Holmströms magasin
(”bilstallet”)


Då man med blicken följer östra åstranden norrut från Stora bron, kan man på gamla bilder tydligt se ett magasin, vars västra gavel stupar rätt ned i vattnet. Eftersom magasinet ägdes och användes av familjen Holmström sedan tidigt 1900-tal fram till rivningen 1984, vill jag teckna några personliga minnesrader till dess ära.

Magasinet var uppfört i stock och bestod av två eller tre våningar, om man även räknar in den stenkällare som fanns under byggnadens västra ända. Ingången till källaren var från söder och i den lär man ha lagrat bl.a. öl (?), men det var nog långt före min tid, i så fall. Under min barndom var den för det mesta vattenfylld och därigenom praktiskt taget obrukbar. Däremot utgjorde den en intressant lekplats, speciellt på hösten då vattnet hade frusit till is. Då kunde man t.o.m. åka skridsko inomhus som i ett slags modern ”islada”.

Första våningen bestod av tre skjul som användes för olika förvaringsändamål. Ingångarna fanns på norra sidan av magasinet. Det första skjulet hade endast jordgolv och där uppbevarades bl.a. trädgårdsmöbler, utbytta fönster och dörrar samt allsköns bråte. Det mittersta skjulet hade golv av breda, durabla plankor och där förvarades mera ömtåliga saker inom lås och bom. Detta gällde även det tredje skjulet som vette mot älven, men det var inte tillgängligt för vem som helst eftersom det var uthyrt. Nyckeln till detta ”hemliga” skjul innehades av ingen mindre än Josef Herler, som där förvarade mångt och mycket av teaterföreningens rekvisita. Var lyckan god kunde vi barn ibland få följa med farbror Herler då han i maklig takt, med nyckeln dinglande i handen, var på väg till ”teatergarderoben”. Jag minns hur spännande det var att för en kort stund få låta ögonen fara över alla glittrande kläder och intressanta kulisser m.m. som fick fantasin att skena iväg.


[Sommaren -72 tog Sven Bertlin och jag den nybyggda båten Joh-Anna på biltaket från Andrasjön till Forsvik, älvsatte den där, rodde omkring mellan Brunnsholmarna och Kraftverket och fotade. Sven tog bl.a dessa två foton. Det av östra brofästet är ju det ritningen i stadens arkiv [som jag ännu inte skannat] föreställer.
Inf. 2005-08-21, Lars Pensar berättade.]


Andra våningen låg i markplanet med ingång från öster. Våningsplanet var även här indelat i tre delar. Den första delen var störst och hade redan på min farfars tid använts som bilgarage. Därför kallades magasinet inom familjen för ”bilstallet”! (Farfar torde för övrigt ha varit en av de första i Nykarleby som hade bil. Den första hade han med sig från Amerika och en nyare modell stod tidvis i garaget på bockar utan hjul under krigsåren.) Från 1950-talet och framåt fungerade utrymmet i huvudsak som garage för såväl min svågers som mina egna fordon.

I den mittersta delen förvarades gamla inredningar från huvudbyggnaderna och diverse bruksföremål som t.ex. gamla brandredskap. Speciellt minns jag en brandspruta som pumpades för hand, vattenämbar av läder och ”brandruiskor” av grova rep på träskaft likt golvmoppar. Där fanns också utrymme för en båt, vilket jag utnyttjade vintertid för min segelbåt under pojkåren och senare även för en halvdäckad båt med ”aktersnurra”.




[Akvarell av Holmströms magasin med omgivning av Ulla Paulsen tillhör Nordea.
Förstoring.
(Inf. 2007-04-25.)]


Från den tredje delen, belägen över ”teatergarderoben”, hade man tack vare gavelfönstret en underbar utsikt över älven och Nystan i väster. Här kunde man gott ha inrett ett sommarrum för olika aktiviteter, men i stället användes utrymmet främst som snickarbod. Bland en hel del prylar kommer jag bäst ihåg en gammal gunghäst av trä som i dag torde ha haft ett visst ekonomiskt värde utöver det rent affektiva, om den hade funnits kvar?

Det enda som jag konkret bevarat från magasinet är en snickarbänk. Den finns för tillfället på vårt ”sommartorp” i Malax och påminner mig då och då om den gamla magasinsbyggnaden i Nykarleby med dess säregna dofter av motorolja, målarfärg, trä och gamla föremål som inte mera finns.



Folke Holmström (februari 2003) som även fotograferade från västnordväst 198X.




Magasinets gavel i högerkant. På en förstoring ser man lite bättre ingången till Normalskolans pumphus och ryssarnas dassplats.


Inspirerad av den fina bilden, ”Kraftverket och dammen” på vyerna, där man nästan kan höra bruset från vattnet, har jag skannat ett foto, som min farfar förvarade på sin hylla.

Fotot står nu i bokhyllan i mitt arbetsrum och minner om tider när jag var barn på 40-talet. Även här kan man se delar av bommen som styrde propsarna mot rännan vid kraftverket. Och längs åstranden ser man bl.a. också den lilla bastubyggnaden, där en och annan skridskoåkare kunde byta om t.ex. i samband med någon bandymatch på älven.

På uthuset kan man skymta en mast med vindflöjel. – Min far var dock rädd att den eventuellt skulle blåsa omkull vid hårt väder och därmed riskera att skada taket. Han kontaktade därför Rolf Jansson, vars mor hyrde en lägenhet i lilla byggnaden, och han tog ner masten och fick behålla den för besväret. Den torde nu finnas hos familjen Jansson på Källbacksg. 10, om jag inte är fel underrättad?
(2010-10-13)

I april 2014 berättade Ronny Haglund att vindflöjeln finns på Kurt Blomqvists uthus vid Karleborgsgatan.


Folke Holmström oktober 2010.


Läs mer:
Foto från sydost.
Målning av Signe Sjelvgren.
Foto från sydväst.
Vinterbild.
Vinterbild.
Foto från från 1946.
Från sydväst vid påsktid.
En av de sista bilderna.
(Rev. 2008-10-19, rev. 2019-10-16 .)