Ur Nykarleby seminariums årsberättelser


1969—1970

XCVII

BERÄTTELSE

över

Folkskolseminariets i Nykarleby

verksamhet

LÄSÅRET 1969—1970

 

Den 28 februari 1870 beslöt borgerskapet i Nykarleby petitionera om inrättandet av ett svenskt folkskollärarseminarium i trakten av Nykarleby. Den 17 maj 1871 bestämdes på högsta ort, att två seminarieavdelningar skulle inrättas för utbildning av svenskspråkiga folkskollärare. ”Mansavdelningen” skulle förläggas till Nykarleby. Under sommaren 1873 uppfördes i hast två byggnader, en för normalskolan, verkstäderna m.m. (numera kallad ”gamla verkstadsbyggnaden”) och en för kosthållet, vilken byggnad provisoriskt inreddes till internat m.m. Detta senare hus blev rivet i november 1962 efter att ha nyttjats för sång- och musikundervisningen 1954—62. För kosthållet upphyrdes änkefru Kjellmans gård (nuv. trädgårdsmästarbyggnaden), som staden sedermera inköpte och år 1884 utan ersättning överlät åt staten.

Den 1 september 1873 hölls den högtidliga invigningen i den nyuppförda kosthållsbyggnadens matsal. Professor Z. Topelius var närvarande. Överinspektör Uno Cygnaeus höll invigningstalet.

Under hösten 1875 blev huvudbyggnaden färdig med sina två tvåvåningsflyglar och mellan dem gymnastiksalen. Denna sal utvidgades åt väster (se pärmbilden) 1949—50 och fick en scen m.m. åt öster.

Den 1 september 1882 kunde direktors- och internatsbyggnaden tas i användning.

Den 22 januari 1908 övertogs det nyuppförda stenhuset för övningsskolan (”Normalskolan”). I juli 1911 blev maskinistens byggnad vid övningsskolan färdig. Sommaren 1926 tillbyggdes ett rum m.m.

Seminariet fick sitt nuvarande växthus i augusti 1915. Detta blev delvis om- och tillbyggt 1948. En ny flygel, traktorgarage m.m. har uppförts under läsåret 1962—63.

I september 1951 påbörjades uppförandet av en gårdskarlsbyggnad, som övertogs den 3 november 1952.

I april 1952 vidtog omändringsarbeten på Älvbrantens byggnader, vilka övertagits av staten. Den 15 augusti 1954 flyttade kosthållet till Älvbranten och ett nytt elevhem m.m. togs i användning där.

I november 1962 vidtog arbetena med det nya 102 meter långa övningsämnesbyggnaden, som överläts den 1 juni 1963.

Sedan år 1877 har t.o.m. den 30. 5. 1970 1.480 folkskollärare utdimitterats från seminariet. Hospitanternas antal har under samma tid varit 163.

För timlärare i medborgarskolan har 530 intyg utfärdats. Vid seminariet eller i dess regi har hållits kurser för ordinarie medborgarskollärare och har följande betyg blivit utfärdade t.o.m. utgången av detta läsår: för lärare i allmänna ämnen 75, för lärare i lägenhetsekonomi 131, för lärare i merkantila ämnen 15, för lärare i tekniska ämnen 6, för lärare i träslöjd 11, för lärare i metallarbete 2, för lärare i metallarbete samt träslöjd och metallarbete 3, för lärare i träslöjd, i metallarbete samt i träslöjd och metallarbete 16.



Seminariets rektorer

Direktor Frans Edvard Conradi t.f. 1873—1880.
Direktor Fredrik Wilhelm Sundwall 1881—1886.
Direktor Zacharias Schalin 1886—1904.
Direktor Erik Gustav Hedström 1905—1911.
Direktor Viktor Karl Emil Wichmann 1912—1916.
Direktor Karl Johan Hagfors 1917—1930.
Direktor Nils Alarik Fougstedt 1931—1938.
Direktor Hans Fredrik Emanuel von Schantz 1939—1968.
Rektor Kurt John Lobbas 1969—1970.

 


I. LÄSÅRET 1969—1970

Nykarleby seminarium avslutar i dag, den 30 maj sitt 97:de läsår, som vidtog onsdagen den 20 augusti vid lärarinstitutet och måndagen den 1 september vid folkskolan. Höstterminens arbete fortgick till den 20 december och verksamheten vidtog åter den 12 januari. Påsklovet omfattade dagarna 25—31 mars.

Den dagliga undervisningen har i regel fortgått från kl. 8—12 samt från kl. 13—17. Folkskolans lästid: 8—15 med en halv timmes frukostpaus.

 





II. INNEHAVARE OCH HANDHAVARE AV TJÄNST OCH BEFATTNING


Lärare vid lärarinstitutet


Ordinarie

Lektor Kurt J. Lobbas, TK, VDM: religion, historia och samhällslära. Tf. rektor till 31. 7. -70.

Lektor Rafael Ahlbeck, MuL: sång och musik.

Lektor Ines Sjöblom, FM: modersmål, pedagogik och didaktik. Tf. biträdande rektor till 31. 7. -70. Klassföreståndare för tredje årskursen. Kurator.

Lektor Valdemar Westerlund, DI: matematik, fysik, kemi och statistik.

Lektor Bertel Klockors, FL: geografi, biologi och lägenhetshushållning. Klassföreståndare för fjärde årskursen. Tjänstledig 12—31. 1. -70.

Lektor Carl-Johan Palm, GL: gymnastik, idrott och pedagogik.


Interimistiska

T.f. lektor Erik Reipsar, folkskollärare: teckning och slöjd.


Timlärare

Eva Dahlskog, HuL: huslig ekonomi.

Ulla Åman, GL: kvinnlig gymnastik.

Pehr-Olof Rönnholm, seminariefolkskolföreståndare, HuK: finska, engelska och pedagogik.



2. Lärarna vid seminariefolkskolan

Ordinarie

Seminarieskolföreståndare Pehr-Olof Rönnholm: klass IV.

Seminarielärare Elsa Kronqvist: klass III.

Seminarielärare Erik Gustavsson: sammansatta klassen III—VI.

Seminarielärare John Fors: sammansatta klassen V—VI.

Seminarielärare Göta Nielsen: klass I.

Seminarielärare Pehr Tonberg: klass VII.

Seminarielärare Östen Engström: klass VIII. Tjänstledig 1. 8. 69—31. 7. 70.

Seminarielärare Gudrun Enkvist: klass II.


Interimistiska och tillfälliga

T. f. Seminarielärare Ulf Smedberg, folkskollärare: klass VIII, 1. 8. 69—31. 7. 70.


Timlärare

Eva Dahlskog, HuL: huslig ekonomi i medborgarskolklasserna.

Helena Helsing, HaL: flickornas handarbete i kl. III—VIII.

Gudrun Enkvist, Seminarielärare: flickornas gymnastik i kl. III—VIII.

Birgit Renvall, hälsosyster: barnavård i kl. VIII.

Lektorerna V. Westerlund, C.-J. Palm och E. Reipsar har även haft undervisningsuppdrag i seminariefolkskolan.



3. Övrig personal

Seminariets läkare: Med.lic. Torsten Sourander.

Arbetsmästare i träslöjd: Göran Vikström, möbelsnickare.

Arbetsmästare i metallslöjd: Hugo Solvin, ångmaskinskötare och eldare.

Trädgårdsmästare: Bror Sandström, trädgårdsmästare.

Husmor: Greta Backman, fru.

Vaktmästare: Väinö Lillbacka, polis.

Gårdskarl-eldare: Birger Östman, montör.


Extraordinarie befattningshavare:

Kanslist: Greta Östman, merkant och kommunalkassör.

Gårdskarl-eldare: Ruben Lillqvist, timmerman.

