Sommarfesten på Grisselön.

I strålande solsken och under en klarblå himmel kunde Socklot och Vexala ungdomsföreningar fira sin sommarfest på Grisselön senaste söndag. Publik saknades inte, arrangemangen var goda och så bjöds det på ett värdefullt program. Ekonomiskt blev resultatet tillfredsställande.

[Utsikt från Grisselören mot Hällgrund ca 5 kilometer bort. Förstoring.
Foto: Lars Pensar den 14 september 2014.]

Rythm-Boys inledde med ett taktfast och sommarlätt musikstycke. Frk Klara Haglund anmälde undan för undan de olika programnumren och skötte denna uppgift med heder. I ett manande och av hembygdskärlek buret tal till ungdomen hälsade så fru Helen Segerstam välkommen. Talet utmynnade i en dikt som sjöng sommarens lov och en innerlig önskan och lycka för allt som växer, ungt mot kommande mål och öden.

Publiken fick så sjunga sommarens lov i ”Nu är det ljuvlig sommar”.

[Sommarfest på Grisselören 1964. Kanske delvis samma publik som vid den fest som refereas här. Förstoring.
Foto: Rafael Olin 1964. Från Finna.fi, Svenska Litteratursällskapets i Finland.

Vem känner du igen? Margite Enlund:

Vissa känner jag igen folk till utseendet men inte deras namn. Jag hade fyllt 11 år i juni den sommaren så jag hade inte mycket koll på ”gamlingarrnas” namn. – Hur som helst, barnen i förgrunden är Gun Björkman (g. Inborr) och hennes bror Roy. Den gråhårige mannen till höger bakom Gun, tycker jag ser ut att vara Sven Granvik. Han till vänster bakom henne, mannen med hatten, ser ut att vara August Wingren. Flickan framför honom är Marlene Stenvall (g. Grannas) och bredvid henne skymtar hennes syster Louise (g. Slussnäs). Det ser ut som om Louise sitter i famnen. I så fall är det säkert pappan Helge Stenvall. Vågar inte uttala mig om de andra på fotot.
(Inf. 2022-04-07.)]

Fru Heldine Fors, barn av socklotbygden framförde så en för dagen skriven festdikt. Nykarleby manskör ledd av Georg Tarvos sjöng så trenne välvalda sånger som märkbart uppskattades. Kören uppträdde även i ett senare avsnitt i programmet.

Festföredraget, som av talaren gavs rubriken, Geografisk rapsodi över Norrlands län i Sverige, hölls av Håkan Granqvist. Talet fängslade även den yngsta publiken som gärna hör berättas sagorna om lapparna.

Rödsö-Grabbarna fängslade publiken med sin smekande och smäktande sång ett par gånger under dagsfesten. Allas vår kära Josef tolkade dikter med olika innehåll, börjande med:

Sjunkande sol över stugor grå,
lutande stugor i klunga.
Strandrågens veka stänglar stå,
stilla vid viken där dyningar gå,
dyningar sömnigt tunga.

[Vid fiskelägret av Jacob Tegengren.]

Och sist i den långa raden fick man sig till livs ”Erk du och Maja du.”

Serveringen av kaffe, läskedrycker och mat var väl ordnat. Den som hade tid och lust kunde under mellantiden från dagsfesten tills kvällsfesten började, roa sig med att till god musik dansa gammaldans och tillfället togs väl i anspråk. Mellan verserna fick man höra på gubben som berättade om när han var ´små´ och hade svårt att hinna med i tid. Enligt hans egen utsago var det endast en gång han hunnit i tid och det var när han föddes, då kom han två månader för tidigt.

[Vid Grisselöfesten den 7 juli 2013 serverades laxsoppa vi borden i bakgrunden. Dotter Ingrid LIjeström i förgrunden. Förstoring.]

Kvällsfesten var lika välbesökt som den under dagen. Det var sång, dans och kontakter, mest kontakter förstås.

Arrangörerna kunde vid slutet glädja sig över en lyckad dag.

UNGDOM VID HAVET.

Festdikt skriven till Socklot och
Vexala ungdomsföreningars
sommarfest på Grisselön
den 21 juli 1957

av

Heldine Fors.

Ljud högt du psalm, och låt oss lova,
i denna söndags stilla frid,
för all den ändlöst stora gåva,
som oss beskärs i sommartid.

Man hörer mångtusende fåglar sjunga,
med mångahanda ljud.
Och här har samlats skaror av unga,
naturen är klädd i högsommarskrud.

Kejsarkronan prunkar vid grinden,
blåklint lyser bland rågens strå,
prästkragen vajar för sunnanvinden,
humlorna surra och liarna gå.

Ungdom vid havet vill alltid välkomna
oss äldre till deras fest,
i syfte att stöda i deras gärning,
de ser oss gärna som gäst.

Vi dra oss gärna till minnes,
så många gånger vi strävade ut mot okänt mål.
Och båtmotorns ljud stämde in i sången
i sextondelstakt och himlen var blå.

Och lycklig den ungdom som gärna vill sjunga,
ty endast engång är himlen blå,
ty endast en gång så äro vi unga,
ty alltför fort blir dagarna grå.

O, yngling, tag noga vara på ljusets
och hälsans och kraftens år,
och minns, från barndomshuset kloka ord,
kommer från gråa hår.

Gammelfar din kraft är ej mera som forndom,
skjut icke din son från ditt bord,
giv honom den jordbit som honom tillkommer
och han stannar vid hemmets jord.

Tro på din son och han skall
bevara hemgårdens lador, stugor och stall,
han skall nog fortsätta där du har slutat,
och korna skall beta på saftig vall.

Ej finnes i främmande land vad du söker,
du bygdens dotter med lingult hår.
Glöm inte alla små nära tingen,
här hemma säkert din lycka du når.