var han ledamot i kommunalnämnden, och hans skämtsamma inlägg vid valförrättningarna äro kända å vår ort. Konservativ, men intresserad för sociala och politiska spörsmål diskuterar han gärna aktuella frågor och läser noggrant sina tidningar. Karl Björnvik kan blicka tillbaka på ett verksamt liv, och hans vänner önska honom en fridfull ålderdom.


-g., Österbottniska Posten, 1 juni 1935, nr 44, s. 2. Märkligt att inget nämns om Hankmoharven.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

*     *     *

Fakta om Hankmoharven

1900-

Jordbrukaren Karl Ljunqvist [ska vara -qvist] hade smeden [och jordbrukaren] Karl Björnvik att tillverka en prototyp.

1908

Smeden Johannes Sand från Västerhankmo i Kvevlax utvecklade och patenterade harven.

[1911 Karl Björnvik sökte patent.]

1911

Hankmons industriella tillverkning inleddes vid Jakobstads verkstad.

[1912 Patentstrid.]
[1914 Patentauktion.]

1937

Wärtsilä köpte Jakobstads verkstad.

1973

Rosenlews Sampo-spadrullharvar förenades med Hankmoharvarna.

1985

Produkträttigheterna till Wärtsiläs jordbruksmaskiner köptes av Nokka-Koneet Oy.
[I Muurame, 10 km sydsydväst om Jyväskylä, konkursade 2017.]

1991

Hankmoharvarnas tillverkning flyttades till Tume Turenki.
[Numera Tume Agri Oy i Turenki, 15 km sydost om Tavastehus.]

2011

Cirka 300 000 Hankmoharvar har tillverkats.


Matti Kallio i Åker Birka nr 3/2011 s. 39.
Från issuu (konto krävs).



Läs mer:
Nelly Fågelbärj om Björnvik.
Johan Björnviks dopgåva.
Innehållsförteckning till Markby.
Fler artiklar och notiser ur Österbottniska Posten.

Hankmoharven på Hankmo byar. Där tar man åt sig all ära för harven.
Hankmo — harven som gjorde ett svenskt ortnamn till ett finskt verb av Nils Erik Villstrand & Ann-Catrin Östman i Agrarhistoria på många sätt : 28 studier om människan och jorden : festskrift till Janken Myrdal på hans 60-årsdag / redaktion: Britt Liljewall (2009).
(Inf. 2022-01-13, rev. 2024-04-07 .)