Gårdskarl-eldare: Oskar Kronqvist, metallarbetare.

Hjälpgårdskarl: Emil Wiklund.

Städerska: Nanna Hauta-Aho, fru.

Städerska: Inga Holmberg, fru.

Städerska: Margareta Lillbacka, fru.

Städerska: Christina Nylund, fru.

Städerska: Anna Stenman, fru, t.o.m. 25. 2. 70.

Städerska: Sanny Asplund, fru, från 26. 2. 70.


Mot avtal anställda:

Kosthållspersonal: Svea Knutar, Hjördis Anttila, Aina Laggnäs.

Städerskor: Ingeborg Solvin, Vivi Sund.

Bastustäderska och tvätterska: Linnéa Sund.

Tvätterska: Astrid Hauta-Aho.

Trädgårdsbiträde: Karin Sandström.




4. Personalväxlingar

Den 31 juli avgår hjälpgårdskarlen Emil Wiklund med pension. Han anställdes vid Nykarleby seminarium den 1. 7. 1929.

Med Emil Wiklund lämnar en gammal trotjänare seminariet. Under mer än fyra decennier har han upplevat seminariets skiftande öden. Emil Wiklund och seminariets häst hörde ihop. Många är de tjänstelass de två betjänat läroinrättningen med. Sedan något år är sista ”Brunte” borta och hans gode körsven lämnar seminariet efter de många åren. Seminariet framför sitt varma tack för lång och trogen tjänst. [Några ord om Emil. Emils gård. Hästar och hästkarar av Åke Björklund.]



[Emil Wiklund framför uthuset bakom gymnasiet. Förstoring.
Sonsonen Alf Wiklund tillhandahöll.
(Inf. 2023-04-26.)]


Fru Anna Stenman, som sedan den 23. 9. 1963 varit anställd som städerska vid lärarinstitutet, avgick med sjukpension den 25. 2. 1970. Seminariet framför ett varmt tack för omsorgsfullt och plikttroget arbete.




5. Tjänstledigheter och vikarier

Lektor Bertel Klockars tjänstledig 12. 1.—31. 1. 70. Vikarier rektor Kurt Lobbas och lektor Erik Reipsar.

Städerskan Anna Stenman tjänstledig 25. 11. 69—25. 2. 70. Vikarie fru Sanny Asplund.

Städerskan Christina Nylund tjänstledig 5. 1.—9. 3. 70. Vikarie fru Gunhild Söder.

Städerskan Inga Holmberg tjänstledig 7. 4.—21. 4. 70. Tjänsten sköttes av kosthållspersonalen.

Gårdskarl-eldare Birger Östman tjänstledig 3. 1.—31. 3. 70 med herr Olof Östman som vikarie.

Köksan Svea Knutar tjänstledig 29. 4.—27. 5. 70.

Ovannämnda tjänstledigheter har bestyrkts med läkarintyg.





III. UNDERVISNINGSARBETET

1. Timplaner

Timplan för lärarinstitutets årskurser, fastställd den 2 september 1959.

Obligatoriska ämnen:
  IIIå IVå
  Ht Vt Ht Vt
Religion 2 1 1 1
Modersmålet 3 3 2 3
Pedagogiska ämnen 5 4 3 6
Muntlig framställning 1
Finska 2 1
Historia 1 3
Matematik 4 2
Fysik, kemi 1 5
Geografi, biologi 1
Lägenhetsekonomi 2 2 1
Huslig ekonomi 2 3
Gymnastik, idrott 3 3 3 3
Sång, samsång, musiklära 3 3 2 2
Spelning 1/3 1/3 1/3 1/3
Solosång 1/6 1/6
Teckning 2 2 1
Slöjd 3 1
Bibliotekslära
Religionslära
  32 26 18 1/3 24 1/3


Frivilliga ämnen:
Bokföring
Engelska 2 2 2
Muntlig framställning 2 2
Teckning 2 2
Musik
Gymnastik, idrott 1 1 1 1
Bibliotekslära
Slöjd 3 3




Seminariefolkskolans timplaner för klasserna I—VI, fastställda den 8 aug. 1969.

Särskilt undervisade klasser:

I II III IV
Läroämnen:  
Religion 2 2 2 2
Omgivningslära 4 4
Modersmål 9 10 7 7
Matematik 4 5 5 5
Historia
Geografi samt botanik och zoolog 4 4
Finska språket 2 2
Medborgarfostran 1 1
Teckning 2 2
Handarbete 2 2 3 3
Gymnastik och idrott 1,5 1,5 2 2
Sång och musik 1,5 1,5 2 2
  24 26 30 30

Samklasser: Klass III—VI Klass V—VI

Läroämnen:

III IV V VI V VI
Religion 2 2 2 2 2 2
Omgivningslära
Modersmål 8 8 6 6 6 6
Matematik 5 5 5 5 5 5
Historia 2 2 2 2
Geografi och naturkunskap 4 4 4 4 4 4
Finska språket 2 2 3 3 3 3
Medborgarfostran 1 1 2 2 2 2
Teckning 2 2 2 2 2 2
Handarbete 2 2 2 2 2 2
Gymnastik och idrott 2 2 2 2 2 2
Sång och musik 2 2 2 2 2 2
Summa 30 30 32 32 32 32
Engelska (friv.)     2 2 2 2


Timplan för medborgarskolan läsåret 1969—70, godkänt den 11 juli 1969.
[Fl torde betyda flickor, Gm gemensam och G gossar.]

  VII VIII
  Fl Gm G Fl Gm G
Religion   2   2  
Yrkesorientering-medborgarfärdighet 2 2
Modersmålet 4 4
Samhällslära 2 2
Matematik 3 3
Sång, musik 1 1
Gymnastik 2x   2s 2x   2s
Naturkunskap   2   2  
Geografi o. biologi   2 1
Finska   3 3
Engelska   2
Bokföring   1 1
Summa
24   24 25   25
         
Maskinskrivning 2 2 2
Träslöjd 3 3
Handarbete 3 2 2v
Husl. ekonomi . 4 2h 2h
Metallslöjd 2v 3
El- och meterlära 2 2
Yrkesritning 2
Handelslära 1
Textning 1
Barnavård 2y 2y
Summa
35 35 35 35

Anm.:
x bildar en undervisningsgrupp
s 2 2 2
y
2h undervisas 4 vt under höstterminen
2v 2 2 2 2 vårterminen



2. Genomgångna lärokurser samt läroböcker

Lärarinstitutet

Obligatoriska läroämnen

Religion.
III årskursen. Kristen troslära och etik.
IV årskursen. Religionsundervisningens metodik. Idéhistoria.

Läroböcker: Bibeln. Sigurd Enegrén: Kyrko- och religionshistoria. R. Johannesson: Kristendomens grundtankar. Eklund—Lindholm: Skolans kristendomsundervisning.


Psykologi.
IV årskursen. Eleviakttagelser.


Pedagogik och didaktik.
III årskursen. Grunddragen i pedagogikens historia. Diskussion. Allmän metodik. Provgivning och bedömning. Didaktisk processanalys.
IV årskursen. Allmän metodik. Huvuddragen av gällande folkskollagstiftning. Ramlagen. Förslag till förordning för grundskolan. Blanketter, skrivelser, kansliböcker och arkiv. Gruppdynamik. Pedagogisk mätningslära. Interaktionsanalys.

Läroböcker: Brunn: Utvecklingslinjer i pedagogikens historia och Strömningar i det tjugonde århundradets skolpedagogik. Naeslund: Allmän undervisningsmetodik. Koort: Prognos, diagnos och skriftliga prov. Ennart: Hur bör man fråga? Bjerstedt: Programmerad undervisning, språklaboratorier och gruppdynamisk kartläggning. Ahlström, Holmström & Koort: Pedagogisk mätningslära. Folkskollagen och -förordningen. Lagen om grunderna för skolsystemet.


