En fjärde lärartjänst inrättas; skolan nybyggs

När lärare Johan Sundkvist anställdes, den 1 okt. 1915 uppgick elevantalet till 56 elever. På grund härav hemställde direktionen den 28 dec. 1919 hos distriktsstämman om att en biträdande lärarinna skulle anställas vid skolan. Distriktsstämman beslöt den 3 Jan. 1920, på direktionens förslag, att inrätta en biträdande lärarinnetjänst från och med vårterminen 1920.

Till denna tjänst antogs lärarinnan Ellen Ullrika Blomberg, som dock inte kunde komma denna termin, utan ordnades undervisningen provisoriskt med lärarkandidaten Emil Lindgren, som tjänstförrättande Sedan detta år var vid den högre skolan anställda tvenne lärarkrafter.

Lokal för lärarinnan upphyrdes i Arvid Westerlunds gård och som andra klassrum användes skolans slöjdsal, medan slöjden så gott det var möjligt försiggick i bagarstugan.

Denna lösning av lokalfrågan var inte tillfredsställande. Därför fick kommunalfullmäktige ta itu med att lösa denna fråga.

Skolan i Socklot blir läropliktsskola den 1 augusti 1921

Genast när läropliktsskolans lagar trädde i kraft, tillsattes en kommitté, som skulle ordna skolväsendet. Kommittén bestod av lärare Johan Sundkvist, ordf. jämte tvenne medlemmar från varje skoldistrikt. De fick som sin första uppgift att lösa byggnadsfrågan i Socklot. Efter en allsidig utredning och långa överläggningar föreslog kommittén enhälligt, att Socklot folkskola skulle flyttas ett stycke upp på intill liggande åker och ombyggas till en fullständig dubbel folkskola. Detta blev även fullmäktiges beslut.

Arbetet på andra skolan i full gång 1922—24. [Förstoring.]

I juni 1922 påbörjades byggnadsarbetena under ledning av bonden Axel Nylund med nedrivning av den gamla skolbyggnaden. Många av de äldre eleverna gick förbi med ängsliga och förebrående blickar, när de såg byggnadsarbetena riva deras kära skola och läraren fick många stygn i hjärtat inför de sorgsna blickarna. [Stockar sågades vid Nålö såg.]

Numera torde ingen bestrida, att det var ett gott förslag att samtidigt som skolan ombyggdes, den även flyttades till en högre plats. Denna skola invigdes 1924. Skolan byggdes med spännbockar och hängde på takåsarna. Skolbyggnaden stod aldrig riktigt stilla på grunden, utan den fick ständigt renoveras. Efter detta skolbygge följde ett flertal lyckliga och framgångsrika skolår i Socklot skoldistrikt. Barnrikedomen i byn var stor och fyra lärare arbetade hela tiden med fullsatta skolklasser år efter år.

Den andra folkskolan ar 1924 något ombyggd på bilden. [Förstoring.]

Skolans 50-årsjubileum

Den 21 juni 1934 begick Socklot folkskola sitt 50-årsjubileum. Vi ska i det följande få del av jubileumsfestens program.

Lärare Froste med några av skolans första elever, hedersgäster på skolans 50-års jubileum. [Förstoring.]

Klockan 11 samlades gäster och inbjudna i stort antal, även många långväga f. d. elever. Efter det välkomstkaffe intagits, öppnades högtidligheten med psalmsång och bön av pastor Thure Sandvik. Skolans föreståndare John Sundkvist höll hälsningstal, i vilket han återgav händelser från de gångna åren och huru skollivet gestaltat sig i skolan. Härpå sjöng Socklot sångkör, pianospel utfördes av sånglärare Selim Segerstam och en barnkör sjöng några vackra sånger. Bankdirektör Johan Ahlnäs, en av de först dimitterade, talade till skolans tidigare lärare M. W. Froste i samband med avtäckning av dennes porträtt. Vidare förekom solosång av Viola Segerstam. Tal hölls av pastor Thure Sandvik över orden ”Gudsfruktan är vishetens begynnelse.” Vidare förekom deklamation av Judit Kronqvist, föredrag av dr. Johanna Qvist om förhållandet mellan hem och skola. Lärare Ellen Fogel talade varma ord till skolans lärare. Socklot hornorkester spelade och särskilda hälsningar och telegram upplästes.

