Ur Seminariets årsberättelser


LXIX LXX LXXI

BERÄTTELSE

ÖVER

FOLKSKOLLÄRARSEMINARIETS
i
NYKARLEBY

VERKSAMHET

LÄSÅRET 1943—1944

KOMPLETTERAD MED UPPGIFTER RÖRANDE

LÄSÅREN 1941—1942 OCH 1942—1945

AVGIVEN AV

HANS F. von SCHANTZ
DIREKTOR

DENNA ÅRSBERÄTTELSE HAR DELVIS
TRYCKTS MED PRIVATA MEDEL

Gamla Karleby 1944 — A.B. Österbottnmgens tryckeri.

 

 

Läsåret 1941—1942.

Nykarleby seminarium och dess övningsskola ha på grund av kriget och därav föranledda militära inkallningar, inkvarteringar m. m. icke varit i verksamhet under läsåret.



Läsåret 1942—1943.

Seminariet skulle med utgången av vårterminen 1943 ha avslutat sitt sjuttionde läsår. Då de flesta elever voro i krigstjänst arbetade seminariet icke heller detta läsår. Övningsskolan var i verksamhet under läsåret från den 1 oktober till den 19 december 1942 och från den 18 januari till den 22 maj 1943. Lästiden har varit kl. 9,15—11 och 12,15—15.



Läsåret 1943—1944.

Läsåret begynte vid övningsskolan, den 1 oktober och vid seminariet den 11 oktober 1943. Dock kunde endast seminariets första och femte klasser vidtaga med verksamheten, då så gott som samtliga elever i mellanklasserna voro i militärtjänst.

Övningsskolans hösttermin avslutades den 18 december, seminariets den 22 december 1945. Julferierna varade vid seminariet till den 7 januari, vid övningsskolan till den 10 januari. Påsklovet inföll under tiden 6—12 april. De inkallade lärarkandidaterna erhöllo från den 10 januari studiepermission under tre månader, vilken sedermera förlängdes till den 1 maj för samtliga utom för en, som erhöll förlängning ända till 30 maj, emedan han varit sjuk under hela mars månad.

Tentamensperioden för de permitterade lärarkandidaterna inföll under tiden 2 mars—4 april, för övriga elever i högsta klassen under tiden 4 april—9 maj. Klassläsningen upphörde för femte klassen den 26 maj.

Från den 12 april erhöllo mellanklassernas inkallade elever 45 dagars studiepermission. En särskild kurs anordnades för studiepermittenterna jämte övriga elever i klasserna II—IV.

Den dagliga undervisningen har fortgått i seminariets klasser I—IV kl. 8,15—11 och 13,15—17, i klass V kl. 8,15—9 och 15,15—17. Lästiden i övningsskolan har varit kl. 9,15—11 och 12,15—15.

Efter att av Statsrådet ha erhållit särskilt tillstånd, avslutades övningsskolans vårtermin den 27 maj och icke den 20 i samma månad såsom vid övriga stadsfolkskolor. Seminariets klass I avslutade samtidigt sitt läsår. Lärarkandidaterna erhöllo den 10 juni sina avgångsbetyg.

De elever i militärtjänst, som haft möjlighet härtill, ha bedrivit självstudier samt ha under turpermissionerna tenterat olika ämnen.

Redan av dessa korta data framgår, att läroinrättningens sjuttioförsta läsår varit enastående i dess historia. Någon verklig arbetsro har icke funnits. Men vi få dock vara tacksamma över, att det förunnats oss att överhuvud arbeta.

Särskilt har det glatt oss, att våra elever i krigstjänst fått vara med oss.



I. Statistiska uppgifter om eleverna.

Hälsotillståndet bland seminariets elever har varit enastående gott. Bland övningsskolans elever har hälsotillståndet under de två läsåren i huvudsak varit gott. Några långvariga sjukdomsfall ha dock förekommit. Under senare delen av höstterminen 1945 förekom en mässlingsepidemi mest utbredd bland de lägre klassernas elever. Två elever ha varit tvungna att på grund av sjukdom avbryta skolgången.

Seminariets samtliga elever samt eleverna i övningsskolans I och VI kl. ha undersökts av seminariets läkare. Skoltandvård har icke förekommit under läsåret 1943—1944. Alla elever vid seminariet och övningsskolan deltogo i tub.-massundersökningen med röntgenfilm anordnad av dispensärläkaren.

Medeltalet av elevernas försummade timmar har i seminariet utgjort läsåret 1945—1944 i klass I 15,86 och i klass V 20,0.

Motsvarande medeltal i övningsskolan äro:

Läsåren 1942—43 1943—44

Klass I23,0632,50
   "     II28,35 35,71
   "     III 46,6640,20
   "     IV33,4032,40
   "     V34,7521,71
   "     VI26,6619,40
Sammansatta kl.54,8656,80

 

Elevernas uppförande såväl vid seminariet som i övningsskolan kan vitsordas såsom gott.

 

5. Anordnade kurser.

Under tiden 12 april—27 maj ha mellanklassernas elever i militärtjänst vistats vid seminariet. En särskild kurs har varit anordnad för dem. Se närmare sid. 25 och 30.

II. Innehavare av tjänster och befattningar.

1. Seminariets lärare under läsåren 1941/42—1945/44.

Ordinarie.

Direktor Hans F. v. Schantz, teol. kand.: religion, finska och biblioteksvård. (15 ½ veckotimmar läsåret 1943—44.)

Lektor Oskar Holmqvist, fil. mag., prodirektor: svenska (18 tim.).

Lektor Alfred Huldén, fil. mag.: historia, pedagogik och psykologi (11 tim.).

Lektor Runar Ingberg, gymnastiklärare: gymnastik, idrott och hälsolära (12 tim.). Inkallad i militärtjänst 1—15. 4. 44.

Lektor Gunnar Forsander, fil. mag.: geografi, biologi och lanthushållning (18 ½ tim.). Förordnad att vara direktor behjälplig vid organiserandet och ledningen av de fria studierna, 1. 12. 43—10. 6. 44. Inkallad i militärtjänst 16. 6. 44.

Lektor Hans Hoffstedt, fil. kand.: matematik, fysik och kemi (18 tim.). Inkallad i militärtjänst 1.1.—15.4. 44. och efter 27. 5. 44.

Lektor Torsten Korsström, teckningslärare: teckning, kalligrafi och slöjd. I militärtjänst under läsåret 1945—44.

Lektor Rafael Ahlbeck, folkskollärare och sånglärare: sång och musik. Tillförordnad på prov. I militärtjänst under läsåret 1943—44.


Timlärare och vikarier.

Musiklärarinnan Ulla Andersson har under tiden 12. 4.—25. 5. 44. handhaft musikundervisningen på klasserna II och III (14 tim.).

T. f. överläraren Otto G. Holmberg. Timlärare: skolhållning och biblioteksvård (2 tim.). Vikarie: handhaft en del av slöjdundervisningen under hela läsåret 1943—44. (3 ½ tim.) samt under tiden 7. 1.—15. 4. 44. fysik- och kemiundervisningen på klass I och handledn. av lär. kand. i övn.skol. (6 ½ tim.).

Teckningslärarinnan Margareta Storå har av lektoratet i teckning, kalligrafi och slöjd skött tecknings- och kalligrafiundervisningen under läsåret till den 15. 4. 44. (11 tim.).

Fru Inga Westberg, DSHH, har under tiden 7. 1.—15. 4. 44. handhaft undervisningen i bokföring på klass V. (2 tim.)

Övningsskolläraren Johannes Åbonde Vikarie: handhaft en del av slöjdundervisningen (2 tim.) samt under tiden 7. 1.—15. 4. 44. matematikundervisningen på klass I och handledn. av lär.kand. (7 ½ tim.). Inkallad i militärtjänst 1.—5. 5. 44.

Sånglärarinnan Regina Örn-Stark, har handhaft lektoratet i musik och sång under hela läsåret. (16 2/3 tim.).


2. Övningsskolans lärare.

Ordinarie.

Överläraren Hjalmar Björkvall tjänstledig 1. 10. 43—30. 5. 44. för skötande av annan offentlig tjänst. Den 1. 6. 44. utnämnd till folkskolinspektör i landskapet Åland.

Övningsskolläraren Otto G. Holmberg, lärare i de högre klasserna, övningsskolans bibliotekarie.

Övningsskolläraren Johannes Åbonde, lärare i sammansatta klassen. I militärtjänst 1.—5. 5. 44.

Övningsskollärarinnan Ellen Backman, lärarinna i de lägre klasserna.

Övningsskollärarinnan Ella Jernström, lärarinna i de lägre klasserna. Avled den 12 september 1945.


Av Nykarleby stad avlönad:

Handarbetslärarinnan Dagny Hedström, lärarinna i handarbete för flickor under läsåret 1942—43 från den 26 oktober samt hela läsåret 1943—44.


Vikarier.

Läraren Gunnar Backlund förordnad att under tiden 1. 10. 43—30. 5. 44. sköta överlärar Hj. Björkvalls klassundervisning.

Övningsskolläraren Otto G. Holmberg förordnad att från 1. 10. 43. till 30. 5. 44. och från 1. 7. 44 till 1. 10. 44. handhava på överläraren ankommande allmänna åligganden.

Lärarinnan Tora Lindeberg, förordnad att under läsåret 1943—1944 bestrida den ena lärarinnetjänsten vid de lägre klasserna.

Förutom övningsskolans ordinarie lärare ha följande av seminariets lärare under läsåret 1942—1943 handhaft undervisning i övningsskolan.

Direktor Hans F. v. Schantz: religion i kl. III—VI under hela läsåret.

Lektor Alfred Huldén: historia i kl. IV—VI hela läsåret samt läsning i kl. III och IV en del av läsåret.