Modersmålet.
III årskursen. Språkläran slutbehandlad. Stilistik: språkriktighet, stilanalys, argumentationsanalys, informationsläsning. Litteratur: klassicism, romantik, realism. Barnlitteratur. Skrivning: utredningar, referat, argumentation, reflexionsprosa. Modersmålets metodik.
IV årskursen. Litteratur. Skrivning: övning av tidigare inlärda arter. Modersmålets metodik.

Läroböcker: Eskil Källquist: Ordet och satsen. Bengt Holmberg—Verner Ekenvall: Svenskan i tal och skrift, studiebok l. Hilding Sallnäs—Staffan Björck: Svensk litteratur l.


Muntlig framställning.
III årskursen. Röst- och talvård. Improvisationer, dramatisering. Uppläsningsteknik.
IV årskursen. Röst- och talvård.


Finska språket.
III årskursen. Noveller och berättelser ur Keskikoulun lukukirja. Varje elev har läst ett skönlitterärt verk och hållit föredrag därom. Skolradions litteraturserie. Tal- och skrivövningar.
IV årskursen. Artiklar ur Opettajain lehti. Språkundervisningens metodik.

Läroböcker: Streng: kortfattad satslära i finska språket. Niinistö—Ojajärvi—Turunen: Keskikoulun lukukirja. Pakkala: Kertomuksia.


Historia och samhällslära.
III årskursen. Allmän historia från upplysningen till nutiden.
IV årskursen. Historieundervisningens metodik, översikt av Finlands historia. Grunddragen av Finlands samhällsskick.

Läroböcker: Mickwitz: Nya tidens historia del 1. Schybergson: Nya tidens historia del 2. Ottelin: Finlands historia. Meinander: Samhället vi lever i.


Matematik.
III årskursen. Procenträkningens grunder som programmerad undervisning. Procent- och promilleuppgifter. Blandning och legering. Ränteräkning. Handelsräkning. Officiellt diskonto och handelsdiskonto. Växlar. Obligationer och aktier. Ränta på ränta. Mängdlärans grunder. Huvudräkning och överslagsberäkningar. Räknestickan. Geometri: En sammanfattande behandling av geometrin: proportionslära trianglars kongruens, Pythagoras' teorem och dess tillämpningar, likformighetsteoremen, de viktigaste trigonometriska funktionerna, cirkelmätning, areal- och volymberäkningar samt konstruktionsuppgifter. Didaktik och metodiska anvisningar.

Läroböcker: Tord Lindblad: Algebra I (IIIå). Inga Alvin—Bengt Anderberg: Matematik på nytt sätt (IIIå). Bo André—Peder Claesson: Öva med räknestickan (IIIå). Tord Lindblad—B. L. Stara: Geometri I (IIIå). Hedvall—Karlsson—Wohme: Lär geometri (IIIå). Hedvall—Karlsson—Wohrne: Öva geometri (IIIå). Dahlkvist—Hilding: Procenträkningens grunder (SIM). (IIIg). Roy Harris: Vinklar (SIM) (IIIå). Roy Harris: Rektanglar (SIM) (IIIå). Torgeir Bue: Matematikkopplaeringen i folkeskolen (IIIå). Matematikterminologi i skolan (IIIå). Olof Magne: Matematiksvårigheter hos barn i åldern 7—13 år (IIIå).


Fysik och kemi (naturlära).
IV årskursen. Metodik. Repetition. Kemins och fysikens tillämpningar inom olika områden. Grupparbeten.

Läroböcker: Ulf Nilsson: Tid och tideräkning (IVå). Hjalmar Trane: Metodiska anvisningar för grundskolans fysikundervisning (IVå). Elevlaborationer.


Geografi.
III årskursen. Geografiundervisningens metodik.

Läroböcker: Nordisk Skolatlas, läroverksupplagan. Hellström: Allmän geografi. Krogerus—Winqvist: Vår värld 2. Holdar—Rydefält: Grundskolans geografi, årskurs 8. Arbetsböcker: Forsström—Wennerberg: Arbetsuppgifter i geografi, årskurs 8. Lindstrand: Stimuleringsblad. Geografi, årskurs 8.


Biologi.
III årskursen. Biologiundervisningens metodik.

Läroböcker: Sven Segerstråle: Det underbara livet. Henrikstad—Berg: Biologi for laererskolen, Oslo 1966. Arbetsböcker: Rikardson—Möller—Rikardson: Arbetsuppgifter i biologi. Boierth—Elvers—Öhman: Växter och djur.


Lägenhetsekonomi.
III årskursen. Trädgårdslära. Skogen.
IV årskursen. Metodik.

Läroböcker: I. Fontell: Lilla trädgårdsboken. Arbetsbok: Skogen.


Huslig ekonomi.

III årskursen. Närings- och födoämneslära. Skolmåltider och matsammansättning. Kalori- och prisberäkningar. Ekonomisk fostran. Konsumentkunskap. Arbetsorganisation. Hemmet. Bostaden, dess inredning och skötsel. Hushållsredskap.

Praktiska övningar: Matlagning och bakning jämte tillhörande arbeten. Tvätt och mangling. Flickorna har dessutom parvis arbetat självständigt och då även planerat måltiden och gjort inköp.

Lärobok: Paavo Roine: Människans näring. Ekonomisk fostran, direktiv för undervisningen i folkskolan.


Gymnastik och idrott.
III årskursen.
Gossar: Fri- och redskapsövningar samt lekar. Konditionsgymnastik och styrketräning. Enkla kommandoövningar, undervisningsövningar och uppgörande av timprogram i gymnastik. Friidrott, orientering och skidlöpning. Fotboll, boboll, korgboll, volleyboll och ishockey. Simning. Konditionstestning. Tävlingsarrangemang. Gymnastikens och idrottens teori och metodik.

Flickor: Friidrott, orientering och skidlöpning. Boboll, korgboll och volleyboll. — Fri- och redskapsgymnastik, gymnastik med handredskap, jazzgymnastik. Kommando- och undervisningsövningar samt uppgörande av timprogram. Gymnastikens metodik. Hållningsfel — hållningsgymnastik.

IV årskursen. Det föregående repeterat både teoretiskt och praktiskt. Metodik, teori och undervisningsövningar i gymnastik och idrott. Uppgörande av timprogram. Tävlingsarrangemang i olika idrotter. Konditionstestning. Domarutbildning i friidrott och redskapsgymnastik.

Läroböcker: Kungliga Skolöverstyrelsen: Handbok i gymnastik. Westergren: Idrottslekar. FSGLF: Gymnastikens terminologi. SFI: Tävlingsregler i friidrott. Spelregler för fotboll, boboll, korgboll, volleyboll och ishockey.


Sång och musiklära.
III årskursen. Repetition av kursen i tonträffning, musik- och harmonilära. Analys av harmonik och melodik i sånger och koraler. Andnings- och tonbildningsövningar. Solosång. En-, två- och flerstämmiga sånger. Taktslagning. Stämgaffelns användning. Spelning av kadenser och skalor.
IV årskursen. Sångundervisningens metodik. Körledning. Musikhistoria. Samsång IIIå—IVå. Unisona sånger. Körsånger. Koraler.

Läroböcker: A. Lindahl: Kurs i tonbildning och Allmän musiklära i anslutning till gehör, övningar och notsång. S. Segerstam: Vår sångbok. E. Cederlöf: Musik i skolan. A. Aulén: Musikkunskap. III årskursen. Vid övningarna i solosång och tonbildning har vikt lagt främst vid sånger lämpade för folkskolan. Härvid har som obligatoriska sånger inövats sånger ur Selim Segerstams Vår sångbok. Varje elev har fått personlig undervisning i tonbildning.