Skolans föreståndare tackade varmt alla festbesökare. Han riktade sig särskilt till de, som utfört programmet och till de damer, som varit hjälpsamma vid iordningställande av den goda serveringen. Sist sjöngs ”Uti din nåd” och Thure Sandvik läste Herrens välsignelse.

Efteråt bjöd skolan på en stor festmåltid för inbjudna och betalande gäster. Glädjen stod högt i tak. Man återsåg varandra efter många år och det var mycket att tala om. Allt emellanåt hölls små tal och skrattet gick i skolsalen. Festmåltiden bestod av fylld gädda, blamange, kaffe och glass, som var hemlagad och åts för första gången av många gäster.

Sedan skildes alla åt var och en till sitt och ett ljust och tacksamt minne rikare.

Små intressanta tilläggsuppgifter från festen.

Eleverna sjöng tre trestämmiga sånger, Guds trädgård, Under björkarna och Blommornas bön. Följande elever deltog:

I stämman: Vivi Johansson, Astrid Broman, Inga Sundkvist, Eva Wik, Alice Sjöblom, Agda Westerholm, Birgit Krohn, Rakel Lillqvist.

II stämman: Arne Sandvik, Rafael Sjöblom, Gideon Stenvall, Ragnar Sundkvist, Tor Gleisner, Elsa Nykvist, Einar Westerholm, Etel Nylund.

III stämman: Nanny Segervall, Ester Sandvik, Fanny Frostdahl, Edna Stenvall, Jenny Sundkvist.

Anlända telegram:

Viktor Hedman, Helsingfors
Åke o. Ragnhild Froste, Billnäs
Martin Ahlnäs, Jyväskylä
Herman Davidsson, Jakobstad
Ture Granqvist, Nykarleby
Birgit o. Joel Ahlnäs, Åbo
Johannes Nyström, Nykarleby
William Vesterlund, Pedersöre.

Lärarna Johan Sundkvist och Ellen Blomberg med sina elever år 1937. [Förstoring.]

Under de senare åren på 30-talet gick elevantalet drastiskt ned, varför Helga Björklund redan 1937 överflyttades till Forsby skola. År 1940 överflyttades Ellen Blomberg till Kovjoki skola. Eleverna i småskolåldern minskade ytterligare varför småskolan i Lillsocklot stängdes. Efter några år revs skolan av Ture Rönnqvist.

Lärarinnan Judit Harjulin flyttade till småskolan på Valln. I denna skola arbetade hon några år tills elevantalet ytterligare nedgick och påkallade överflyttning av småskolans elever år 1940 till den högre folkskolan. Småskolan på Valln såldes åt fiskaren Rudolf Sjöholm.

 

Krigsår och kristid

Under krigsåren var soldater tidvis inkvarterade på skolan i byn, varför undervisningen i viss mån måste inställas. Efter fredsslutet med efterföljande krisår kom skolarbetet långsamt igång på nytt. Många t.f. lärare tjänstgjorde i skolan, emedan lärare John Sundqvist allt mera blev anställd i kommunens tjänst, tills han den 1 februari 1949 pensionerades från lärartjänsten på grund av svag hälsa. Den 25 juli 1949 valdes lärare Nils Sundqvist till skolans nya lärare. Han tillträdde sin tjänst 1 augusti 1949. Till denna lärartjänst hörde skyldighet att undervisa fem skolklasser samtidigt med 37 elever i samma klassrum. Då nu skolans elevantal stigit så här högt, började skolans direktion diskutera en tredje lärartjänst. Detta ärende avgjordes småningom så att den tredje tjänsten kunde inrättas. Tjänsten besattes genast med en t.f. lärare.

