Tema Boxal

En sammanställning av artiklar och notiser om torrläggningen av Boxalmyren mellan Kovjoki och Markby.
   
Torrläggning av sanka marker 6/11 1914
Torrläggningsfråga 7/2 1919
Torrläggning av 950 ha jord i Nykarleby socken 4/3 1927
Torrläggnings och kolonisationsarbete i Nykarleby landskommun 10/6 1927
Från Markby 2/12 1938
Nybyggargärning av makarna Lönnqvist
på Boxalmyren i Nykarleby
/2 1962




De två översta kartnålarna markerar Boxal och de två nedre Jinjärv. Varje gång jag ser kartutsnittet förvånas jag över att Lillby och Lappfors ligger öster om Nykarleby och inte nordost om.
Förstoring.
Från Kartplatsen.



Österbotten.

NYKARLEBY.


Torrläggning av 950 ha jord i Nykarleby socken.

Statsrådet beviljade senaste vecka anslag för torrläggning av Boxala och andra kärr- och sanka marker i Nykarleby socken. Kostnadsförslaget för arbetet ifråga slutar på 950,000 mark. Genom torrläggningen beräknas 950 hektar jord bliva odlingsbara. Tanken på ifrågavarande torrläggningsföretag väcktes för ungefär 10 år sedan, men har under denna tid ansökan om statsbidrag flere gånger avböjts av regeringen på grund av att ägare till angränsande marker motsatt sig företaget.


Österbottniska Posten, 04.03.1927, nr 9, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.


.


Torrläggnings och kolonisationsarbete i Nykarleby landskommun.

Enligt med lantbruksstyrelsen träffad överenskommelse har fångvårdsstyrelsen åtagit sig att på entreprenad med fångar som arbetskraft utföra torrläggningen av Boxala och Kärrmossen i Nykarleby landskommun. Arbetet kommer att utföras i enlighet med en av lantbruksingenjör N. Hermonen utarbetad plan varigenom ett område av omkr. 1,000 ha kommer att bli odlingsbar mark.

För torrläggningsarbetet kommer i närheten av Kovjoki station att inrättas ett tillfälligt reservfängelse, till vilket överföres ett hundratal bötesfångar och andra fångar med kort fängelsestrafftid. Reservfängelsets ledning kommer att anförtros åt en arbetschef, till vilken post förordnats arbetsledaren Väinö Jokela från Ilmola reservfängelse. För torrläggningsarbetets tekniska övervakande har till biträde åt arbetschefen förordnats byggm. J. Granroth. Arbetet skall vara slutfört den 1 september 1928. Fångvårdsstyrelsen får i ersättning för arbetet något över 800,000 mk. Dessa torrläggnings- och kolonisationsarbeten äro de första större arbeten, som i vårt land utförts med fångars arbetskraft.


Österbottniska Posten, 10.06.1927, nr 23, s. 1.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

 


.


Hembygden bringar de
våra i Amerika sin hälsning.

— — —

FRÅN MARKBY.

Markby har den senaste tiden undergått märkliga förändringar i flere avseenden. Värdefulla äro de vittomfattande torrläggningsarbetena, som utförts å byns marker. Sålunda har med bidrag ur statsmedel ett betydande avloppsdike dragits från Kärrmossa genom Boxala till Kovjoki. Genom förgreningar från detta dike hava vidsträckta områden förvandlats till odlingsbar jord. Företaget kostade över 900,000:— mk, varav jordägarna skulle betala 691,000:— mk enligt första resolutionen i ärendet från lantbruksministeriet. På grund av ny anhållan hos vederbörande myndighet höjdes statsbidraget för ändamålet, varigenom jordägarnas skulder till staten minskades och utgöra nu 345,600:— mark, som genom amortering böra likvideras under 20 år.

Vattendragen från Jinjärvi och dess omgivningar hava även förbättrats genom upprensning och uträtningar. Företaget, som icke så mycket berör Markby utan fastmer andra byar i Nykarleby landskommun och hemman i Jeppo, kostade omkring en miljon mark, vartill staten bidrog med 75 procent därav. Nyodlingar och en del bosättningar hava uppstått invid de nya vattendragen. Vägarbeten, som den senaste tiden utförts härstädes, äro även betydelsefulla för byn. År 1931 beviljades väglaget för Markby byväg 70,000:— mk statsmedel för iståndsättandet av vägsträckan Kovjoki—Markby. Arbetet därmed var slutfört den 4 oktober 1933 och kostade 155,923 mk, vartill vägdelägarna genom natura prestationer bidrogo med 85,923: mark. Detta år hava 20,000:— mk av statsmedel använts vid förbättrandet av sagda väg, varvid vägdelägarnas arbeten uppskattats till omkring 25,000 mk. Då vägen numera förmedlar genomfartstrafik och en del av transporten till Kovjoki station, har väglaget beslutat anhålla om vägens förklarande som statsväg.

För några år sedan byggdes en ny väg från Jeppo genom Markby, Purmo och Esse till Terjärv. Vägen har numera förbättrats och förklarats som landsväg samt övertagits av staten för framtida underhåll.

Busstrafik har detta år anordnats genom byn. Dagligen går en buss från Gamlakarleby till Vasa genom Markby. En annan busslinje sträcker sig från Överpurmo genom Åvist, Markby, Kovjoki och Nykarleby till Jakobstad. Så det är ingen svårighet att komma härifrån numera.

Ström för elektrisk belysning i byn levereras av Esse Elektro Kraft A. B., som fullgjort sina förpliktelser gentemot strömkonsumenterna härstädes. Även till de mest avlägset belägna gårdarna i nejden hava elektriska ledningar dragits, nämligen till Kallträsk och »Skutas» hemman.

De relaterade händelserna äro de märkligaste tilldragelser, som inträffat i byn detta decennium.

Genom anmodan av redaktören för Österbottniska Posten, sända markbyborna härmed hjärtliga hälsningar till anförvanter i Amerika.


—g-. Österbottniska Posten, 02.12.1938, nr 48, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.



Läs mer:
Fler Tema.
Fler artiklar och notiser ur Österbottniska Posten.
(Inf. 2024-06-27, rev. 2024-06-27 .)