 

 

 


Spelning.
III årskurserna. Koraler med förspel. Sångackompanjemang. Pianostycken.

Läroböcker: Prinz-Nielsen: Klaverskole. Koralboken med förspel. Vår sångboks ack. upplaga.


Teckning, textning och välskrivning.
III årskursen. Övningar i uppgörande av arbetsritningar. Planering av handarbeten. Kompositionsuppgifter i olika material. Stoffexperiment. Frihandsperspektiv. Handstilsövningar, tavelteckning och textning. Tecknings- och slöjdundervisningens metodik. Konsthistoria.
IV årskursen. Ämnesteckning. Praktiska övningar i ordnande av grupparbeten. Arbetsritningar för småslöjd jämte praktiska övningar.


Handarbete för gossar.
III årskursen. Slöjdserien slutförd.
IV årskursen. Metodik och praktiska övningar. Virkeslära. Arbetsritningar.
Metallslöjd: IIIå Arbetsövningar: sågning, filning, smide, härdning, borrning, svarvning, nitning, kulhamring, drivning, lödning, hårdlödning, svetsning, punktsvetsning, förtenning samt ytbehandling.


Frivilliga läroämnen

Engelska språket.
III årskursen. Berättelser ur läroboken. Program ur ”Kieliradio”. Uttalsövningar med magnetofon. Tal- och skrivövningar.
IV årskursen. Noveller. Program ur ”Kieliradio”. Repetition av Stop, Listen, Go. Uttals- och samtalsövningar.

Läroböcker: E. Frank Candlin: Present Day English for Foreign Students II—III. Vincent Petti: Ten Tales. Diana Webster: Stop, Listen, Go.


Bibliotekslära.
IV årskursen. Bokutlåning i sem.-skolan. Praktiskt biblioteksarbete omkring 20 timmar i medeltal per lär.kandidat.


Musik.
Undervisning har meddelats i violin-, cello och kontrabasspelning samt i spelning av blåsinstrument. I sångundervisningen har ett 15-tal elever deltagit.


Gymnastik och idrott.
Redskapsgymnastik, korgboll, bordtennis, badminton.


Handarbete.
Intresserade elever har utfört större arbeten såsom skrivbord, bokhyllor, fåtöljer, skänkar, soffbord, sängar, m.m.


3. Auskultering och undervisningsövningar

Kandidatklassen (IVå) har enligt kollegiebeslut auskulterat 125 lektioner under läsåret. Av dessa har 15 lektioner ägnats åt kl. I, 10 lektioner åt kl. II, 50 lektioner åt de enkla klasserna och 50 lektioner åt sammansatta klasserna.

Eleverna i III årskursen har auskulterat 20 lektioner under vårterminen.

IV årskursen har vid de praktiska undervisningsövningarna varit uppdelad i fyra grupper eller i lika många grupper som antalet övningsklasser på mellanstadiet. Varje grupp har undervisat ett fem veckas omlopp i varje klass. Denna så uppdelade praktikperiod pågick till den 21 februari. Var och en kandidat undervisade i medeltal fyra lektioner per vecka. Därefter vidtog en praktikperiod omfattande två sex veckors omlopp. Under denna period har kandidaterna undervisat det ena omloppet i en enkel och det andra i en sammansatt klass. Antalet övningslektioner har varit i medeltal två per vecka.

Utöver detta har varje kandidat lärt in ett ljud i klass I under höstterminen som skött undervisningen en hel dag under vårterminen i klass II.

Antalet övningslektioner per kandidat under hela läsåret är i medeltal 110. Varje kandidat har hållit åtminstone ett omlopp för varje lektor.

Inledningstimmar har hållits av samtliga kandidater i något av dem själva valt ämne i folkskolan, varvid de flesta av folkskolans ämnen behandlats. I-timmen har åtföljts av ingående kritik och diskussion. Kandidaterna har i tur och ordning fungerat som opponenter och sekreterare.

III årskursen. De praktiska undervisningsövningarna inleddes den 23 februari och föregicks av gruppauskultering. Årskursen uppdelades i fyra grupper. Varje elev har undervisat i medeltal två lektioner per vecka under ett treveckors omlopp i varje övningsklass. Klasslärarna har skött de tysta övningarna i de sammansatta klasserna. Medeltalet övningslektioner per elev under hela praktikperioden har varit 24.



4. Studieresor

Med understöd av statsmedel företog lektor Ines Sjöblom och seminariefolkskolans föreståndare Pehr-Olof Rönnholm en studieresa till lärarhögskolan i Göteborg 20—27 oktober 1969.

Följande exkursioner har företagits med elever från lärarinstitutet:

19—26 sept. III årskursen Danmark.

25 nov. IV årskursen barnträdgårdsseminariet i Jakobstad.

14—15 maj IV årskursen Helsingfors sv. blindskola och Steinerskolan samt Borgå dövskola.

19 maj III och IV årskursen Sursik interkommunala försöksmellanskolan och Östensö pojkhem.

Approbaturkursen i nordisk filologi företog 19—20 maj en exkursion till lär.högskolan i Umeå.



5. Biblioteken

Lärarinstitutets bibliotek.

Böcker 1. 1. 1969. 16.834
Nyanskaffningar 296
Avförda —  
Böcker 30. 5. 1970. 17.130

Härovan upptas endast sådana böcker, som blivit införda i förvärvskatalogen. Avskrivningar av uttjänta och försvunna böcker har inte verkställts under flere år på grund av att bibliotekets bokbestånd varit magasinerat och inventeringen inte är slutförd.

Under kalenderåret 1969 inköptes litteratur och prenumererades på tidskrifter för 2.798,35 mk. Låntagarna har under detta läsår varit 23 och boklånen har stigit till 69. Vid lärarinstitutet har rektor förestått biblioteket biträdd av lektor Bertel Klockars.


Seminariefolkskolans bibliotek låneavd. läraravd. klassbibl.

Böcker 1. 1. 1969. 1.259 140 41
Nyanskaffningar —  
Avförda böcker —  
Böcker 30. 5. 1970 . 1.259 140 41

Antalet lån under läsåret utgjorde 592 och låntagarnas antal var 42 (20 gossar och 22 flickor).

Kandidaterna har skött utlåningen och utfört övriga i ett bibliotek förekommande arbeten.

Skolans bibliotek har handhafts av sem.folkskolföreståndare Pehr-Olof Rönnholm och Seminarielärare John Fors.


6. Kurser och annan tillfällig undervisning

Under höstterminen 1. 9.—20. 12. Approbaturkurs i nordisk historia, deltagare 19 folkskol- och medborgarskollärare. Kursledare lektor Kurt Lobbas. Tentator professor Oscar Nikula, Åbo Akademi.

Under vårterminen 12. 1.—30. 5. Approbaturkurs i nordisk filologi, deltagare 15 folkskol- och medborgarskollärare. Kursledare lektor Ines Sjöblom. Tentator professor Carl-Eric Thors, Helsingfors universitet.

13—14 sept. Kurs i sexualundervisning, arrangör elevkonventet i samverkan med föreningen Folkhälsan.





