Lucka 9    LUCKA 10 Lucka 11 
  Adventskalendern 2014  

 

Småprat från Soklot.


Här i vår by händer just inga stora saker. Bönderna går och småsvär över de stora leveranserna, vilket väl bönderna i andra byar instämmer i. Men det är deras svaga sida, att knota, man påminner sig om normala tider. Också då hörde man dem knota, men då var det av rent motvända orsaker. Då var det svårt att få avyttrat det som producerades.

Fiskaren har nu lagt upp för i år, och måste man ge dem en komplimang för man hör dem inte så mycket knota, trots att deras näring drabbats minst lika hårt av kriget som bondens. Visserligen har höstfisket i år varit mindre givande än vanligt, men priserna har varit oväntat höga.



[”Fiskaren har nu lagt upp för i år (den 31 oktober 2010) ...” Förstoring.
Foto: Lars Pensar.]



[Fiske- och fritidsbåtar vid Grisselören den 14 september 2014 ... Förstoring.
Foto: Lars Pensar.]


Vår yngsta och kanske mest optimistiska yrkesgrupp, minkfarmaren, har nu som bäst sin skördetid. För dem är det nu att handla med tanke på framtiden, eller närmast med tanke på fodersituationen under kommande år. Då pälsningstiden nu är inne och pälsarna är så bra de kan bli i år, är det därför skäl att gå rätt så obarmhärtigt fram i minkgården och lämna till avel endast det allra bästa, ty det är bättre att ha några fina djur och ha tillräckligt med mat åt dessa.

På den minkutställning som försiggick i Nykarleby i förra måndags, kunde var och en intresserad få en inblick om hur en mink skall se ut. Till avelsdjur borde inte lämnas sådana djur som inte kan jämföras med andra pristagare. Tredjepristagare borde ha någon särskilt bra meritlista för att kunna komma i fråga, för att inte nämna de djur som helt kom utanför. Det är inte överdrivet att redan nu påstå, att minkfarmarna helt blint går emot en katastrof inkommande år. Dels är det starka prisfall som tvångsexport av skinn för med sig och dels av den fodersituation som kommer att uppstå på grund av den ringa slakten. De som betalat 14—15.000 mk för gamla hästar i höst, kommer otvivelaktigt att få se ett stort minus i bokföringen då han gör bokslut.

Annars så har vi också röstat som många andra och för vår del fick vi in vår gamla beprövade Nikonen och som ett stort plus får vi anteckna som ny på arenan ”Frost Gunnar”. Vi gratulerar!

En sak som vi alla knotar över är våra ungars uppfostran. Om vi inte minns orätt så har undervisningen på skolan nu under höstterminen turvist skötts av flera lärare. Lärarpersonalen har varierat från småskollärarinna till pensionerad folkskollärare. För närvarande skötes tjänsten av en seminarist från IV klassen. Om en tjänst får skötas på så sätt, undrar vi om det kan bli något större straff om vi håller hem våra ungar. Det torde finnas en instans som heter Skolstyrelsen och en ännu högre som heter Undervisningsministeriet. Och kommer vi söka efter dessa instanser, om icke en ändring till det bättre inträffar i undervisningen i Soklot folkskola.

Byns enda backstugusittare.



Österbottniska Posten nr 50/1945.
Lars Pensar digitaliserade och tillhandahöll med kommentaren:

Världskriget var över, om nu inte fred ännu undertecknats. Man förberedde sig för den första egentliga fredsjulen. Var sen missnöjesyttringen i Soklot ett resultat av den spänning man levt i under krigsåren?



Läs mer:
Pälsdjursnäringen av Erik Birck.
Innehållsförteckning till Socklot.
Fler artiklar och notiser ur Österbottniska Posten.
(Inf. 2014-12-03, publ. 2014-12-10, rev. 2014-12-11 .)