Ett stinkande sommarminne för 90 år sedan, då ett utedass för de här förlagda ryska soldaterna uppförts på älvstranden mellan kyrkan och Holmströms magasin.

 

Från allmänheten

FYRATUSEN SJUHUNDRA ELWA

Har du, ärade läsare i staden och dess omnejd, någon gång de senaste dagarna rört dig i närheten av Stora bron, speciellt på älvens östra sida, och låtit ditt fagra anlete smekas av den ljumma västanvind, som i slutet av förra veckan och början av den innevarande blåst in över vårt fridfulla samhälle?
     Har du gjort det, så är jag övertygad om att njutningen icke varit odelad. Du har säkert reagerat inför den överväldigande nationalparfym av ett gammalt, allmänt känt märke, som med vinden svept omkring invid kyrka, Stora bron och naturligtvis även över de bebodda kvarteren i grannskapet. Varken människor eller djur kunde söndagstiden, då värmen var något starkare, röra sig vid Stora bron, utan att hålla andan minst en halv minut i stöten. T.o.m. — kyrktornets tupp har de senaste dagarna reagerat; den har skakat på huvudet och svängt sin prydliga stjärt, långt mer än om vi haft en cellulosafabrik vid åstranden — att detta skulle berott på nordanstormarna, kan icke gärna varit fallet.



[Har ingen bild på dasset, så det blir detta som finns på rådhusgårdsplanen i stället.]


     De, som däremot icke observerat odören, varken nu eller tidigare, äro vederbörande myndigheter, vare sig till dessa sedan räknas inkvarteringsnämnden, som byggt upp kastellet, och i övrigt sköter hela den praktiska härligheten med dess 300 dagliga gäster, eller möjligen hälsovårdsnämnden, som åtminstone annanstans har att vaka över icke allenast att man får sig ett ordentligt rengöringsbad, utan även att främmande parfym ute i det fria hålles på tillbörligt avstånd från gatuvandrarnas luktorgan. — Non omne licitum honestum, — brukade farbröderna i det gamla romarriket uttrycka sig, och det betyder i någorlunda fri översättning att, även om det för vederbörande är tillåtligt att slå upp en liten inrättning nästan var som helst, så är sådant dock icke alltid lämpligt eller anständigt.
     Kort sagt: snälla, goa vederbörande, då man tagit av oss både järnväg, bastu, barnbördshus och nästan allt annat, som kulturmänniskan behöver, låt oss åtminstone hålla vår luft ren och oförfalskad?


Maria Farina j:r


Österbottniska Posten nr 23, 1917.
Lars Pensar digitaliserade och tillhandahöll med kommentaren:

 


De ryska soldater, som efter marsrevolutionen 1917 förlagts i Övningsskolan (Normen), förstod sig inte på hur moderna WC:n skulle skötas, utan avloppsrören tillstockades av fottrasor, underkläder m.m. som slängts i wc-byttan.
     Myndigheterna måste därför anlägga en latrin på älvstranden, och i sommarvärmen spreds därifrån runt om i stadenen vämjelig odör från jäsande exkrementer.
     4711 är husnumret på gatan i Köln, som blev den världsbekanta parfymens varumärke, – Eau de Cologne.


Nykarleby kyrka och Storbron från sydväst.
”Kolteckning av Nykarleby kyrka. Tror det är min farfar Fritiof Liewendah som gjort den år 1895”, skrev Ann-Charlotte Lotta Sundblom på facebook. Förstoring. Nykarleby i konsten.

När jag såg något som liknar dass på stranden, tänkte jag på denna artikel, men insåg strax att det går inte riktigt ihop eftersom latrinen anlades 1917 och Liewendah dimitterades 1899. Eller så är det latrinen, men teckningen är gjord efter att Fritiof dimitterades från seminariet. En annan märkvärdighet är att det ser ut som att dörrarna är vända mot älven. Men sist och slutligen är det björkstammar som speglar sig i älven och latrinen fanns längre upp från stranden.
(Inf. 2019-04-10, dagen då den stora nyheten var att man för första gången fotograferat ett svart hål.)


Läs mer:
Den ryska inkvarteringen av Erik Birck.
Fler artiklar och notiser ur Österbottniska Posten.
(Inf. 2007-10-25, publ. 207-12-02, rev. 2019-04-11.)