IV. SKOLLIVET OCH FRITIDSSYSSELSÄTTNINGARNA

1. Livet i lärarinstitutet och vid förutbildningen

Ur seminariets dagbok:

2 juni Länsarkivarie dr Aimo Wuorinen granskar seminariets arkiv.
9 juni Besök av skolstyrelsens generaldirektör R. H. Oittinen. Slutsyn på sportplanen, ing. Saavalainen från Byggnadsstyrelsen.
1 sept. Approbaturkurs i nordisk historia börjar, 19 deltagare.
2 sept. Initialföreläsningar av prof. Oscar Nikula.
13—14 sept. Kurs i sexualundervisning. Arrangör elevkonventet i samverkan med föreningen Folkhälsan. Föreläsare professor Asser Stenbäck, med.lic. Ilmo Rauramo, lär. Hans Näsman och skolsköt. Verna Rautell.
17 sept. Skolteaterns föreställning ”Vem har rätt” i Idrotts- och ungdomsgården.
19—26 sept. III årskursen på exkursion till Danmark.
19 sept. Besök av direktören för skolväsendet, prof. Gösta Cavonius.
23 sept. Litterär matiné, uppläsning av 8 författare. Arrangör Svenska Österbottens litteraturförening.
27 sept. Besök av Hufvudstadsbladets chefredaktör fil. dr Torsten Steinby med fru.
30 sept. Besök av konsulent Klingberg från Sveriges målsmannaförbund. Föredrag över ämnet ”Medverkan till medansvar”.
6 nov. Svenska dagens fest, talare förf. Gösta Ågren.
25 nov. IV årskursen auskultering vid Barnträdgårdsseminariet i Jakobstad.
27—28 nov. Inspektion av avd.chefen vid skolstyrelsen, ekon. lic. Magnus Kull.
20 dec. Höstterminens avslutning, föredrag av lektor Valdemar Westerlund över ämnet ”Universum och rymdfärder”.

12 jan.

Vårterminen börjar, kursöppning för approbaturkursen i nordisk filologi, 15 deltagare.
5 febr. Runebergsfest, talare redaktör Ole Jakobsson.
7—8 febr. F.S.L.F:s årsmöte.
16 febr. Föreläsning av prof. Carl-Eric Thors.
23 febr. F.S.F-information, förbundssekr. Thomas Rehula.
7 mars Seminarieanställdas arbetsgruppmöte representerande de indragna seminarierna.
4—5 april Svenska Österbottens litteraturförenings kulturdagar i Nykarleby: författarmatiné, litterär brasafton, litt. fören:s 20 årsfest.
23 april Skolradio- och TV-information, avd.chef Nils-Göran Engström.
14—15 maj Kl. IV exkursion till Helsingfors svenska blindskola och Steinerskolan samt Borgå dövskola.
1 maj Konventets ”allaktivitetsfest” för barn.
19 maj Kl. III—IV exkursion till Sursik interkommunala försöksmellanskola och Östensö pojkhem.
19—20 maj Specialiseringskursen i nordisk filologi på studiebesök i Hagaskolan (grundskola) och Olofdalsskolan (särskola) i Umeå.



2. Livet i seminariefolkskolan

Ur skolans dagbok:

1 sept.

Läsåret började.

17 sept.

Skolteater.
19 sept.

Direktören för skolväsendet, prof. Gösta Cavonius besökte skolan.

28 nov.

Avdelningschefen vid skolstyrelsen, ekon. lic. Magnus Kull besökte skolan.

29 nov.

Skolgudstjänst.

12 jan.

Vårterminen började.

26—31 jan.

Åhörardagar för elevernas föräldrar.

16 febr.

Nykarlebynejdens engelsklärare konfererade.

18—21 febr.

Vinterlov.

26 febr.

Skolans skidtävling.

27 febr.

Nykarlebynejdens skolskidtävlingar.

6 mars

Rektor Sven Esselström besökte medborgarskolan.

4 april

Författaren Wava Stürmer höll en lektion i klass 4.

28 april

Skolteater för klasserna 1—4.

23 maj

Skolgudstjänst.

25 maj

”Stora utfärdsdagen”.

29 maj

Föräldrafest och utställning av elevarbeten.

30 maj

Läsårets avslutning.

 

3. Elevkåren

Konventet.

Verksamheten inom konventet har varit livlig under det gångna året. Kurator har varit Ines Sjöblom. Gurli Sjöberg har varit konventets ordförande, Maija Backman viceordf. och Inger Grandén sekreterare. Kassör från kalenderårets början är Birgitta Nygård. Klassrepresentanter har varit Klas Eranka och Agneta Sundvik.

Konventet har haft 29 medlemmar. Styrelsen har sammanträtt 5 gången och konventet 6 gånger. Konventet har under det gångna verksamhetsåret uppvaktat enskilda personer vid ett flertal tillfällen.

Den 13—14 september hölls i konventets regi en kurs i sexualundervisning. Kursen var gemensam för de svenska seminarierna i vårt land. Föreläsare var prof. Asser Stenbäck, lär. Hans Näsman, med.lic. Ilmo Rauramo samt skolsköt. Verna Rautell.

Den 29 november hölls julfestkonvent för elever och inbjudna.

Svenska dagen och Runebergs-dagen firades traditionsenligt. På svenska dagen höll författaren Gösta Ågren ett poem om sanning och lögn och den 5 februari höll redaktör Ole Jakobsson ett föredrag om indoktrinering.

Konventet har besökt Wasa Teater 2 gånger.

I seminariets Cafeteria har konventet även detta verksamhetsår handhaft en kaffeservering. Denna har skötts av fru Iris Tonberg.

På begäran genomgicks SOOL:s förslag till grundskolförordning och en kommitté ur konventet utarbetade förändringar till förslaget. En representant från konventet sändes till SOOL:s årsmöte i Raumo i samband med vinterdagarna.

Konventets prestation vid höst- och vinterdagarna framgår ur IF Gnistans årsberättelse.

Till ett fritidsledarutbildningsseminarium i Vörå, Norrvalla sände konventet 5 representanter.

Måndagen den 23. 2. informerade förbundssekr. Thomas Rehula konventet om FSF:s verksamhet.

1 maj firades med en annorlunda barnfest i seminariet. Barnen fick bl.a. måla, dramatisera och söka skatter. Föräldrarna hade möjlighet att dricka kaffe i seminariets festsal varvid medlemmar ur konventet underhöll med musik och sång.

Konv.sekr. Inger Grandén



4. Övriga elevföreningar och -klubbar

KFUM — DEN KRISTLIGA FÖRENINGEN VID NYKARLEBY SEMINARIUM har under läsåret upplösts på grund av seminariets upphörande. Föreningen har haft åtta medlemmar samt en hedersmedlem. Redan vid vårterminens början beslöt styrelsen att lägga ned verksamheten och vid årsmötet den 13 februari upplöstes föreningen. Föreningens medlemmar har dock verkat som kuratorer för den kristliga gruppen vid Nykarleby samskola.

Sekr.: Yngve Svarvar


SEMINARIETS BLÅSORKESTER har under året haft nio medlemmar. Bland de stycken som orkestern övat kan nämnas en menuett av G. F. Händel, en svit av Henry Purcel samt ett potpurri julsånger. Orkestern har uppträtt vid konventets julfest, på Runebergsdagen samt vid läsårets avslutning.

Sekr.: Yngve Svarvar


SEMINARIETS BLANDADE KÖR har bestått av 22 medlemmar: 6 sopraner, 6 alter, 5 tenorer och 5 basar. Jämte de sånger, som inövats föregående läsår, har följande nya sånger sjungits: W. Stenhammar, Kära liv, du lovat stort (B. Bergman); K. Håkansson, Våhr Wijsa (L. Wivallius); A. Söderman, Sjung, sjung brusande våg (Z. Topelius).


SEMINARIETS SALONGSORKESTER har bestått av sju violiner, cello, kontrabas, klarinett, trumpet, mellofon [althorn i valthornsutförande], harmonium och piano. Huvudnummer har varit: C. Nielsen, Orientalisk festmarsch ur skådespelet Aladdin av Oehlenschläger.


EN ENSEMBLE som bestått av två violiner, cello och piano har övat regelbundet. Huvudnummer har varit G. Fr. Händel, Triosonat g-moll och G.  B. Ruggieri, Kyrkosonat e-moll.