 

Folkskollärare John Sundkvists avskedssamkväm

Sedan lärare John Sundkvist pensionerats och då han den 31 okt. 1949 fyllde 60 år, beslöt direktionen att inbjuda honom till ett avskedssamkväm, där han blev föremål för en varm, hjärtlig och tacksam hyllning av skoldirektionens medlemmar, bybor och forna elever.

Festsalen var för tillfället vackert prydd med blommor. När jubilaren inträdde, var ett par hundra personer församlade och de hedrade läraren med uppstigning.

Festen började med en av Sundkvist älsklingspsalmer ”O, att min Gud jag kunde lova”. Härefter höll skolans föreståndare Nils Sundkvist några allvarsord. ”Bort flyktar allt” av Kesäniemi, med svensk text av Joel Rundt, sjöngs i enkel kvartett av forna elever. Direktionens ordförande Gunnar Segerstam besteg katedern och yttrade bl. a. följande:

Ärade hedersgäst! Med vördnad för vår lärare som i dag fyller 60 år och från skolårets början i höst tagit avsked från tjänst som lärare vid vår skola ber jag å skoldirektionens, bybornas och forna elevers vägnar få hälsa Dig hjärtligt välkommen till detta samkväm, som vi arrangerat till Din ära. Vi hoppas, att Du skall trivas med oss här denna lilla kvällsstund. På Din högtidsdag ber vi att få framföra vårt innerliga tack, för allt Ditt hängivna oegennyttiga arbete i all Din gärning.

Man finner mycket få personer här i livet med sådan energi och viljestyrka som vår lärare haft och vilket för honom gjort att de flesta svårigheter övervunnits med lätthet. Ordning och disciplin har varit Din starka sida. Du har därför vunnit allas respekt. Genom Ditt tillmötesgående har alla vid behov med förtroende kunnat vända sig till Dig och vara säker på att bli hjälpta i många svåra situationer. Det finns säkert ingen gård i byn, som inte vid något tillfälle begärt hjälp och på något sätt fått den. Mottag därför vårt varma tack för allt.

Det största arbetet för det kulturella livet i byn har Du nedlagt på körsången. Socklot sångkör, gärna hörd och känd vida utanför byn i sina glansdagar, var ett av Dina skötebarn. Detta arbete kan inte tillräckligt uppskattas. Vi sångare, som varit med från början vet vilket oerhört arbete, som ligger bakom en sådan prestation. Ja, jag måste säga, att jag ej finner ord goda nog att ge vår ledare, som bevis för vår uppskattning av det arbete han nedlagt på körsången. Vi, som varit med i kören har många ljusa och trevliga minnen för livet från alla de många övningstillfällen, fester och utfärder, vi varit med om.

Allt som här sagts är endast små axplock från Ditt stora arbetsfält i vårt skoldistrikt, men må de ändå litet belysa, vad Du sysslat med under den tid Du stått i folkbildningens tjänst. För att hugfästa minnet av Din lärargärning inom denna skola önskar vi i dag avtäcka en bild av Dig, som härefter skall påminna oss och våra efterkommande om den lärargärning Du utfört vid denna skola.

Härefter överlämnades en blomma och en gåva (en bekväm vilstol) med adress. Sångkören framförde sin lyckönskan och överräckte en blomsterkorg med text: ”Toner, som gömma vad minnet har bäst, o, må en saga var dag bli min gäst, Toner, som sjunger om evighetshopp, lyfter min blick emot himmelen opp.”

Härpå sjöng kören, för tillfället ledd av Gunnar Segerstam, ”Sommarsöndag” och ”Sommaren flytt”. Viktor Rydbergs dikt ”Klockorna” framfördes förtjänstfullt av fru Judith Knip.