Lektor Gunnar Forsander: geografi i kl. III—VI och naturlära i kl. V och VI under hela läsåret samt gymnastik i kl. III—VI från den 26 oktober och teckning i kl. V och VI från den 4 februari.

Lektor Torsten Korsström: teckning, slöjd och välskrivning i kl. III—VI ifrån den 26 oktober till den 3 februari.


Avbrott i tjänsteutövningen med direktors tillstånd.

Läraren Gunnar Backlund under tiden 11—14 november 1943. Ungdomsledarkurs i Helsingfors. Lektor A. Huldén och t. f. överläraren skötte undervisningen.

Lektor Alfred Huldén under tiden 27 mars—5 april 1944. Föredragsturné i Sverige. Lektorerna G. Forsander och O. Holmqvist ha skött tjänsten.


3. Övriga anställda.

Seminariets läkare: med. lic. Curt Roos, stadsläkare, har varit inkallad i krigstjänst under läsåret 1942—43 samt största delen av läsåret 1943—44. Med. lic. Gundel Roos har skött på seminarieläkaren ankommande åligganden under den tid stadsläkaren C. Roos varit i militärtjänst.

Verkmästare i träslöjd: Jakob Eliel Backlund, möbelsnickare.

Verkmästare i metallslöjd: Verner Wiklund, folkskollärare.

Trädgårdsmästare: t. f. Runar Asplund, trädgårdsmästare, inkallad i krigstjänst från den 16 juni 1944. Småskollärarinnan Signe Granholm samt direktor sköta befattningen från 16 juni tills vidare.

Husmor: Hanna Rosenback till den 31 juli 1942. T. f. Maria Boman från den 1 augusti 1942, ordinarie från 1 juni 1944.

Vaktmästare: Maria Wiklund till den 31 augusti 1942, t. f. Allan Ahonen, plåtslagare, från den 1 september 1942.

Maskinist: Henrik Österlund avled den 29 mars 1944, t. f. Jennie Österlund 1. 4.—31. 7. 44, Mikael Mårtens, arbetsförman, från den 1 augusti 1944.

 

4. Förändringar inom lärarkåren och bland övriga anställda.



     Den 12 september 1943 kom sorgebudet, att lärarinnan vid övningsskolan, fru Ella Jernström genom olyckshändelse avlidit.
      Född i Viborg den 28 november 1896 antogs hon efter avlagd studentexamen till hospitant vid Ekenäs seminarium och dimitterades därifrån år 1918. Fru Jernström tjänstgjorde ett antal år såsom lärarinna vid Kotka svenska samskolas förberedande klasser samt förestod dess elevhem. Vid Grankulla samskola tjänstgjorde hon ett läsår. Fru Jernström verkade dessutom såsom privat- och hemlärarinna. Den 1 januari 1932 tillträdde fru Jernström sin tjänst vid övningsskolans lägre klasser, vilken hon innehade till sin bortgång.
      Fru Jernström var en skicklig lärarinna, som med förståelse omfattade sina elever. Hennes undervisning var livfull och intresseväckande.

 

      Efter en längre tids sjukdom och genomgången operation avled maskinisten vid övningsskolan Henrik Österlund den 29 mars 1944.
      Född i Houtskär den 27 april 1885 genomgick han sin hembys folkskola, varefter han en kortare tid ägnade sig åt sjömansyrket. Vid 17 års ålder begav han sig till USA. Hemkommen, antogs Österlund år 1907 till maskinist vid den nyuppförda övningsskolan. Denna befattning innehade han till sin död.
      Arbetets gåva, som var förenad med en alldeles sällspord skicklighet och förmåga på de mest olika praktiska områden, hade blivit förunnad den bortgångne. Alltid tjänstvillig och pålitlig kvarlämnar han ett aktat minne.


Seminariets kosthållerska, fröken Hanna Rosenback, som sedan 1 november 1909 skött internatets kosthåll, beviljades den 1 augusti 1942 efter uppnådd pensionsålder, avsked från sin befattning. Fröken Rosenback kan blicka tillbaka på en lång arbetsdag i seminariets tjänst.


Den 1 september 1920 anställdes fru Maria Wiklund såsom vaktmästare vid seminariet. Den 1 september 1942 beviljades henne avsked efter uppnådd pensionsålder. Fru Wiklund har allt sedan år 1911 varit i seminariets tjänst och sålunda i 31 år varit bunden vid läroinrättningen.


Seminariet framför sitt tack till fröken Rosenback och fru Wiklund för mångårig trogen tjänst.


Den 1 juni 1944 utnämndes överläraren Hjalmar Björkvall till folkskolinspektör i landskapet Åland, vilken tjänst han vikariter skött sedan den 1 oktober 1945.

Folkskolinspektör Björkvall innehade från år 1911 överlärartjänsten vid seminariets övningsskola. Han har alltså under 33 år varit fäst vid läroanstalten. Under denna långa tid har han med framgång och intresse handhaft överlärarens mångsidiga och krävande uppgifter. Hans vakna och rörliga intellekt, hans många studieresor i utlandet ha gjort, att han städse hållit sig à jour med den pedagogiska utvecklingen, varför seminariet får skatta sig lyckligt, att under så många år ha fått tillgodogöra sig hans pedagogiska förmåga.


Seminariet tillönskar sin avgångne överlärare trevnad och framgång på hans nya verksamhetsfält.


Fröken Maria Boman, som sedan den 1 augusti 1942 vikariter handhaft kosthållerskebefattningen vid seminariet, har från den 1 juni 1944 utnämnts till ordinarie innehavare av befattningen.

 

III. Särskidlda ärenden.

1. Lärarkonferenser.

Under läsåret 1941—1942 sammanträdde icke lärarkollegiet.

Under läsåret 1942—43 höllos tvenne allmänna lärarkonferenser. Vid den ena planlades övningsskolans arbetsordning för läsåret, vid den andra förrättades val av representant till lärarrådet för åren 1943—1946. Dessutom ha sedvanliga vitsordskonferenser hållits för avgivande av vitsord åt övningsskolans elever.

Under läsåret 1943—1944 ha elva lärarsammanträden hållits för uppgörande av förslag till tentamensordning, för avgivande av vitsord, för planläggning av de fria studierna och studiepermittentkurserna samt för handläggning av övriga på kollegiet ankommande ärenden.


3. Inspektion.

Avdelningschefen vid skolstyrelsen, skolrådet, fil. dr. R. A. Laurent besökte seminariet den 5 september 1943 och den 2 juni 1944. Kassan inventerades vardera gången.


5. Årsutgifterna.Under kalenderåren 1941, 1942 och 1943 voro seminariets utgifter följande

 

6. Byggnadsärenden.

Under åren 1941—1945 ha följande större arbeten blivit utförda.

1.Avloppsledningarna från internatsbyggnaden moderniserade och två nya slambrunnar grävda.
2.Ny brunn med cementringar vid seminariet.
3.Nytt pumphus för seminariet jämte hydrophoranläggning.
4.8 st. kakelugnar ommurade.
5.Vatten- och avloppsledningar installerade i auditoriet och laboratoriet.
6.Ny köksspis i kosthållets kök (Siro N:o 15) och i maskinistens bostad (Högfors 5).


Biblioteket läsåret 1941—1942. Bokförrådet har ökats med ett par hundratal volymer. Dessutom har biblioteket erhållit nitton nya bokhyllor och två katalogskåp, det ena för 20 kortlådor, det andra för 40 lådor. Under läsåret ha 8 000 katalogkort blivit ny utskrivna och förvärvskatalogen, som varit ofullständig, omskrives. I biblioteket har hittills tvenne klassifikationssystem blivit följda. Elevbiblioteket har varit ordnat enligt det svenska systemet och utlåningen skett enligt det Newarkska systemet. I allmänna biblioteket har det äldre Deweska decimalsystemet tillämpats och utlåning skett mot särskilda kvitton. För att förenhetliga och modernisera denna sida av bibliotekets verksamhet omklassificeras hela bokbeståndet, så att det svenska klassifikations-systemet blir det enda och utlåningen sker enligt det s. k. ettkortssystemet, allt arbeten, som taga lång tid i anspråk och som knappast nu hade kunnat genomföras, om icke seminariets verksamhet legat nere detta läsår.

Biblioteket läsåret 1942—1943. Den under föregående läsår påbegynta omkatalogiseringen och moderniseringen av biblioteket fortsattes. Arbetet med elevernas bibliotek slutfördes, medan den äldre delen, det s. k. allmänna biblioteket endast fått nya katalogkort utskrivna. Biblioteket överflyttades på hösten till ett större rum med tidsenlig inredning, vilken förutom de nya bokhyllorna gjorts i seminariets verkstad. Alla gamla bokhyllor ändrades även av verkmästarna.

Med Åbo akademis bibliotek har bytesverksamhet blivit inledd. Seminariets äldre tidskriftsserier, som icke utlånats under de senaste tjugo åren, ha utbytts mot modern skönlitteratur, biografier, stads- & sockenhistorier m. m., som eleverna kunna intressera sig för. På detta sätt har seminariets bibliotek tillförts 470 volymer läsbar litteratur mot 162 volymer, som sänts till Akademien.

Förvärvskatalogen upptager 11.847 nummer. Vid genomgåendet av bokbeståndet har dock konstaterats, att en hel del böcker saknas, varför biblioteket icke omfattar det ovan angivna antalet volymer. Det verkliga bokbeståndet kan uppgivas först sedan hela biblioteket blivit omkatalogiserat.

Övningsskolans elevbibliotek innehöll enligt förvärvskatalogen vid läsårets slut 1 122 band. Biblioteket har anlitats av omkring 50 elever. Antalet boklån utgjorde under läsåret 1 256, varav 700 under den förra och 556 under den senare terminen.