V. ELEVERNA OCH ELEVBEDÖMNINGEN

1. Sökandena till lärarinstitutet samt uppgifter om inträdesexamen

Enligt skolstyrelsens bestämmelse har inga nya elever intagits.


2. Statistik över eleverna vid lärarinstitutet

  IIIå IVå Sa
Elevantal m k m k  

Vid läsårets början ordinarie elever

4

12

13
 
29

Under läsåret
  elever som avbrutit studierna (§ 54) för  
minst den återstående delen av läsåret
elever som avgått
elever som reglerats (§ 56) för minst den återstående delen av läsåret
elever som återupptagit studierna
eleverna som reglerats för viss tid och återvänt till seminariet

Sammanlagt antal elever vid läsårets slut

4

12

13
 
29

Elever i elevhemmet
  höstterminen 2 7 3   12
vårterminen 2 7 3   12

 

3. Seminariefolkskolans elevstatistik

Klass
elevantal
erhållit
villkor
kvar-
stannar
upp-
flyttade
      g fl. s: a      
I     7 7 14 14
II     12 11 23 23
III     14 7 21 21
IV     9 8 17 17
III VI 5 3 8  8
V VI 5 3 8  8
VII     8 7 15 15
VIII     5 3 8 1  7

 

De dimitterade elevernas medeltal var följande:
  i uppförande 10,0
i ordning och uppmärksamhet 7,5
i de olika läroämnena 6,4

Av skolans 127 elever var 88 från Nykarleby stad och 39 från Nykarleby landskommun.




4. Elevmatrikel

Lärarinstitutets elever

Tredje årskursen (IIIå)  
Achrén, Ulla Carita; Närpes *
Björk, Eva Agneta Estelle; Purmo *
Eriksson, Maija Helena; Pargas
Grandén, Inger Ann-Viol Birgitta; Jeppo *
Haga, Monica Elisabeth; Jeppo *
Hagman, Gunilla Louise; Solf *
Hagmans, Tom Olof; Vasa * Överdejour
Lobbas, Margareta Kristina; Nykarleby *
Molander, Ivar Lars-Håkan; Pedersöre Överdejour
Nygård, Birgitta Maria Xenia; Lappfjärd *
Sjöberg, Gurli Sofia; Pedersöre *
Storback, Fanny Monica Denice; Solf
Sundvik, Gunvor Agneta; Karleby* Överdejour
Svarvar, Yngve Johannes; Kvevlax *
Tarvonen, Runa Inga-Lill; Helsinge *
Westergård, Kaj-Erik; Korsholm
16 * läser engelska


Fjärde årskursen (IVå)

 

Ekblad, Karl Roger;

Vörå *

Eranka, Klaus Kyösti;

Helsingfors

Holm, Eric Wilhelm;

Tenala

Holm, Lars-Henrik;

Vasa

Lindgren, Sture Valdemar;

Pojo

Mangs, Carl-Gustav;

Kaskö *

Nyberg, Tom Oskar;

Gamlakarleby

Nylund, Folke Matts Villiam;

Jakobstad *

Sarvimäki, Seppo Leo;

Vasa

Silvander, Lars Jan-Erik;

Gamlakarleby *

Sjöström, Sven Juhani;

Borgå

Wiklund, Claes-Håkan;

Gamlakarleby

Wistbacka, Stig-Göran;

Korsholm *

13

* läser engelska

 

5. Elevernas vid lärarinstitutet uppförande, hälsa och frånvaro

Elevernas uppförande kan vitsordas som gott.

Samtliga elever har blivit vägda och mätta samt skärmbildsfotograferade. Vid vårterminens slut har lär.kand. granskats av läkaren.

Infektionssjukdomar har förekommit: enstaka fall av angina och luftrörskatarrer samt flere fall av influensa.

Medeltalet av elevernas försummade timmar under läsåret fördelades på följande sätt:

IIIå 70,2
IVå 73,0
Medeltal försummade timmar för lärarinstitutet 71,6


6. Avlagd folkskollärarexamen och huru den bedömts

Antal lär.kand. som erhöll vitsordet 10 9 8 7 6 5 S:a
Uppförande 13 13
Ordning 5 7 1 13

OBLIGATORISKA ÄMNEN:
Religion 4 8 1 13
Psykologi 5 8 13
Pedagogik och didaktik 2 3 3 5 13
Modersmålet
   a) språk och litteratur 1 4 5 3 13
   b) skriftlig framställning 5 6 2 13
Finska språket 2 1 8 1 1 13
Historia 3 4 6 13
Matematik 1 2 1 8 1 13
Naturlära 1 1 6 5 13
Geografi 2 5 5 1 13
Biologi 3 4 4 2 13
Lägenhetshushållning 2 10 1 13
Huslig ekonomi 2 7 4 13
Gymnastik och idrott 5 3 3 1 1 13
Hälsolära 3 5 4 1 13
Musiklära 2 2 4 5 13
Sång 2 1 5 4 1 13
Spelning 1 1 2 7 2 13
Teckning 1 9 3 13
Handarbete 2 6 2 3 13

FRIVILLIGA ÄMNEN:
Engelska 1 1 2 4

Vitsorden i undervisningsförmåga
Högsta 8,3    
Lägsta 7,1
Medeltal 7,9
Berömliga (8,50 eller högre) .
Nöjaktiga (6,50—8.49) 100 %
Försvarliga (under 6,50)  



7. Avlagd kompetensexamen av annan art

Ingen har avlagt sådan kompetensexamen under läsåret.


8. Uppflyttningar från årskurs och klass

Betyg över avlagd folkskollärarexamen 13
Uppflyttade från årskurs eller klass 16
Erhållit villkor
Stannat kvar på årskurs eller klass

 

.
VI. DIVERSE UPPGIFTER

1. Lärarmöten

Under läsåret har sju lärarsammanträden hållits för avgivande av vitsord åt elever och för handläggning av övriga på lärarna ankommande frågor.



2. Inspektion

Den 2 juni granskade länsarkivarie dr Aimo Wuorinen seminariets arkiv.

Den 9 juni inspekterade skolstyrelsens generaldirektör R. H. Oittinen seminariet.

Den 19 september besökte direktören för skolväsendet professor Gösta Cavonius seminariet och granskade härvid bl.a. seminariets kassa.

Den 27—28 november inspekterade avd.chefen vid skolstyrelsen, ekon. lic. Magnus Kull seminariet.

Den 23 maj besöktes seminariet av inspektör Samuel Lindgren vid länsskolavdelningen i Vasa tillsammans med direktionen för Interkommunala försöksmellanskolan i Nykarleby och skolplaneringskommissionen för Nykarlebynejden varvid de gjorde sig förtrogna med utrymmena i gamla internatet och rektorsbostaden.



3. Undervisningsprov

har under läsåret icke avlagts vid seminariet.



4. I lärarinstitutet fullgjord auskultering

har under läsåret icke förekommit.



5. Donationer

Följande privata personer, föreningar och institutioner har ihågkommit seminariet med gåvor i form av litteratur eller undervisningsmateriel:

Österbottens Svenska Sparbanksförening, Vasa; Finlands FN-förbund, Helsingfors; Svensk-Österbottniska Samfundet, Vasa; Ekonomiska Samfundet i Finland, Helsingfors; Samfundet Finland—Sovjetunionen, Helsingfors; USA:s informationsbyrå, Helsingfors; Söderström & C:o bokförlag, Helsingfors; Verner Söderströms bokförlag, Borgå; Otavas bokförlag, Helsingfors.

Under läsåret har seminariet fått mottaga följande donationer:

Livförsäkringsbolaget Verdandi, Åbo: 100 mk; Sparbanken Deposita: 50 mk; Nykarleby Andelskassa: 50 mk; Nykarleby Rotary klubb: 50 mk; Direktorskan fru Ester Fougstedt: 100 mk.