Nu följde kaffepaus och under denna var alla i tillfälle att förse sig med gott kaffe, bulla och tårta. Kaffet avnjöts under gemytligt samspråk. Det var trevligt för lärare och äldre elever att träffas.

Efteråt sjöng kören sin lystringssång, ”Den sång är oss kär” samt ”Om våren fågeln sjungit” och under Sundkvists ledning ”Älvens vågor”. När ordet förklarades fritt, upplästes många telegram, som anlänt från kolleger, vänner och forna elever bosatta på annan ort.

Lärare Valter Nylund talade å forna elevers vägnar och hyllade i välvalda ordalag sin lärare. Nylund hade förmågan att kunna uttrycka allas beundran, uppskattning för vår avhållna lärare. Nylund belyste detta sitt tal med exempel från olika tillfällen under skoltiden.

Fru Ellen Fogel talade på lärarnas vägnar, varmt belysande allas aktning och uppskattning. Från lektor Castrén hade anlänt en blomma med skriftlig hälsning.

Lärare John Sundkvist besteg katedern och tackade varmt, djupt rörd för hyllning som kommit honom till del. På grund av hälsan måste jag härefter taga allt med lugn, sade han. Det får inte vara några överdrifter vare sig i glädje eller sorg. Han sade sig inte vara värdig den hyllning som ägnats honom, villigt erkännande att han kanske gjort mera än en genomsnittsmänniska, men äran av allt tillkom inte honom. Han har själv ej kunnat ge vare sig hälsa, krafter eller förmåga, allt detta har av en högre makt givits honom. Han har endast varit ett villigt redskap. Ensam har han ej heller kunnat uträtta något. För all den hjälp och förståelse han rönt, uttalade han ett innerligt tack till alla, från fiskargubbar vid Grisselörn till alla kolleger och personliga vänner.

Så sjöngs på lärarens begäran psalmen ”Min själ och sinne låt Gud råda”. Sångkören sjöng, ”Kom, kom svalkande aftonvind” och ”Var är vägens mål”. Denna avskedsfest för lärare John Sundkvist var ett vackert bestående minne för alla som var med.

[Inf. 2008-12-20.]

1950-talet; två nya lärarinnor anställda, ny skola blir byggd

Strax före 50-talet steg elevantalet till över 40 elever, varför direktionen på sitt sammanträde den 17 mars 1949 för första gången diskuterade en tillbyggnad av skolan. I fem år planerade sedan de kommunala skolmyndigheterna denna tillbyggnadsplan. Under tiden måste flera t.f. lärare anställas. Fru Saga Björkman och lärare Göta Lundqvist tjänstgjorde i flera olika repriser.

Den 4 juli 1951 valde direktionen till ordinarie lärare Estrid Hilma Viola Rönngård g. Bäckström. Tre unga lärare arbetade nu i de nedslitna klassrummen och slöjdsalen. Det hände sig, att klassrummen var så kalla, att eleverna måste gå hem med inspektör Johannes Åbondes tillstånd.

Vårterminen 1954 vikarierade barnträdgårdslärare Ulla Sund g. Nordström för lärare Judit Harjulin. På ett direktionssammanträde den 10 maj 1954 beviljades lärare Judit Harjulin pension från den 31 juli 1954. Hon reste bort och bosatte sig i Mariehamn, där hon lever sin pensionstid.

Den 1 juli 1954 valde direktionen lärare Rut Elisabeth Östberg g. Nylund till skolans lärare främst för klasserna I och II.

På nästan varje direktionssammanträde diskuterades skolans tillbyggnadsplan. Kommunalstyrelsen hade anmodat byggmästare K. J. Ahlskog att uppgöra skolans byggnadsplan. Den uppgjorda byggnadsplanen diskuterades även av byggnadskommittén, som tillsats av kommunalstyrelsen och som leddes av ordförande Gunnar Segerstam. Trots dessa intensiva förberedelser lät ändå byggstarten vänta på sig ända till den 7 januari 1956, då de första grävskoporna sattes i jorden. Skolan skulle under byggnadsskedet försöka arbeta i sina klassrum.