Biblioteket läsåret 1943—1944. Under året har omkatalogiseringen av allmänna biblioteket påbörjats. Framför allt ha de stora serierna av Finlands officiella statistik, Svenska litteratursällskapets skrifter, skrifter utgivna av Societas pro fauna et flora Fennica m. fl. varit föremål för behandling. Tidskrifterna ha blivit ordnade och analytiska ämneskort ha utskrivits framförallt över artiklar i pedagogiska och psykologiska ämnen. En alfabetisk ordbokskatalog har uppställts liksom en systematisk katalog över elevbiblioteket vid seminariet.

Bibliotekets bokbestånd har under läsåret ökats med c:a 200 volymer. De i förvärvskatalogen införda bokbandens antal är för närvarande 12.140. Antalet boklån på klasserna I och V har under läsåret varit 162 fördelade på följande ämnesgrupper.

A. Bok- och biblioteksväsen: 6
B. Skrifter av allm. och blandat innehåll: 1
C. Religion: 6
D. Filosofi: 5
E. Uppfostran och undervisning: 28
G. Litteraturvetenskap: 1
H. Skönlitteratur: 74
I. Skön konst: 7
J. Arkeologi: 1
K. Historia: 15
L. Biografi: 14
N. Geografi: 5
O. Samhälls- och rättsvetenskap: 1
T. Matematik: 1
U. Naturvetenskap: 2.

Övningsskolans elevbibliotek har omklassificerats enligt det svenska systemet. Katalogkort ha utskrivits för samtliga böcker. En grundlig inventering av bokbeståndet har blivit verkställd. Alla böcker, som icke alls utlånats åt någon elev eller som icke blivit utlånade på flere år, ha utgallrats. Av bibliotekets 1 112 volymer ha 576 fått kvarstå i elevbiblioteket såsom "läsbara".

Biblioteket har anlitats av 55 elever under höstterminen (299 boklån) och av 55 elever under vårterminen (620 boklår). Summan av boklånen är alltså 919.

Lån till olika klasser:

  
Klass II  95 boklån, endast under vårterminen.
   "     III312      "    , därav 37 till sammansatta kl.
   "     IV248      "    , därav 34 till sammansatta kl.
   "     V154      "    , därav 21 till sammansatta kl.
   "     VI110      "    , därav 56 till sammansatta kl.
.Summa919      "    , därav 148 till sammansatta kl.

 

8. Gåvor.

Under läsåret 1941—1942 har seminariet fått mottaga följande gåvor:

Svenska Österbottens Ungdomsförbund: 1 expl. För fosterlandet. Minnesalbum över i kriget 1939—1940 fallna kämpar från svenska Österbotten.

Fröken Frida Gustén, Umeå: 2 st. Olympiska premieobligationer.

Agronom Knut von Schantz: 1 expl. Korsholms skolor och 1 expl. Korsholms lantmannagillen 1898—1938.

Herr J. A. Finnström: 1 sten guldkisel.

Doktorinnan Hanna Hagfors: 2 expl. K. J. Hagfors Fädernas gård och dess folk.


Under läsåret 1942—1943 har seminariet fått mottaga:

Söderström & C:o Förlagsaktiebolag: 1 expl. av samtliga i folkskolan nyttjade läroböcker.

Lärarkandidat Rolf Herler: Nysilverfat med inskription "Vasa skyddskårsdistrikt. Vårinsamlingen"

Professor Wold. Backman: 1 expl. Befolkningen i Nykarleby stad vid tiden för stora ofreden.

Direktör Ingmar Nylund: 1 expl. av Minnesskriften över John Nylund.

Under läsåret 1943—1944 har läroinrättningen erhållit följande gåvor:

Svensk-österbottniska Samfundet: 1 expl. av Arkiv för svenska Österbotten, band IV.

Redaktionskommittén för Kimitobygdens historia: 1 expl. Kimitobygdens historia, del. I:1.

Skolföreståndaren J. L. Birck: 1 expl. General Tolls krigsplan av E. L. Birck och 1 expl. Resan till södra Finland.

Doktorinnan H. Hagfors: 2 st. stolar hörande till den herrrumsmöbel, som donerades 1941.

Lektor Rafael Ahlbeck: flere expl. noter och skalor

Professor Wold. Backman: 1 expl. Keppo gårds historia

Lärar Ture Granqvist: 1 expl. Nykarleby nykterhetsförening 1886—1936.

Professor Otto Andersson: 1 expl. av samtliga av honom förf. och utg. arbeten.

Fil.dr. Veli Verkko: 1 expl. Alkohollagstiftningens inverkan på brottsligheten i Finland. En statistisk undersökning.

Fil. mag. Th. Svedlin har åren 1943 och 1944 gjort större bokdonationer till elevernas bibliotek.

Bokhandlaren: K. J. F. Johanson har regelbundet tillsänt seminariet den av honom redigerade "Finska bokhandlarföreningens systematiska katalog över boknyheter".

Sveriges folkskollärarförbund har från år 1942 gratis tillsänt seminariet "Folkskollärarnas tidning".

Föreningen Svenska Folkskolans Vänner har årligen beviljat 500 mk för prenumeration på pedagogiska tidskrifter för lärarkandidaterna.

Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne har till beklädnadshjälp för mindre bemedlade elever i övningsskolan beviljat under resp. läsår 700 mk, 900 mk och 1000 mk.

Ett flertal vetenskapliga sällskap ha även under dessa tre läsår tillställt seminariet sina handlingar och skrifter.

För alla dessa värdefulla och vackra donationer och gåvor ber seminariet få ge uttryck åt sin uppriktiga tacksamhet.



9. Understödsfonder.

Seminariets donerade fonder stego den 31 december 1943 till följande belopp:

1. Augusta Lybecks stipendiefond I17.286:45
2.Augusta Lybecks stipendiefond II2.672:20
3.Alexander II:s stipendiefond4.245:—
4. Topelii stipendiefond2.924:05
5.Lektor Josef Lindskogs stipendiifond2.305:75
6.Alexander II:s normalskolestipendiifond656:15
7.Verkmästar J. W. Nesslers fond1.031:90
8.Assessor O. Lindbohms stipendiifond1.130:95
9. Kanslirådet Carl Synnerbergs stip.fond 1)5.755:35
10.Fr. E. Conradis. gravvårdsfond1.218:75
11.Lektor I. E. Koskimies fond2.353:20
12.Direktor Gustaf Hedströms minnesfond2.356:—
13.Margareta Björkvalls minne1.727:45
14.Nykarleby seminariums jubileumsfond26.907:50
15.Nykarleby stads donationsfond11.363:25
16."Folkhälsan"231:20
17.Majniemifonden470:55
18.Vicehäradshövding P. V. Lybecks fond 1)5.759:—
19.Direktor Martin Wegelius fond2.275:05
20.Professor Rickard Faltins stipendiefond2.275:05
22.Kari Fredrik Spolanders fond2.085:90
23.Lektor Gunnar Wikströms minnesfond9.311:35
24.Massösen Anna Maria Backmans fond7.689:60
25.Anders Svedbergs minnesfond2.448:10
26.Kandidatklassen från år 1932—1933 stipdendief.2.225:40
27.Fil. doktor K. J. Hagfors' premiefond 1)4.317:90
28.Lektor Lars Arne Jernströms minnesfond2.238:40
29.Lektor Maria Castréns Fe-pa-tå fond1.227:45
30.Direktor Nils Alarik Fougstedts stipendiefond 2)12.450:35
31.Gustaf Hedströms idrottsfond för normalskolan331:05
32.Fonden för en Topelius-byst374:30
  139.644:60
33.Övningsskolans minnes- och hyllningsfond 3) 5.430:—
 Summa145.074:60

 

1) Med fondernas räntemedel skall i första hand i donationsbreven nämnda gravar på Nykarleby begravningsplats vårdas, resterande räntemedel utdelas som stipendier.

2) Denna fond ökades med 10.665:— genom inbetalningar, som, gjordes 21.—27. 12. 43. för att hedra minnet av direktor Fougstedt.

3) Denna fond stiftades den 30 mars 1944. För att hedra minnet av maskinisten vid övningsskolan, Henrik Österlund inbetalades 5.430:—.

 

10. Skolliv och elevsammanslutningar.

Konventet har under läsåret 1943—1944 sammanträtt fyra gånger. Dess ordförande har varit lär.kand. Sven Bergquist. Under höstterminen leddes konventet av viceordf., lär.kand. Gunnar Nylund.

Konventet har detta läsår fått inskränka sin verksamhet. På Runebergsdagen hade dock konventet kunnat anordna en medborgarfest i övningsskolans festsal. Konventets avskedsfest för lär.kand. i militärtjänst hölls den 25 april.

*

Konventets sektioner för specialintressen liksom elitkvartetten, schackklubben, och Gymnastik- och idrottsföreningen "Gnistan" ha icke varit i verksamhet. Skyddskårsarbetet har legat nere.

*

K. F. U. M., Kristliga föreningen vid Nykarleby seminarium har samlat sina medlemmar till diskussions- och kamratmöten.

*

Vikarierande lektorn i musik och sång har anordnat s. k. musikaftnar, vid vilka någon av lär.kand. hållit ett föredrag om en av de stora tonsättarna och hans verk. Härefter har för denne utmärkande musik och sång blivit utförda.

*

Nykarleby seminaristers bespisningsandelslag u. t. jämte café "Burkebo" ha icke varit i verksamhet, då lokalen varit upptagen för annat ändamål. Samtliga seminariets elever hade erhållit rätt att intaga sina måltider på kosthållet.

*

Under höstterminen deltogo seminariets elever med gott resultat i "måtthuggningen".

*

Vid övningsskolan har en avdelning av Hoppets här varit i verksamhet. Eleverna ha med stort intresse deltagit i föreningens möten.