Stadens affärsidkare och TALJA har ihågkommit sem.skolan med tävlingspris.

Följande tidningar och tidskrifter har gratis blivit tillsända seminariets bibliotek:

Accent, Ad Lucem, Allsvensk samling, Audiovisuaalinen Aikakauskirja, Elanto, El-bladet, Fredsposten, Församlingsbladet, Hembygden, Kansalaiskasvatus, Kerholainen, Korrespondens, Kommunaltidning, Kouluradio, Koulutelevisio, Krigsropet, Kristendom och skola, Kuluttaja, Kuriren, Lantmän och andelsfolk, Loma-aika, Livet i Tjeckoslovakien, Landsbygdens folk, Lärartidningen, Lyckoskrinet, NMKY:n Kuukauslehti, Näringsforskning, Medborgarbladet, Neuvostoliitto, Nordisk Audiologi, Nordisk kontakt, Nordisk tidskrift, Nordiska Föreningsbankens Kvartalsskrift, Nuori Mies, Nyheter från Sovjetunionen, Nylänningen, Opettajain lehti, På fritid, Pieni musiikkilehti, Pyrkijä, Ruotuväki, Rådsklippan, Samarbete, Scholasticus, Scoutposten, Skogsbruket, Skolradio-TV, Spegeln, Studentbladet, Svensk-Finland, Svensk framtid, Svensk slöjdtidning, Svensk Ungdom, Svenskbygden, Sändebudet, Talja tiedottaa, Tammenlehti, Teinilehti, The German Tribune, Terra, Tidskrift för folksskolan, Tobaken och vi, UNICEF i dag, Utlandssvenskarna, Unge Pedagoger, Ungdomsvännen, Vi, Vi och vårt, Vår inremission, Vår skole, Yhteisvoimin, Yrkesval.

De flesta svenskspråkiga tidningarnas redaktioner har haft vänligheten sända till elevernas läsrum sina tidningar.

Folkskollärare Knut Lindroos, Kimito, har till seminariets bibliotek donerat historik över Tjuda pedagogi av John Gardberg.

Författaren, folkskollärare Erik Sundblom har donerat sina självbiografiska böcker Torparpojken från Sommarö och Mellangårdsfolket samt Till det heliga landet.

Sydsvenska geografiska sällskapet, Societas pro fauna et flora Fennica, Geografiska sällskapet i Finland och Geologiska forskningsanstalten har tillställt seminariet sina skrifter.

För dessa donationer och gåvor ber seminariet få ge uttryck åt sin uppriktiga tacksamhet.


Fonder och deras användning

Margareta Björkvalls minne
Nykarleby seminariums jubileumsfond
Nykarleby stads donationsfond .
Fil.dr K. J. Hagfors' premiefond
Övningsskolans minnes- och hyllningsfond
Under krigen 1939—44 stupade seminaristers minnesfond
Direktor Hans F. v. Schantz' matrikelfond
Oskar och Charlotte Rehnbäcks stipendiefond
Augusta och P. W. Lybecks stipendiefond
Alexander II:s stipendiefond
Topelius-fonden
Tecknings- och slöjdstipendiefonden
Musikstipendiefonden
Gymnastikstipendiefonden
Lektor Maria Castréns fond
Minnesfonden
Direktor N. A. och fru Ester Fougstedts stipendiefond
Kamratskapsfonden
Lektor Maria Castréns 90-årsdag
Sigurd Reguel Lundqvists fond
Ninni och A. J. Dahls fond
Lektor Torsten Korsströms minnesfond .

Saldo Insättning Räntor Utgifter Saldo [Utelämnade.]


Följande stipendier utdelades under redovisningsåret ur seminariets stipendiefonder:

Ur 
fond
mk
åt
14  100 Gunilla Hagman, IIå
27  200 Bernhard Berglund, IVå
34  250 Denice Storback, IIå
38  750 Lars-Håkan Molander, IIå
38  200 Harry Långström, IVå
39 200 Peter Portin, IVå
40  80 Bo Kronqvist, IVå
42  100 Sven Backlund, IVå
43  100 Bjarne Vikström, IVå
44  90 Håkan Kullman, IVå
45  100 Ole Högberg, IVå
46  70 Yngve Svarvar, IIå
47  80 Tom Fagernäs, IVå
48  150 Carl-Gustav Mangs, IIIå
49 80 Juhani Sjöström, IIå
50  90 Stig-Göran Wistbacka, IIIå
51  90 Margareta Lobbas, IIå
52  150 Seppo Sarvimäki, IIIå
53  100 Inger Grandén, IIå


Av Sparbanken Depositas stipendium à 100 mk erhöll Birgitta Nygård och Gurli Knuts 50 mk var.

Livförsäkringsbolaget Verdandis stipendium à100 mk erhöll Inga-Lill Tarvonen.

Ur fonden Gustav Hastigs Stiftelse erhöll Agneta Sundvik och Tom Hagman 750 mk var.

Ur fonderna 13, 15, 33, 41 och 48 utdelades åt seminariefolkskolans elever 145 mk.

Fru Ester Fougstedt har utökat fond No 48 med 100 mk. Seminariet framför sitt varma tack till fru Fougstedt för att hon i år igen ihågkommit seminariet.


7. Byggnader, inventarier och undervisningsmaterial

Reparationer och underhåll har under år 1969 dragit en kostnad av 25.869,12 mk.




VII. SPECIALISERINGSKURSER FÖR FOLKSKOLLÄRARE

1. Kursinnehåll

Enligt av skolstyrelsen godkända planer ordnades under läsåret specialiseringskurser för folkskollärare. I dessa kurser ingår de i folkskolförordningens 125 § avsedda tilläggsstudierna och de ger kompetens för sådan i folkskollagens 54 §, 2 mom. nämnd ämneslärartjänst, varmed är förenad skyldighet att undervisa i andra ämnen. På höstterminen försiggick en kurs i nordisk historia, på vårterminen i modersmålet.


KURSINNEHÅLL.

Modersmålet
Ämnesstudier enligt fordringarna för vitsordet approbatur i nordisk filologi (A-linjen) vid Helsingfors universitet:
— föreläsningar i nuspråk, språkvård och språkhistoria
— kurs i fornisländska texter
— kurs i fornsvenska texter
— kurs i fonetik och muntlig framställning
— kurser i danska och norska

Didaktiska studier:
— föreläsningar, övningar, diskussioner och seminarieuppgifter över modersmålets didaktik
— AV-medel i modersmålsundervisningen
— undervisningsövningar och auskultering

Lärare:
lektor Ines Sjöblom
seminariefolkskollärare Östen Engström (fonetik och muntlig framställning)
seminariefolkskolans föreståndare Pehr-Olof Rönnholm (AV-kurs)


Nordisk historia

Ämnesstudier
Föreläsningar och genomgång av den kurslitteratur som motsvarar lärokursen för vitsordet approbatur i nordisk historia vid Åbo Akademi.

Kurslitteratur:
Folkens historia genom tiderna del. 1—7.
Martin P: N Nilsson: Forntidens historia.
Kristian Erslev: Oversigt over Middelalderens historie.
R. R. Palmer: Nya tidens världshistoria del 1—2.
Ingvar Andersson: Sveriges historia.
Ilsee—Lomholt—Thomsen: Nordens historie del 1—2.
Suomen historian käsikirja del 1—2.

Didaktiska studier
Föreläsningar, övningar, diskussioner och seminarieuppgifter över historieundervisningens innehåll, metod och målsättning.
Undervisningsövningar och auskulteringar.

AV-kurs.
Lärare: lektor Kurt Lobbas seminariefolkskolans föreståndare Pehr-Olof Rönnholm (AV-kurs).