Denna tillbyggnad av gamla skolan misslyckades totalt. Byggmästaren K. J. Ahlskog gick bort och kommunen utsåg byggmästare Mauritz Nylund att fortsätta skolbygget. Byggmästare Nylund gjorde nya ritningar för en helt och hållet nybyggd skola. Dessa ritningar måste i skyndsam ordning godkännas och tillställas skolstyrelsen för erhållande av byggnadstillstånd. Vår dåtida kom.sekr. Sven Bäckström bör här få ett erkännande för sitt skickligt utförda arbete vid skolstyrelsen.

Alltså med en ny byggmästare, nya ritningar och med nya arbetstag kom skolans bygge i gång på nytt. Hela skolan utrymdes. Kl I och II flyttades till bönehuset, kl III—IV och kl V—VI inflyttade i Socklot ungdomsföreningshus för en tid framåt och lärarna flyttade till några vindsrum i byn.

Hela gamla träskolan nedrevs och virket bortkördes av Verner och Ture Viklund.

Nu arbetades det i rask takt och skolbyggnaden restes i sten på kort tid.

Den 27 nov. 1957 hölls taklagsfest i den nya skolbyggnaden. Ett sjuttiotal av kommunalmän, byggnadsarbetare, entreprenörer var närvarande. Skolföreståndare Nils Sundkvist hälsade alla välkomna. Han sade att den här skolan är det tredje skolhuset i byn. Jämt 75 år är det sedan den första byggdes. Skolföreståndaren försäkrade, att lärarna, eleverna och föräldrarna är glada och tacksamma över att få en ny och ändamålsenlig skola. Av detta tack ville han ge, en stor del åt inspektör Johannes Åbonde, som visat ett synnerligen stort intresse för skolbygget.

Arbetet på bygget har man av särskilda orsaker varit tvungen att avbryta tvenne gånger, sade kom.sekr. Bäckström. Nu hoppas man dock att arbetet skall kunna fortsätta utan avbrott, tills skolan står färdig. På byggnadskommitténs vägnar tackade ordf. Gunnar Segerstam de kommunala myndigheterna, byggmästare, arbetare, leverantörer av material för visat stort intresse. Byggmästaren Mauritz Nylund framförde även sitt tack till kommunen och sina arbetare. Skolköksan och lärarna skötte om förplägningen.

Den 13 februari 1958 beslöt direktionen i samråd med inspektören Joh. Åbonde om anskaffande av skolinventarier till skolan. På sommaren blev skolan färdig och de sista putsningsarbetena utfördes och alla inventarierna ställdes på plats. Då skolans hösttermin vidtog, kunde 81 skolelever flytta in i en ny, fin och tidsenlig skola.

Den nya skolans invigning

Den 7 november 1958 beslöt skoldirektionen, att skolans invigningsfest skulle firas den 6 december 1958.

Till festen hade kommit mycket folk, kommunalmän, bybor, föräldrar, forna elever, och skolans elever. Festen hade följande program:

Efter programmet bjöd skolan på festmåltid, som bestod av stekt kött, potatis, grönsaker och till efterrätt fruktkräm med gräddskum. Maten åts vid dukade bord. Elin Wikström hade tillrätt maten och Socklot marthor hjälpte till med serveringen. Dagen var slut och människorna i Socklot skoldistrikt kunde känna sig glada över att ha fått en så fin och tidsenlig skola.

Småningom kom skollivet i gång och många år framöver var skollivet lyckligt till fromma för skoldistriktets elever och lärare.

Interiör från tredje skolan år 1959. [Förstoring.]