*

Norra Österbottens och Nykarleby-Vörå lärarkretsar höllo ett gemensamt möte den 30 oktober 1943 i övningsskolans festsal.

*

Utsända av Åbo Akademi höllo professorerna Gunnar Pehrman och Eric Anthoni den 5 december 1943 var sitt föredrag vid seminariet. Den förre behandlade ämnet "Jordens innandöme", den senare "Svenskarnas i Finland historia".

*

Svenska Österbottens Ungdomsförbund anordnade den 12 december 1943 en kurs vid seminariet för ungdomsledare. I kursen deltogo samtliga närvarande lärarkandidater.

*

Den 17 april 1944 besökte professor Otto Andersson från Åbo Akademi seminariet och höll ett föredrag benämnt "Bland spelmän och sångare i Svenskfinland". Föredraget illustrerades med ljusbilder, sång och musik.

*

Dr Tor Ekman utsänt av General Mannerheims Barnskyddsförbunds Tandvårdsutskott föreläste den 25 maj 1944 för seminariets elever om skoltandvård.

*

Samtliga vid seminariet anställda ha månatligen sedan 1. 5. 42. bidragit till underhållet av ett krigsfadderbarn.



2. Vid seminariet genomgångna kurser.

Kristendomskunskap och kyrkohistoria.

Kl. I. 2 tim. Apostlagärningarna och Pauli brev.

Kl. V. 1 tim. Kristendomsundervisningens metodik. Den kristna kyrkans historia under nya tiden.

Läroböcker: Bibeln. J. Gummerus & V. T. Rosenqvist, Kyrkohistoria för mellanskolor.


Pedagogik och didaktik.

Kl. V. 5 tim. Didaktik enligt diktamen och enligt lärobok.

Lärobok: A. K. Ottelin, Pedagogikens grunddrag.


Skolhållning.

Kl. V. 1 tim. Inrättande och underhåll av folkskola. Skoldirektionen, dess sammansättning och uppgifter. Skolans lärare. Kansliböcker och arkiv. Läroplan, timfördelning och arbetsordning. Årsberättelse. Fortsättningsundervisning. Ifyllande av blanketter och uppsättande av skrivelser rörande folkskolan. Lagen om läroplikt och kostnadslagen samt till dessa lagar hörande författningar.

Lärobok: Läropliktslagarna.


Svenska språket.

Kl. I. 5 tim. Folkskolans lärokurs genomgången och repeterad samt ställvis utvidgad, övningar i satslösning. Rättskrivning efter diktamen. Läsning ur Boken om vårt land samt ur Svensk prosa. Memorering av några dikter, muntlig reproduktion av berättelser i B, o. v. l. 10 uppsatser ha utarbetats dels hemma, dels i klassen. Uppsatsämnen:

1. Några uppgifter om mig själv. 2. Z. Topelius (Biografi). 3. Klassuppsats (Val bland flere). 4. Ett besök på Kuddnäs. 5. Björken. 6. Klassuppsats. 7. Hästen i människans tjänst. 8. Min hemsocken. 9. Uppsats efter eget val. 10. Provuppsats i klassen.

Kl. V. 1 tim. Modersmålsundervisningens metodik enligt lärarens föredrag. Kursen i litteraturhistoria avslutad. Modersmålet och dess utvecklingsskeden. Handledning i välläsning med särskild tillämpning på undervisningen i folkskolan. Elevföredrag. 7 uppsatser. Uppsatsämnen:

1. Den fysiska fostrans betydelse ur försvarssynpunkt. 2. Belöning och straff som uppfostringsmedel. 3. En nulevande skald i Finland, som tilltalar mig mest. 4. Svenskhetsrörelsen i Finland. 5. Vad jag vet om min släkt. 6. Uppsats efter eget val. 7. Tentamensuppsats.


Finska språket.

Kl. I. 2 tim. Lekt. 1—57 i V. R. Kockströms Lärobok i finska språket I. (17:e uppl.) jämte motsvarande grammatik. Skrivöningar i klass.


Historia och samhällslära.

Kl. I. 2 tim. Finlands historia till 1808—09 års krig.

Kl. V. 1 tim. Grunddragen av Finlands statsskick och förvaltning.

Läroböcker: M. G. Schybergson, Lärobok i Finlands historia. A. K. Ottelin, Vårt samhälle.


Geografi.

Kl. I. 5 tim. Finland. Kurs i geologi och mineralogi. Trafiktecknen. De topografiska karttecknen. Användning av statistiskt material. Grafisk framställning.

Kl. V. 1/2 tim. Geografiundervisningens metodik.

Lärobok: Sahlberg. Geografi för lärdomsskolor I—III.


Biologi.

Kl. I. 5 tim. Botanik: Undersökning och avritning av olikartade fanerogama växttyper. Kapitlen om de fanerogama växternas yttre organ enligt läroboken. Linnés system. Examinationsövningar.

Zoologi: Valda däggdjurstyper samt däggdjuren i huvudsak enligt läroboken.

Kl. V. 1/2 tim. Biologiundervisningens metodik.

Läroböcker: Calonius, Lärobok i botanik I—II. Schulman—Krogerus—Nordström, Zoologi för lärdomsskolor I—III.


Naturlära.

Kl. I. 5 tim. Statik och värmelära. Meteorologi. Väderleksobservationer.

Grundkurs i kemi, omfattande de viktigaste företeelserna och begreppen samt grundämnen och föreningar i härför nödvändig utsträckning.

Elevlaborationer: Arbeten med glasrör och korkar, experiment i anslutning till läran om syror, baser och salter.

Kl. V. 1/2 tim. Metodik, övningar i att anställa demonstrationsexperiment.

I anslutning till meteorologiunder visningen besökte kl. I Nykarleby väderleksstation den 24 maj.

Läroböcker: A. Beckman—T. Wetterblad, Läro och läsebok i fysik (i kl. I). I. Bolin och B. Gustaver, Lärobok i kemi för seminarier och praktiska skolor (i kl. I. Kunde ej anskaffas i tid och har därför delvis ersatts med I. Bolin, Kemien och vad den lär oss).


Matematik.

Kl. I. 4 tim. Det dekadiska talsystemet, metersystemet, icke-dekadiska sorter. De enkla räknesätten med hela tal, decimaltal och bråk. Procenträkning med tillämpningar på kassarabatt, vinst och förlust och enkla blandningsräkningar. Räkning med approximativa värden.

Empirisk plangeometri. Avvägning.


Kl. V. 1/2 tim. Metodik.

Läroböcker: Aug. Ramsay, Lärobok i aritmetik. H. Hoffstedt, Folkskolans geometri. F. Wigforss, Den grundläggande matematikundervisningen (i kl. V).


Bokföring.

Kl. V. 1 tim. Kurs i amerikansk bokföring.


Hälsolära.

Kl. V. 1/2 tim. Metodik. Skolhygien.

Lärobok: A. Vartia, Skolhygien.


Gymnastik och idrott.

Kl. I. 2 tim. Enkla fri- och redskapsövningar. Lekar och skidlöpning.

Kl. V. 2 1/2 tim. Gymnastikens metodik. Svårare fri- och redskapsrörelser. Friidrottens metodik i huvuddrag. Skidlöpning.

Lärobok: Svenska Finlands idrottsförbunds regelbok.


Sång och musiklära.

Kl. I. 2 tim. Sång: Andnings- och tonbildningsövningar. Tonträffning ur Tornudd, Sångkurs för skolan. Musikdiktat. En- och tvåstämmiga sånger. Kanonsånger.

Musiklära: Kap. I—IV ur Wegelius, De första grunderna i allmänna musikläran.

Kl. V. 1 tim. Sångundervisningens metodik. (Körmetodik.) Musikens historia i sammandrag.

Båda klasserna 1 tim. samsång, varvid sånger för manskör sjungits.


Instrumentalmusik.

Kl. I. Musikundervisningen enligt Hymanders pianoskola I. Skalor och treklanger.

Kl. V. Ett obegränsat antal koraler med förspel.


Välskrivning.

Kl. I. 1 tim. Övning av bokstavsformerna. Fingerövningar. Tavelskrivning och övningar i löpande skrift.

Kl. V. 1 tim. Välskrivningsmetodik. Övning av bokstavsformerna. Skrivövningar. Tavelskrivning.


Teckning och modellering.

Kl. I. 5 tim. Grundformerna. Typteckning med blyerts och färgkrita. Schematisk figurframställning och djurteckning. Teckning å tempo och croquisteckning med bläck. Belysningsföreteelserna. Förberedande övningar i akvarellmålning samt färglärans grunder. Enkla kompositionsuppgifter samt minnes- och fantasiteckning.

Kl. V. 1 tim. Tecknings- och slöjdundervisningens metodik. Stillära och konsthistoria.

I båda klasserna har övats åskådningsteckmng på tavlan.


Slöjd.

Kl. I. 6 tim. En tredjedel av klassen har arbetat med metallslöjd, de övriga med träslöjd. I träslöjden ha förekommit arbeten, i vilka följande övningar ingått: rätsågning och rundsågning, hyvling, täljning, borrning och urholkning. Av träförbindningar ha övats spiknig och limning, borrtappning, korsfogning, gradning och sinkning. En del av arbetena ha blivit ytbehandlade, laserade och betsade.

Eleverna i metallverkstaden ha utfört följande arbeten: puns, hålstans, ritspets, ring, hasp, strykjärnsunderlag, pepparkaksformar, mugg, tratt, linjal, papperskniv, trädgårdskratta, mejsel, skruvmejsel och hammare. Arbeten av hamrat järn: skrivställ, tändsticksställ och lampfot.


Biblioteksvård.

Kl. V. 1 tim. Teoretisk och praktisk handledning i biblioteksvård. Eleverna ha deltagit i katalogiseringsarbetet ävensom i bokutlåning såväl vid seminariet som vid övningsskolan.