2. Statistik över de studerande

Till kursen i nordisk historia kallade skolstyrelsen 20 folkskollärare. Av dessa anmälde en förhinder och en avbröt sina studier, varför kursen hade 18 deltagare.

Till kursen i modersmålet kallade skolstyrelsen 16 folkskollärare. En avbröt sina studier, varför denna kurs hade 15 deltagare.

Deltagare i kursen i nordisk historia:

Berg, Elvi, Replot
Casén, Boris, Vasa
Eklund, Mildrid, Ytteresse
Fagerholm, Tove, Kyrkslätt
Granlund, Gundborg, Kvevlax
Gullberg, Kurt, Lappfjärd
Hansson, Helge, Liljendal
Hällund, Paul, Jakobstad
Högnäs, Gun, Jakobstad
Johansson, Kaj, Borgå
Karlsson, Else-May, Terjärv
Karlstedt, Harry, Munsala
Kronqvist, Bo, Nykarleby
Kronqvist, Hemming, Ytteresse
Laxåback, Lars, Jakobstad
Lindroos, Knut, Kimito
Rosenberg, Bo, Pargas
Snickars, Einar, Lappfjärd


Deltagare i modersmålskursen:

Berg, Elvi, Replot
Berglund, Bernhard, Larsmo
Casén, Boris, Vasa
Fagerholm, Tove, Kyrkslätt
Granlund, Gundborg, Kvevlax
Hansson, Helge, Liljendal
Hällund, Paul, Jakobstad
Högnäs, Gun, Jakobstad
Johansson, Kaj, Borgå
Kronqvist, Bo, Nykarleby
Kronqvist, Hemming, Ytteresse
Laxåback, Lars, Jakobstad
Lindroos, Knut, Kimito
Nyby, Bertil, Nykarleby
Rosenberg, Bo, Pargas




VIII. Seminariets upphörande


     Enligt beslut av riksdagen i lag No 899 om indragning av vissa folkskolseminarier samt om därtill anslutna åtgärder given i Helsingfors den 30 december 1969 stadgas:


§ 1

     ”Östra Finlands seminarium och folkskollärarseminarierna i Kemijärvi, Torneå och Nykarleby indrages den 1 augusti 1970.
     Folkskollärarseminariet i Brahestad indrages den 1 augusti 1971.      Folkskollärarseminariet i Heinola indrages den 1 augusti 1972.”


§ 2

     ”Statsrådet bestämmer till vilka lärarutbildningsanstalter de elever skall överföras som är elever vid ovannämnda seminarier den dag dessa indrages.”


§ 3

     ”Statsrådet berättigas att utan vederlag överlåta de indragna seminariernas folkskolbyggnader till vederbörande kommuner.”


Helsingfors, den 30 december 1969.


Urho Kekkonen
Republikens president

Johannes Virolainen
Undervisningsminister



     I anslutning till ovannämnda lag har följande förordning utfärdats. Förordning No 84 om indragande av tjänster och befattningar vid vissa folkskollärarseminarier given i Helsingfors den 30 januari 1970:

     Med stöd av lagen den 30 december 1969 om indragning av vissa folkskollärarseminarier samt om därtill anslutna åtgärder (899/69) indrages på föredragningen av undervisningsministern räknat från den 1 augusti 1970 följande tjänster och befattningar med grundlön:

Seminariet i Nykarleby:

en rektorstjänst i avlöningsklass A 28
åtta lektorstjänster i avlöningsklass A 26
en folkskolföreståndartjänst i avlöningsklass A 22
sju folkskollärartjänster i avlöningsklass A 21
två arbetsmästartjänster i avlöningsklass A 14
en trädgårdsmästarbefattning i avlöningsklass A 14
en vaktmästarbefattning av högre löneklass i avlöningsklass A 10
en gårdskarl-eldarbefattning i avlöningsklass A 10
och en husmorsbefattning i avlöningsklass A 10


Helsingfors, den 30 januari 1970.
Vid förfall för Republikens President


Mauno Koivisto
T.f. undervisningsminister



Jussi Linnamo



     Enligt Skolstyrelsens brev No 208 av den 3 februari 1970 indras följande extraordinariebefattningar vid Nykarleby seminarium räknat från den 1 augusti 1970:

en kanslist i avlöningsklass A 12
två gårdskarl-eldare i avlöningsklass A 9
en hjälpgårdskarl i avlöningsklass A 8
fem städerskor i avlöningsklass A 3

 

R. H. Oittinen
Generaldirektör
Urpo Hilska
T.f. föredraganden




     Enligt Statsrådets beslut den 6 maj 1970 överföres eleverna vid östra Finlands seminarium till Joensuu lär.högskola, eleverna vid Kemijärvi seminarium till Brahestads seminarium och eleverna vid Torneå seminarium till Heinola seminarium.
     Eleverna vid seminariet i Nykarleby (kl. IIIå) överföres till seminariet i Ekenäs. Undervisningen av dessa elever sker dock i Nykarleby.


Genom ovannämnda statliga aktstycken upphör Nykarleby seminarium med sin verksamhet. Arbetet inleddes den 1 sept. 1873. Den 1 september i höst har det alltså förflutit 97 år. Om tre år hade seminariet kunnat fira hundraårsjubileum. Så blev det nu inte.

1877 dimitterades den första lärarkullen. Det var 14 lärare. Under sin verksamhetsperiod har Nykarleby seminarium utbildat 1.480 folkskollärare, 163 hospitanter (studenter som genom kortare kurser fått behörighet till folkskollärartjänst).

Sedan kurser för utbildning av medborgarskollärare inleddes vid Nykarleby seminarium 1960 har seminariet utbildat 141 medborgarskollärare.

I årets specialiseringskurs i historia och modersmålet, de första och enda av detta slag som hann komma till stånd innan seminariet drabbades av indragning, deltog 20 lärare.

Vid Nykarleby seminarium har under detta läsår 43 personer varit anställda. 19 lärare och 24 övrig personal. Tjänstetiden har varierat. Somliga är på gränsen till pension, andra har endast några år bakom sig i seminariets tjänst.

Till alla, som nu får betrakta sitt arbete vid denna läroinrättning avslutat framför seminariet ett varmt tack för gott och plikttroget arbete.

Nykarleby seminarium, den 30 maj 1970.

KURT J. LOBBAS




Musikprogram

lördagen den 30 maj 1970

J. S. BACH (1685—1750) FUGA D-DUR
(orgelsolo)

G. Fr. HÄNDEL (1685—1759) TRIOSONAT G-MOLL
(stråkensemble o. piano)

G. Fr. HÄNDEL MENUETT UR WALTER MUSIC
(blåsorkester)

Th. MORLEY (1557—1603) NOW IS THE MONTH OF MAYING
(vokalensemble)

H. L. HASSLER (1564—1612). JAG GLÖMMER EJ DEN DAGEN
(vokalensemble)

A. VIVALDI (1680—1741) VIOLINKONSERT G-MOLL
(soloviolin, piano o. cello)

R. SCHUMANN (1810—1856) ICH KANN'S NICHT LASSEN
(solosång)

A. SÖDERMAN (1832—1876) SJUNG, SJUNG BRUSANDE VÅG
(blandad kör)

K. HÅKANSSON (1887—1929) VÅHR WIJSA
(blandad kör)

W. STENHAMMAR (1871—1927) GULD OCH GRÖNA SKOGAR
(blandad kör)

C. NIELSEN (1865—1931) ORIENTALISK FESTMARSCH UR SKÅDESPELET ALADDIN av Adam Oehlenschläger
(salongsorkester)


Läs mer:
Innehållsförteckning till Ur Seminariets årsberättelser.
Stig Haglund digitaliserade och tillhandahöll.
(Inf. 2006-07-12, publ. 2006-10-30.)