Skollivet i den nya skolan

Efter själva skolstarten fanns det en massa städningsarbeten inom skolans väggar, särskilt i källarutrymmena och ute på gårdsplanen. Trädgårdsmästare Fredrik Segerstam planerade och planterade år 1960 gårdsplanen med träd och buskar. Då det inte fanns tillräckligt med pengar, for läraren med skolans gossar till skogen och sökte buskar, som de sedan planterade på skolgårdens norrsida.

Själva gårdsplanen såg bedrövlig ut med både större och mindre stenar i stora massor. Skolföreståndaren själv steg upp tidigt mången vårmorgon och räfsade stenar. Skoleleverna plockade stenar i ämbaren i 10 års tid och de fulla stenämbarena kunde räknas i hundratal.

Lärare, skolköksa och elever år 1963. [Förstoring.]

Den 7 september 1964, avgick skolköksan Aina Wikström och på samma gång hennes systrar Ester och Elin, vilka bistått sin syster Aina i hennes tunga skolarbete. Ordförande Gunnar Segerstam överräckte åt Aina Wikström en blomsterbukett efter 25 ½ års arbete på skolan. Efter henne valdes sedan 3 skolköksor: Vava Forsman, Lolan Broända och Gunnel Anttila, vilka samtliga tjänstgjorde endast ett år. Den 25 maj 1967 valdes Else Maj Sundkvist till skolköksa och hon kvarstår tillsvidare i sin tjänst.

Arbetsamma skolår gick år efter år, tills elevantalet hastigt började sjunka under gränsen för tre lärare. Från den 1 augusti 1966 överfördes lärare Rut Nylund till en ny lärartjänst i Pedersöre, Kållby. Den 17 november samma år hölls avskedskaffe för lärarinnan. Med saknad lämnade lärare Rut Nylund oss. Vi framförde vårt tack för de gångna åren och önskade henne en god framgång i sin nya tjänstgöring i Kållby skola.

Som en liten detalj kan nämnas, att skolan anslöts den 7 februari 1969 till kommunens vattenandelslag och därigenom blev vattenfrågan löst på ett bra sätt.

De senaste tio åren i skolan

Inom detta årtionde skedde stora förändringar i skolan. På hösten 1970 överfördes eleverna på kl. 5 o. 6 till Normens skola. En ny skolreform, grundskolan, genomfördes den 1 augusti 1973. Genom denna skulle undervisningen omläggas enligt tidens strömningar och förnyas med hjälp av tekniska hjälpmedel och annan utrustning.

För detta ändamål anmodades direktionen uppgöra en investeringsplan för åren 1970—74 och skulle denna tillställas skolmyndigheterna. Innan denna investeringsplan började fungera, måste skolan i Socklot göra en mjuklandning in i grundskolesystemet. Småningom ökades det ekonomiska understödet för skolan och detta stimulerade lärarna att göra sitt yttersta.

I dag med den goda ekonomiska situationen i vårt samhälle är det glädjande att se, huru skolmyndigheterna satsar på skolan med att rusta upp skollokalerna och satsa på tidsenligt tekniskt undervisningsmateriel. I dag måste det vara glädjande för lärarna att arbeta i skolan. Med det ekonomiska stöd samhället ger och den pedagogiska upprustning, som är på gång, stimuleras lärarna i sitt arbete.

Genom den omtalade elevöverföringen av elever från kl 5 o. 6 till Normens skola blev Socklot skola en liten skola med ett elevantal mellan 20—30 elever och två lärare. Arbetsmiljön är lugn och eleverna och lärarna trivs i sin skola.

 


Skolföreståndare Nils Sundkvists avskedssamkväm

Den 31.10. 1977 gick skolföreståndare Nils Sundkvist i pension. På kvällen hölls ett avskedssamkväm för honom på skolan, till vilken det hade kommit mycket folk, skolrepresentanter, bybor och forna skolelever.