Läroböcker: Fr. Hjelmqvist m. fl. Bibliotek, deras betydelse och skötsel. K. Tynell, Skolbiblioteket, dess skötsel och dess plats i skolarbetet. Hans Larsson, Om bildning och självstudier. Carl-Rudolf Gardberg, Korta regler för skötsel av mindre bibliotek. Klassifikationssystem för Finlands svenska bibliotek. Katalogregler för svenska bibliotek.


Försvarsundervisning.

Modersmålet: eleverna uppmärksamgjordes i samband med läsning av den fosterländska litteraturen på försvarets betydelse. Historia: den moraliska upprustningens och sinnesstämningens betydelse påpekades. Geografi: de topografiska kartorna och karttecknen. Naturlära: kompassen, sprängämnen, stridsgaser och skyddsmedel mot dem. Matematik: fältmätning och avvägning. Hälsolära: första hjälpen vid olycksfall, första förband, bärande av sjuk eller skadad. Gymnastik: kommandoövningar. Idrott: skidlöpning och orientering. Teckning: avståndsbedömning, ritande av landskapsprofil med utsättande av viktiga terrängpunkter.

Studiepermissionskursen 12. 4.—27. 5. 44.


Kyrkohistoria:

Kl. II. 2 tim. Gamla och medeltidens kyrkohistoria. — Kl. III & IV. 2 tim. Samma kurs som i kl. II.


Pedagogik:

Kl. in. 4 tim. Pedag. historia till Comenlus. — Kl. IV. 4 tim. Pedag. hist. från Rousseau till Spencer. Lärobok: A. K. Ottelin, Pedagogikens historia.

Modersmålet: Kl. II. 4 tim. Grammatik: ljudläran. Läsning: Runebergs Älgskyttarna Stilistik enl. lärarens föredrag Uppsatsämnen: 1. Vilka olika intressen driva människan ut i naturen? 2; Uppsats efter eget val. 3. Provuppsate i klassen. — Kl. III. 3 tim. Grammatik: verbläran. Litt. historia till Gustavianska tiden. Uppsatsämnen: Vad vinner och vad förlorar ett land på att bli befolkat? 2. Uppsats efter eget val. 3 Provuppsats i klassen. — Kl. IV. 3 tim. Sundéns grammatik genomgången. Litt. historia: Gustavianska tiden. Uppsatsämnen: 1. Huru ha de moderna uppfinningarna omgestaltat begreppen rum och tid? 2. Uppsats efter eget val. 3. Provuppsats i klassen.


Finska:

Kl. II. 1 tim. Lekt. 1—35. i läroboken repeterade.


Geografi och botanik:

Kl. II. 4 tim. Europa — Kl III 4 tim. Asien och Afrika. Botanik: Ett hjärtbladsväxter. Alger — Kl. IV 4 tim. Nord- och Sydamerika. Australien. Allmän geografi. Botanik: Växtanatomi och -fysiologi.


Naturlära:

Kl. II. 4 tim. Läran om magnetismen och elektriciteten. Förkortad kurs i organisk kemi med några elevlaborationer. — Kl. III. 4 tim. Optiken fr. o. m. ljusets brytning. Räkneövn. i dynamik. Förkortad kurs i atomfysik. Kl. IV. 2 tim. Förkortad kurs i astronomi. Läroböcker: C-G Hellsten, Experimentell fysik och astronomi I—III (i kl II & III) K. F. Lindman, Fysik för mellanskolor och seminarier (i kl IV) Inghe—Magnusson, Organisk kemi.


Matematik:

Kl. II. 3 tim. Positiva och negativa, bestämda och obestämda tal samt räknereglerna för dem. De fyra första räknesätten med polynom. Räkneövn. i plan- och rymdgeometri (ej sfären). — Kl. III. 3 tim. Rep. av II kl:s algebrakurs. Räkning med polynom t. o. m. polynoms upplösning i faktorer. Räkneuppgifter till läran om cirkelfigurer och rymdgeometrin. Kl. IV. 2 tim. Valda teorem och problem ur Groops geometri.

Läroböcker: G. Tegengren, Algebra I. G. Tegengren—J. Kahilus, Algebraiska uppgifter I. H. Hoffstedt, Folkskolans geometri (i kl. II och III). V. Groop, Geometri för mellanskolan (i kl. IV)


Hälsolära:

Kl. II. 3 tim. Människokroppens organ, vävnader och celler. Människans benbyggnad och muskler. Blodet och blodomloppsorganen. Lymfkärlsystemet. Andningsorganen och röstoganet. Huden, renlighet och bad. — Kl. III. 3 tim. Inre sekretion. Nervsystemet. Sinnesorganen. Beklädnad och bostäder. Om sjukdomar, särskilt om tuberkulosen. — Anm.: Kurserna delvis kursoriskt genomgångna.


Gymnastik:

Kl. II. 3 tim. Repetition av I klassens kurs. Under senare delen av kursen övningar motsvarande klassens kurs. Ingen idrott. — Kl. III och IV. 3 tim. Rep. av II klassens kurs samt rörelser hörande till klasskursen i den utsträckning tiden medgivit. För IV klassens elever grunderna i gymnastikens metodik samt kommandoövningar. Ingen idrott.


Sång:

Kl. II. 3 tim. Tonbildning. Tonträffning ur Sångkurs förskolan. En- och flerstämmiga sånger. Musiklära: kap. III—VII ur De första grunderna i allmänna musikläran. — Kl. III. 3 tim. Tonbildning. Tonträffning ur Wegelius, Kurs i tonträffning. En- och flerstämmiga sånger.


Musiklära:

Harmoni- och formlära. Koralanalys. — Kl. IV. 3 tim. Tonbildning. Tonträffning ur Wegelius' kurs. Musikläran repeterad. Harmonisering med huvudackorden. — Samsång med klasserna I och V.


Instrumentalmusik:

Kl. II. I medeltal 10 lektioner ur Hymanders pianoskola I och II. Skalor och treklanger. Etyder av Czerny—Germer samt stycken av Brahms och Sibelius. — Kl. III. Förberedande koralövningar, 10 koraler med förspel ur Faltins koralbok och ur koralbokstillägget. — Kl. IV. I medeltal 10 koraler med förspel.


Slöjd:

Kl. II—IV. 6 tim. Arbetsövningarna ha varit desamma som i klass I. De elever, som arbeta med träslöjd, ha dessutom utfört halvtäckt och heltäckt sinkning. Större arbeten: bokhyllor, skrin, skrivbord.



4. Vid övningsskolan genomgångna kurser.

A. Sex-klassiga avdelningen.

Kristendomskunskap.

Kl. I. 4/2 tim. Heinämaa, Barnets tro, första delen och några berättelser ur andra delen.

Kl. II. 6/2 tim. Heinämaa, Barnets tro, d. II, Sundwall, Biblisk historia för småskolan genomgångna.

Kl. III. 4 tim. Gamla testamentet. Nya testamentet till ber. 26. genomgångna och repeterade.

Kl. IV. 5 tim. Nya testamentet slutbehandlat.

Kl. V. 4 tim. Valda stycken ur evangelierna, Apostlagärningarna och Pauli brev. Ur Luthers lilla katekes I, II och III huvudstyckena.

Kl. VI. 5 tim. Apostlagärningarna slutbehandlade. Skildringar ur kyrkans historia från kyrkans grundläggning till kristendomens införande i norden. De kyrkliga högtiderna. Gudstjänstordningen i vår kyrka. Grunddragen av den kyrkliga förvaltningen i vårt land. Luthers lilla katetkes slutbehandlad. Valda stycken ur Den kristna läran. Kort repetition av kursen.

Läro- och läseböcker: Bibeln, katekesen, psalmboken. F. W. Sundwall, Biblisk historia för småskolan. G. O. Rosenqvist, Biblisk historia.


Modersmålet.

Innanläsning, muntlig reproduktion och memorering i alla klasser.

Kl. I. 9 tim Andersson-Westerlund, Läsebok för de små, 1 skolåret Ordets delning i stavelser, de viktigaste skiljetecknen, långa och korta språkljud samt deras teckning Hembygdskunskap i anslutning till Goes-Sjöholm, Hembygdskunskap, del I.

Kl. II 9 tim. Andersson-Westerlund, Läsebok för de små II skolåret. Ordskrivning, diktamensövningar och kompositionsskrivningar i klassen. Hemskrivningar. Hembygdskunskap i anslutning till ovannämnda lärobok del II

Kl. III. 8 tim. Valda berättelser ur Vår läsebok, del l Substantiv och adjektiv. Själv- och medljudens teckning; skiljetecknen. Avskrivningsövningar.

Kl. IV 7 tim. Vår läsebok slutbehandlad. Valda berättelser ur Boken om vårt land. Substantivets bestämda och obestämda form; slutartikel och obestämd artikel; verb, adjektiv; satsens huvuddelar. Själv- och medljudens teckning. Skrivövningar efter diktamen samt reproduktionsskrivning. Uppsatsövningar.

Kl. V. 7 tim. Ber. ur Boken om vårt land, II, III & IV läsn. Fänrik Ståls sägner, förra delen. Språklära: översikt av föregående års kurs. Verbets tidsformer; pronomen. Predikatsfyllnad, attribut. Olika slags satser. Lärobokens kurs i rättskrivning genomgången och delvis repeterad Rättskrivningsövningar. Ett antal uppsatser.

