Några kyrkor i svenska Österbotten

Förbi Oravais och Munsala kyrkor, af hvilka den förra är en korskyrka af trä, den senare ett ståtligt gråstenstempel från 1780-talet utan andra minnesmärken af intresse än några katolska helgonbilder i klockstapeln, styra vi kosan till Nykarleby. Kyrkan, som byggdes 1708—10, är af den gamla formen, ehuru numera mycket moderniserad, framförallt genom tillfogandet af korsarmar. Träda vi in, så visar första anblicken af de ganska rikt, isynnerhet i taket anbragta målningarna, att vi nu kommit ett steg närmare det österbottniska kyrkmåleriets egentliga hemtrakt. Det var i norra delen af landskapet, närmare Uleåborg, som de mest betydande artisterna på detta område framträdde under senare hälften af 1700-talet. Endast då och då träffa vi längre söderut på arbeten af den outtröttligt verksamme Michael Toppelius, skaldens farfar. Men äfven här fanns samma sinne för färgernas glada lek på de kala väggarne och för att se "ordet" i bild, och där man ej hade tillgång på någon af Toppelii skralare samtida yrkesbröder, anlitades isynnerhet tidigare någon utländsk mästare. Så kom det sig, att svensken Daniel Hiulström år 1749 fick i uppdrag att pryda templet i Nykarleby med alstren af sin pensel, sedan han just förut, tydligen till belåtenhet, målat kyrkan i Närpes. Samma egenskaper, som vi redan där lärt känna hos honom, återfinna vi äfven nu: allt fortfarande rör sig hans fantasi med förkärlek i himmelens rymder, bland bastanta änglar, hvilkas måleriska skröpligheter behändigt döljas bakom väldiga moln, och hvilka alla hafva sin djupsinniga mening, som artisten bemödat sig om att utlägga i målade inskrifter. Bland all den öfriga härligheten påträffa vi äfven en bild af treenigheten, en af cirklar och trianglar sammansatt figur, som, från hvilket håll man än läser, berättar att: Fader är icke Son, Son är Gud o. s. v. Och slutligen den tropliktiga önskan: Vivat Frideric, lefve kung Fredrik! Kanske slog just den konstiga bilden af treenigheten mest an på samtiden, ty ännu samma år, 1749, fick målaren på beställning af "madam" Beata Bladh i Vasa göra en kopia däraf för Alavo kyrka.

Nykarleby kyrka.

     Också altartaflan, framställande Korsfästelsen, och bilderna på predikstolen äro åtminstone påbörjade af Daniel Hiulström. Men han arbetade trögt, och snart togo de penningar slut, som församlingen beviljat honom i lön. Det blef skuldsättning, sedan krångel med fordringsägarne, och slutligen gaf sig konstnären i väg från ofulländadt arbete, utan att vi vidare höra något af honom i vårt land. Predikstolen och altartaflan fullbordades senare, år 1759, af Johan Ahlm, också han en svensk.
     I Nykarleby kyrka finnas slutligen tre manshöga, ståtliga sjuarmade ljusstakar af malm från 1752, hvilka intaga en bemärkt plats bland detta slags konstverk hos oss.