Kl. VI. 6 tim Boken om vårt land, VI läsn. Fänrik Ståls sägner, senare delen. Dikter och berättelser av olika förf. Form- och satsläsa, rättskrivningsregler och skrivövningar. Ett tjugotal uppsatser. Övning i avfattande av brev

Läro- och läseböcker: Andersson-Westerlund. Läsebok för de små, I & II. A. Brandt, Förberedande läsövningar. M. Cavonius. Det första steget. Vår läsebok, I & II Boken om vårt land. Fänrik Ståls sägner. K. J Hagfors, Folkskolans språklära, I & II.


Historia.

Kl. IV. 2 tim. Finlands historia till Gustav III.

Kl. V. 2 tim. Finlands historia till Borgå lantdag. Allmän historia till Karl den store.

Kl. VI. 2 tim. Allmänna historien slutbehandlad, översikt av kursen i Finlands historia.

Läroböcker: A. K. Ottelin, Historia för folkskolan: Fäderneslandets historia. Världshistoria.


Geografi.

Kl. II. 1 tim. Hembygdslära och allmän geografi.

Kl. III. 2 tim. Finland.

Kl. IV. 2 tim. Europa.

Kl. V. 1 tim. Asien, Afrika.

Kl. VI, 2 tim. Amerika och Australien. Det allmännaste av den matematiska geografin. Kompletteringskurs i Finlands geografi, översikt av kursen om Europa.

Läroböcker: S. Sahlberg, Lärobok i geografi, I och II. Kartbok för folkskolan.


Naturkunnighet.

Kl. V 5 tim. Läran om växter och djur. Djurkroppens byggnad och förrättningar. Några inhemska odlingsväxter och deras odling. Trädgårdsväxter. Människokroppens anatomi.

Kl. VI. 5 tim. Fysikaliska och kemiska företeelser belysta med experiment. Kursen i zoologi genomgången och repeterad. Huslig ekonomi: bostaden, kläderna och födan.

Lärobok: S. Sahlberg, Folkskolans naturlära.


Räkning.

Hemuppgifter i samtliga klasser.

Kl. I. 6/2 tim. Utveckling av talbegreppen 1—20 med användande av de fyra räknesätten.

Kl. II. 6/2 tim. Allsidig behandling av talen 1—100. Tabulan.

Kl. III. 4 tim. De fyra enkla räknesätten med hela tal. De vanligaste längd- och rymdmåtten; mynt, vikter, tid- och stycketalsmått.

Kl. IV. 4 tim. Repetition av föregående klassers kurs. Metersystemet, sorter och decimaltal.

Kl. V. 3 tim. Översikt av föregående klassers kurs. Läran om vanliga bråk.

Kl. VI. 4 tim. Enkel reguladetri, procent- och rabatträkning. Sammansatt reguladetri och intresseräkning. Repetition av hela kursen.

Läroböcker: Söderholm m. fl. Hemövningar, I och II. M. Thors räknebok för folkskolan, fortsättnings- och folkhögskolan.


Geometri.

Kl. V. 1 tim. Räta linjers olika ställning till varandra. Vinklar och deras mätning. Kvadraten, rektangeln och andra parallellogrammer, trianglar och månghörningar, cirkeln.

Kl. VI. 1 tim. Repetition av femte klassens kurs. Kuben, prismat, cylindern, pyramiden, konen och klotet. Yt- och rymdberäkningar.

Lärobok: Hans Hoffstedt, Folkskolans geometri.


Teckning.

Kl. I. 2/2 tim. Teckning efter lärarens förteckning, oftast i anslutning till hembygdsundervisningen. Handövningar. Pappersklippning, vikning.

Kl. II. 2/2 tim. Såsom i föregående klass.

Kl. III. 2 tim. Fantasi- och minnesteckning. Typteckning. Teckning efter förteckning på klasstavlan och profilteckning efter föremål. Färgläggning med kritor.

Kl. IV. 2 tim. Profilteckning efter föremål samt teckning efter förteckning och ur minnet och fantasin i anslutning till klassens undervisning i övrigt. Färgläggning med kritor.

Kl. V. 2 tim. Profilteckning och teckning efter förteckning som i föregående klasser. Färgläggning med akvarell. Övning i färgbehandling och färgblandning. Iakttagande av glansdagrar, ljus och skugga.

Kl. VI. 2 tim. Profil- och perspektivteckning. Linjalritning: rätvinklig projektion av slöjdartiklar.


Välskrivning.

Kl. I—IV. Handövningar och skrivning efter förskrift på klasstavlan. Skrivning i häften av små och stora bokstäver samt deras förening till ord och satser.

Kl. V—VI. Välskrivning bedrives i samband med alla slags skrivövningar. Skrivkurs: Salervo—Vasström, Stilskrivningssystem.


Handarbete.

Kl. I. 2 tim. Pappersarbeten, virkad kaffelapp, sydd boll m. m.

Kl. II. 2 tim. Stickade kaffelappar, grupparbeten, lövsågning.

Kl. III. 4 tim. Gossar: rätsågning, hyvling, borrning, spikförbindning, rundsågning, täljning, korsfogning. Utförda arbeten: spjälpall, fågelholk, rockhängare, skärbräde, vattenhjul, docksäng, ångbåt m. m. Flickor: sömnad, stickning och virkning. Utförda arbeten: grytlapp, vantar, sockor, fållat näsdukar, sytt förkläde.

Kl. IV. 4 tim. Gossar: övningar som i kl. III, därutöver tappning och gradning. Utförda arbeten: sällträ, vindvisare, pall, lampett, långrevslåda, m. m. Flickor: sömnad och stickning. Utförda arbeten: dynvar, sockor, vantar.

Kl. V. 5 tim. Gossar: formövningar, gradning och sinkning. Utförda arbeten: slev, smörsked, yxskaft, lampett m. m. Flickor: sömnad och stickning. Utförda arbeten: dynvar, förkläde, sockor, mönstrade vantar, mössa, väst, halsduk, lappning och stoppning.

Kl. VI. 5 tim. Gossar: arbetsövningar som i kl. V. Utförda arbeten: bokhylla, kista, skåp, lampett. Flickor: sömnad och stickning. Utförda arbeten: olika slags hålsöm, förkläde, jumper, lappning och stoppning.


Gymnastik.

Kl. I o. II. 4/2 tim. Enkla fri- och redskapsövningar samt lekar. Sagotimmar.

Kl. III o VI. 2 tim. Fri- och redskapsövningar. Gymnastiska lekar och kampövnmgar. Bollspel ute i det fria. Skidlöpning. Friidrottens grunder.


Sång.

Kl. I o. II. 2/2 tim. Koraler och sånger efter gehör. Sånglekar. Takt- och rytmsinnets uppövande.

Kl. III. 2 tim. Andningsövningar. Sånger i C-dur. Psalmer. Notsystemet, noters och pausers tidsvärde.

Kl. IV. 2 tim. Andnings- och tonbildningsövningar. Tonträffningsövningar. Sånger i D- och G-dur. Psalmer. Melodins indelning i takter.

Kl. V. 2 tim. Andnings- och tonbildningsövningar. Tonträffningsövningar. Sånger i G- och C-dur.

Kl. VI. 2 tim. Tonbildnings -och tonträffningsövningar. Sånger i G-, C- och F-dur samt i a- och e-moll.

Samsång med klasserna III—VI samt motsvarande avdelningar av sammansatta klassen.


Försvarsundervisning.

Kl. I och II. Kartläsningens grunder, beräkning av avstånd, antal, tid. Uppförande vid luftfara. Första hjälp vid sår, näsblod, svimning, brännsår. Terränglekar.

Kl. III—VI. Terränglära, väderleksiakttagelser, orientering, kartritning. Enkla fältmätningar. Brandskydd. Första hjälpen vid olycksfall, behandling av drunknade.



B. Sammansatta klassen.

Under läsåret har första växelkursen behandlats utom i religion och räkning, där andra växelkursen genomgåtts. Detta beror på att skolan icke var i verksamhet läsåret 1941—1942.


Kristendomskunskap.

Växelkurs I. Kl. III—VI. Gamla testamentets berättelser enligt läroboken i alla klasser samt med de två högsta klasserna fördjupning av kursen bl. a. genom läsning av valda avsnitt i Psaltaren samt profeterna Jesaja och Jeremia.

Buden och Första trosartikeln i Lilla katekesen i direkt anslutning till de bibliska berättelserna samt i de två högsta klasserna kap. I—IV i Kristna läran.

Växelkurs II. Kl. III—VI. Nya testamentet. Kyrkliga högtider och gudstjänstordningen.

Andra och tredje trosartiklarna, bönerna och sakramenten i direkt anslutning till lämpliga berättelser i Nya test. Kap. V—XI i Kristna läran i kl. V—VI.


Modersmålet.

Läsning. Berättelser valda efter elevernas utveckling och med tanke på att stöda undervisningen i andra ämnen. Utom skolans läseböcker användas skolbibliotekets för bredvidläsning lämpliga böcker och tillgängliga dramatiserade berättelser. Vid övningarna i välläsning användas läseböckernas dikter och Fänrik Ståls sägner.

Grammatik. Kl. III—IV. Satsens huvuddelar, substantiv och verb. Kl. V—VI. Satsens underordnade delar, verbformer, adjektiv, pronomen, adverb och konjunktioner, satsarter och skiljetecken.

Skrivning. Kl. III—IV. Talrika avskrivnings- ifyllnads- och reproduktionsövningar, brev och fria uppsatser, vilka ofta illustrerats med tecknade eller tryckta bilder.

Kl. V—VI. Språkljuden och rättstavningens grunder, rättskrivningsövningar som reproduktion eller efter lärarens eller elevernas diktamen . Ett tjugotal, oftast illustrerade, uppsatser, de flesta fria, endast några disponerade.


Hembygdskunskap och geografi.

Växelkurs I. Kl. III—IV. Orientering i hemtraktens geografi, växt- och djurvärld samt sociala förhållanden, kartans mått och färger genom kartritning, översikt av Finland. Landskapen och länen genom fingerade resor på kartan. Kl. V—VI. En grundkurs i allmän geografi alla år. Europa med undantag av Norden.

Växelkurs II. Kl. III—IV. Efter grundkursen, Finlands uppkomst under och efter istiden, växternas och djurens invandring, landets näringar, samfärdsel och statsskick. Nordens länder. Kl. V—VI. Efter grundkursen i allmän geografi de främmande världsdelarna.


Historia.

Kl. V—VI. Växelkurs I. Fäderneslandets historia jämte synkronistisk fördjupning i hemtraktens historia.

Växelkurs II. Allmän historia och med kl. VI synkronistisk repet. av första växelkursen. En sådan repet. av allmänna historien företages också i första växelkursen.


Räkning.

Huvudräkning och skriftliga hemuppgifter i alla klasser.

Kl. III. Enklare uppgifter i de enkla räknesätten, tilllämpning av dekadiska sorter. Kl. IV. Svårare uppgifter i de enkla räknesätten. Större fordringar på rätt uppfattning och beteckning av räkneoperationerna, repet. av dek. sorter. Yt- och rymdmått samt icke dek. sorter.

Kl. V—VI. Växelkurs I. Grundkurs i allm. bråk. Decimaltal och tillämpning av dessa i enkel reguladetri, procent- och enklare intresseräkning. Växelkurs II. Bråkläran och tillämpning på samma sätt.


Geometri.

Kl. V. Åskådning, uppfattning, konstruktion med linjer och klippning i kulört papper, mätning och beräkning av enklare rätliniga ytor och kroppar.

Kl. VI. Föregående årskurs samt mätning och beräkning av vanligare krokliniga ytor och kroppar.


Naturkunnighet.

Kl. V—VI. Växelkurs I, Ett antal typväxter från hemtraktens vilda växtvärld och vanliga kulturväxter om hösten, om våren efter grundkursen i kemi växternas livsförrättningar. Utländska kulturväxter behandlas i geografin.


Fysik och kemi.

En grundkurs i fysik och kemi samtidigt. Sedan en serie fysikaliska och därefter en serie kemiska företeelser, vilka uteslutande utvecklas under direkta experiment. En del av kursen i kemi ordnas så, att den direkt kan stöda vissa avsnitt i botanik, hälsolära och trädgårdsskötsel.

Växelkurs II. Föreskrivna kurser i zoologi, hälso- och nykterhetslära samt hemhushållning.


Välskrivning.

Häftena 5 och 4 jämte parallellhäfte i Salervo—Kronströms system i kl. III och häftena 5—7 i kl. IV.

Utvecklandet av handstilen beaktas i alla klasser vid skriftliga arbeten.


Teckning.

Fantasi- och minnesteckning i anslutning till behandlade sagor och berättelser, årstiderna och de tillfälliga upplevelser, som eleverna varit med om. En lektion per klass och vecka anslås för kartritning och övningar med arbetsböcker. I kl. III—IV nyttjas sådana endast i hembygdskunskap och geografi, medan kl. V—VI använda arbetsböcker i olika ämnen, dock endast i ett ämne eller i en ämnesgrupp per år: historia, naturkunnighet eller geografi.

Den systematiska teckningsundervisningen, till vilken anslås en timme per vecka och klass, bedrives i huvudsak enligt inspektör Salervos system för teckningsundervisningen i folkskolan.


Sång.

Gemensam undervisning för alla klasser. En veckotimme anslås till notsång och en till gehörsång.

Notsång. Andnings-, tonbildnings- och tonträffningsövningar i början av varje lektion. Schema för övergång till ny tonart: l:a året C-dur och a-moll, 2:a året repet. C-dur, nytt: korstonarterna, 5:e året C-dur och a-moll och 4: e året repet. C-dur, nytt: b-tonarterna.

Gehörsång. De vanliga standardsångerna. Historiska sånger och sånger från främmande länder upptagas i den mån undervisningen skrider framåt i historia och geografi.


Gymnastik, lek och idrott.

Kl. III—VI. Under september och maj månader boll- och andra friluftslekar. Idrotten bedrives såsorn träning och avläggande av prov för av F.F.F. och S.F.I. instiftade märken för flickor och gossar. Under vintern anslås minst en månad för skid- och backåkning, gymnastik på skidor och utflykter. Prov för S.F.S. instiftade skidlöparmärket. Deltagande i lokala tävlingar och kretsmästerskap för folkskolorna.

Kl. III—IV gymnastisera tillsammans. Minst 8 program inövas. Under h. t. rörelser av tredje klassens svårighetsgrad och under v. t. av fjärde klassens svårighetsgrad. För undvikande av ensidighet i rörelserna förekomma växelkurser.

Kl. V—VI bilda ett gymnastiklag. Programmen väljas efter samma principer som i kl. III—IV.


Handarbete.

Flickor. Se programmet för den sexklassiga avdelningen.

Gossar. Arbetsövningsserier efter elevernas utvecklingsgrad. Ytbehandling. (I den mån det är möjligt under krigstid.)

Kl. III—IV. I huvudsak leksaker efter gossarnas intressen och uppslag.

Kl. V—VI. I huvudsak nyttiga föremål. Allmogemönster och -stilarter tillvaratagas och utnyttjas både i fråga om färg och form.


Försvarsundervisning.

Densamma som i 6-klassiga avdelningen.

Läroböcker i sammansatta klassen desamma som i skolans sexklassiga avdelning.

För undvikande av upprepning förfogar klassen över ett rikligare urval av läseböcker, bl. a. genomgås Nils Holgerssons resa under en period av 4 år.



V. Elever och uppgifter om bedömandet.

l. Seminariets elever.

* framför ett namn anger att eleven är i krigstjänst eller under läsåret blivit inkallad.

 

Klass I.
* Bergman, Hans Gustav 1)
   1) till militärtjänst 17. 3. 44
Närpes
Bjon, Carl-GustavKronoby
Byskata, Torolf GunnarMunsala
*Erikson, Folke Nils Gustav 2)
   2) till militärtjänst 18. 2. 44.
Övermark
Eriksson, Alf Herbert Jomala
Eriksson, Holger JohannesFärgas
Fellman, Rolf Gunnar TeodorSaltvik
Forsman, Rafael JohannesLemland
*Hellman, Oskar Leonard 3)
    3) deltagit i inträdesförhöret, därefter hela läsåret i militärtjänst.
Vasa
Karlsson, Olof BertilKumlinge
*Klemets, Karl-Oskar Oskar-Anselmsson 4)
    4) till militärtjänst 18. 2. 44.
Övermark
*Lindsén, Kurt Åke 5)
    5) till militärtjänst 24. 1. 44.
Närpes
*Ojala, Harry Ossian 5)
    5) till militärtjänst 24. 1. 44.
Mörtmark
Storbacka, Gösta FerdinandEsse
Söderlund, Edvard RobertKumlinge
Söderlund, Gustaf GeorgSaltvik
*Österholm, Thor Rudolf 6)
    6) till militärtjänst 17. 3. 44.
Korsnäs



Klass II

 

Ahlskog, Alf Folke Fjala

Kvevlax
*Andersson, Thor ViktorPernå
Bertell, Bengt Erik 5)
   5) avgått 24. 5. 43.

Föglö

*Bexar, Helmer OssianHugossonTerjärv
(Blomsterlund, Runar Åke 6)
    6) har icke tenterat sina villkor från klass I.
Kökar)
*Furu, Johan BörjeTerjärv
*Karlsson, GöstaVörå
Karlsson, Karl PaulJomala
*Söderlund, Karl Arne 7)
    7) stupat vid Tienhaara 26. 6. 44
Hangö
*Söderlund, Per-Olof 8)
    8) lämnat landet.
Saltvik
*West, Carl LennartMunsala
*Wilson, Karl Ingmar Närpes



Klass III

*

Appel, Lars Gustav HildingssonSideby

*

Barck, Frans Fjalar 1)
    1) lämnat landet.
Kaskö
Boström, Fredrik Johannes 2)
    2) deltog i kursen 12. 4.—27. 5. 44. under tiden 28. 4.—7. 5. 44; sjuk.
Hitis

*

Engvall, Johan Rafael UnossonMörtmark
 Holmström, Carl TryggveDegerby

*

Jungner, Ferry Alf Svante 3)
    3) stupat 27. 11. 43.
Kronoby

*

 

Mangström, Johannes Albin 4)
    4) kunde icke deltaga i kursen 12. 4.—27. 5. 44; sjuk
Oravais
Nordström, Gustaf Albert TorstenSottunga

*

Nyman, Mauritz Arvid IngvaldKorsnäs

*

Selin, Rainer AlexanderIngå

*

Snickars, Einar Valentin Karl-JohanssonNärpes

*

Storgårds, Karl AndersLiljendal

*

Strandén, Edvin Joel JakobssonNykarleby socken

*

Sundström, Fjalar Einar VilhelmLarsmo
*Winqvist, Alfred LennartEsbo

Klass IV.

*

Bergfors, Birger WilhelmPargas

*

Bergström, Otto Rafael JohannessonPörtom
 Carlström, Josef Anders JosefssonNärpes

*

Eriksson, Atle Sven Adolf Karl-Oskarsson 1)
    1) stupat 18. 1. 42.
Övermark

*

Kulp, Johannes Jakobsson 2)
    2) stupat 29. 10. 43.
Vörå

*

Nordman, John AdolfReplot


Klass V.
*Andersson, Paul RichardKorpo
*Bergquist, Sven HildingLovisa
 Ehres, Magnus OlofFöglö
*Frostdahl, Arnold AugustNykarleby
*Granvik, Erik AlexanderTerjärv
*Herler, Rolf Axel Herler 1)
    1) på grund av militärtjänst förhindrad slutföra studierna
Helsingfors
*Jansson, Edvin Evert 2)
    2) stupat 11. 7. 41.
Pedersöre

Jansson, Elmer Emanuel

Finström
Liewendahl, Niord Inge-AldurMariehamn
*Malm, Ulf SigvardNärpes
Nordberg, Johannes TorvaldSottunga
Nylund, Gunnar Isak GeorgNykarleby socken
Sundblom, Erik Noak FilemonFöglö
*Wallén, Lars-Henrik Lappträsk

 

5. Vitsorden på dimissionsbetygen i de skilda ämnena.

Vitsorden i undervisningsförmåga.

 

6. Uppflyttade från klass.

Från klass uppflyttas 21 elever, i klass kvarstanna två elever. Mellanklassernas elever liksom första klassens inkallade elever äro icke medräknade i ovan uppgivna antal.


7. Det nya läsåret.

Beträffande det nya läsårets början meddelas framdeles genom tidningspressen eller genom brev.

Inträdesprövning hålles på tid, som angives i kallelsebrev.


Inträdesfordringar.

För inträde i kl. I erfordras kunskaper och färdigheter, motsvarande högre folkskolas kurs.
     För inträde i någon av de högre klasserna erfordras de i närmast lägre klass genomgångna kurserna, sådana de i detta program finnas angivna.
      Inträdessökande skall jämte egenhändigt skriven ansökan, inlämna följande bevis och intyg:

1.Dopattest och prästbevis i original.
2.Läkarintyg, enligt av Undervisningsministeriet den 6 april 1944 fastställt formulär.
3.Skolbetyg i avskrift.
4.Andra betyg och intyg i avskrift, vilka sökanden vill inlämna.
Intyg angående sökandens förmögenhetsvillkor insändes icke.
Ansökan skrives på dubbelviket folioark, bilagorna på enkelt ark.


Nykarleby seminarium i juli 1944.

HANS F. von SCHANTZ.

 

Statistiska uppgifter

Det lägsta medelvitsordet i framsteg och lärarförmåga gavs år 1878, då det förra var 6,17 och det senare 6,80. Flere av de dimitterade hade fyror på sina betyg. Tre lär.kand. hade lägre medelvitsord än 5 i framsteg och två hade vitsordet 4 i lärarförmåga. År 1886 var medelvitsordet i lärarförmåga 8,67, det högsta som hittills ernåtts. Det högsta medelvitsordet i framsteg nåddes år 1958, då det var 8,44.

Sex lär.kand. och en kvinnlig hospitant ha dimitterats med vitsordet 10 i lärarförmåga, varjämte en lär.kand. erhållit vitsordet 9,6 och en manlig hospitant vitsordet 9,9 i lärarförmåga.

Direktor N. A. Fougstedt har utarbetat statistiken för åren 1877—1955.

H. F. v. S.

(Inf. 2006-03-12.)



1944—1945

Byggnadsärenden.

Under läsåret ha bl. a. följande arbeten blivit utförda:

1.Kosthållsbyggnadens plåttak har blivit tjärat, likaså lidrets vid verkstadsbyggnaden. Samtliga tak ha blivit översedda och reparerade.
2.Bastuugnen har försetts med ny eldstad.
3.Klassrummens väggar ha beklätts med Takotapet.
4.Smärre vattenledningsreparationer.
5. Värmeledningen i övn. skolan reparerad.
6.Sportplanen utjämnad och gräsbesådd.

Efter det seminariets samtliga byggnader rekvirerades till krigssjukhus upphörde alla byggnadsarbeten.

Utgifter för dessa arbeten: 35,091:05.


Inventarier, undervisningsmateriel och bibliotek.

Sedan senaste årsredogörelse ha bl. a. följande inventarier inköpts eller blivit förfärdigade vid seminariets verkstäder.

Papperskorgar3st.
Läsordningsramar18  »
Bokhyllor11 »
Arkivskåp1 »
Väggtelefon1 »
El-kaminer2 »
Gardinlister3 »
Tirska-spruta1 »


Följande viktigare undervisningsmateriel har anskaffats:

Laboratoriekärl, såsom kokkolvar, rundkolvar, kokglas, porslinskålar, porslinsdeglar m. m.

Glasspritlampor5st.
Vattenluftpump1 »
Radiomottagare1 »
Likarmade vågar2 »

 

Bibliotekets bokförråd har utökats med ett par hundratal volymer. Det år 1941 påbörjade katalogiseringsarbetet har fortsatts, Sedan seminariet från 16 april fått anställa extra arbetskraft för ändamålet, har biblioteksarbetet framskridit raskt.

De i förvärvskatalögen införda bokbandens antal är för närvarande 12,472. Antalet boklån från seminariets allmänna- och elevbibliotek har varit 511, fördelade på följande ämnesgrupper.

A. Bok- och biblioteksväsen: 15
B. Skrifter av blandat innehåll: 5
C. Religion: 20
D. Filosofi: 15
E. Uppfostran och undervisning: 59
F. Språkvetenskap: 14
G. Litteraturvetenskap: 7
H. Skönlitteratur: 219
I. Skön konst: 19
J. Arkeologi: 2
K. Historia: 41
L. Biografi: 17
M. Antropologi: 1
N. Geografi: 32
O. Samhälls och rättsvetenskap: 4
P. Teknologi: 0
Q. Ekonomi: 7
R. Gymnastik, sport och lek: 12
S. Krigsväsen: 0
T. Matematik: 3
U. Naturvetenskap: 18
V. Medicin: 1.

Övningsskolans barnbibliotek har under året blivit flitigt anlitat av eleverna. Under den tid skolan var inrymd i seminariets byggnader utlånades icke böcker. I medeltal ha 30 lån utgivits per utlåningstillfälle. Under höstterminen steg lånens antal till 107, under vårterminen till 702, eller inalles till 809 boklån.

Av låntagarna voro 25 flickor och 21 gossar i sexklassiga avdelningen, medan 8 flickor och 5 gossar voro elever i sammansatta klassen. (Summa 59 elever.)


Lån till olika klasser:

Kl.II91boklån, endast under vårterminen.
 »III334   »      därav 63 till sammansatta kl.
 »IV181   »           » 119                »
 »V77   »           » 222                »
 »VI    »           » 126                »
Summa809266

 

Det aktiva bokbeståndet utgör vid läsårets slut 628 volymer. 30 nya böcker ha anskaffats under läsåret.


Gåvor.

Under läsåret har seminariet fått mottaga följande gåvor:

Prosten Bengt Serenius: 1 expl. Joh. Lindblom, Ekklesia (1943); A. O. T. Hellerström, Kyrkans gudstjänst (1943); Kyrkfolk och Kyrkotjänst (1943); J. P. Bang, De stora väckelserörelserna (1926); S. Serenius, Den heliga mässans liturgiska förnyelse (1944); S. Serenius, Undervisning i religionskunskap (1942); Sigtuna stiftelsen 25 år (1942); B. Serenius, Helig gemenskap (1942).

Fil. dr Gunnar Granqvist: 1 expl. Ett kvartsekel handelsräkning. Särtryck.

Herr J. A. Finnström: 3 st. ädelstenar från Australien.

Fil. dr Gösta Cavonius: 1 expl. Folkskollärarnas föregångare i Finland. Akad. avh.

Fil. mag. Ernst Aug. Mitts: 1, expl. Vasa stads svenskspråkiga folkskola 75 år.

Skolföreståndaren J. L. Birck: 1 expl. Kring en bouppteckning i Purmo år 1759. Särtryck.

Fröken Ester Backman: 1 expl. Carl Larsson, Åt solsidan. Rafael Album, Works of the old masters.

Lektor Rafael Ahlbeck: flere expl. skolor och noter.

Prostinnan Inga Westberg: ett praktfullt exemplar av kinesisk ros (Hibiscus rosa sinensis L.).

Pastor Arne Rosenqvist: flere tryckalster berörande söndagsskolans verksamhet.

Fil. dr Hugo Högnäs: 1 expl. Sytning och arvslösen. Akad. avh.

Professor Wold. Backman: 1 expl. Lagman Christian Sundius i Munsala. Särtryck.

Fil. mag. Th. Svedlin: flere expl. skönlitteratur.

Svenska befolkningsförbundet i Finland r. f.: 200 mk till stipendium för uppsats med befolkningspolitiskt motiv.

Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund, Stockholm: 25 st. gymnastiktröjor, 25 par gymnastikbyxor, 3 st. gymnastikdräkter, flere par skridskor, fotbollsskor, begagnade gymnastikskor och idrottsmateriel av olika slag.

Svenska Folkskolans Vänner: 500 mk för prenumeration på pedagogiska tidskrifter.

Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne har till beklädnadshjälp för mindre bemedlade elever i övn. skolan beviljat 1,000 mk.

Nykarleby stads fadderortskommitté har till skolans elevbespisning överlämnat ett parti livsmedel.

Följande tidningar och tidskrifter ha gratis blivit tillsända seminariet: Allsvensk samling. Brandvakten, Folkskollärarnas tidning, Handelslaget, Korrespondens, Kristendom och skola, NMKY:n kuukausilehti. Nordisk tidskrift, Skogsbruket, Slöjd och yrke. Spararen, Svensk slöjdtidning. Tidskrift för folkskolan och Vårtecken.

Sydsvenska geografiska sällskapet, Societas pro Fauna et Flora Fennica och Geografiska Sällskapet i Finland ha även detta år tillställt seminariet sina skrifter.

För alla dessa värdefulla och vackra donationer och gåvor ber seminariet få ge uttryck åt sin uppriktiga tacksamhet.

Läs mer:
Fortsättning: År 1945—46.
Innehållsförteckning till Ur Seminariets årsberättelser.
Stig Haglund digitaliserade och tillhandahöll.
(Inf. 2006-03-12.)