Samkvämet inleddes med psalmsång och bön, som hölls av ordförande Lars Harald. Skolbarnen sjöng näpet och vackert några små sånger ledda av t. f. lärare Christel Lillqvist. Skolnämndens ordförande teologie doktor Gustav Björkstrand talade kring temat, skola hem och föräldrar. En grupp redan utgångna flickor sjöng och spelade vackert. Britt-Marie Kronqvist spelade på sitt dragspel några pigga låtar för sin lärare. Skoldirektör Pehr Tonberg steg fram och talade hjärtligt och sade, att det alltid var roligt att komma på besök till skolan. Han tyckte, att han bland eleverna såg levande ansikten, som vittnade om att de ville vara med och se och höra på lärarens samvetsgranna undervisning. Det har visat sig, att sockloteleverna klarat sig bra i fortsatt skolgång. Härefter överräckte skoldirektör Tonberg tillsammans med skolnämndens ordförande Björkstrand en vacker blomsterkorg och lärare Nils Sundkvist fick ett stort tack för lång tjänstgöring vid skolan.

Nu följde paus med kaffedrickning och samspråk i skoltamburerna.

Efter pausen avtäckte ordförande Lars Harald skolföreståndarens porträtt, given som gåva och som blev upphängt på väggen bland de två tidigare skolföreståndarna. Mångåriga direktionsordförande Gunnar Segerstam med fru, Helen frambar ett blomsterfång och Gunnar talade vackra ord om arbetet tillsammans under de gångna åren. Grundskolrådets ordförande Lars Harald och Mary Lillqvist överräckte en minnesgåva av byborna och Lars talade tacksamma, vackra ord. Fru Saga Björkman läste en dikt och lärare Estrid Bäckström gav blommor och talade varmt om gott samarbete i skolan.

Härefter steg lärare Nils Sundkvist fram mycket djupt rörd av all den uppvaktning och ord, som kommit honom till del. Det var många strängar i lärarens hjärta som vibrerade ljust, vackert och tacksamt i denna stund. Olika minnen kom och gick från den 30-åriga skoltiden. Ödmjukt tackade han alla närvarande och ännu ödmjukare blev han, när han tackade sin Skapare och Herre för att han erfarit Guds stora nåd och fått förmåga att lära och hjälpa skoleleverna, sina medmänniskor i sin hemby Socklot. Till avslutning sjöngs en psalm och Herrens välsignelse lästes.

Till årets slut tjänstgjorde lärare Myrtel Nyholm från Munsala i skolan.

Lärarna Lars Edman och Estrid Bäckström med sina elever år 1983. [Förstoring.]

Året därpå valde skolnämnden grundskollärare Lars Edman till lärare för Socklot skola.

Under de allra senaste åren har skolan rustats upp på allt sätt. Det låga elevantalet för tillfället kommer enligt prognoserna att stiga mycket. Enligt allas vår önskan må skolan växa som en blommande vår, där skolelever och lärare är lyckliga på allt sätt och må vår skola få förbli den kulturella oas, som den alltid har varit i Socklot.

[Inf. 2009-01-06.]

 

Intressanta axplock ur protokollen

14. 05. 1883. Skoltomt utsågs 1/2 tunnland, skolväg byggs över ”Paschin”, foder och ved åt läraren, byborna skall lägga stenfoten.

30. 09. 1883. Skolritningen godkändes.

Virke, stockar, plankor, pärtor och dagsverken uttaxeras per 1/2 mantal.

14. 09. 1884. Eleverna ersätter 1 mk till lyse.

22. 03. 1885. Efter fröken Ström valdes Lena Isaksdotter Snåre till lärare i handarbete, har tidigare undervisat i skolan.

13. 04. 1890. Barnkammare byggs åt familjen Froste.

15. 05. 1892. Behandlades en andra lärartjänst, som avslogs av direktionen.

16. 09. 1894. Nya eldstäder i skolan.

01. 06. 1896. Inköp av inventarier, hyvelbänkar.

14. 03. 1897. Skolan skall brädfordras.

04. 12. 1897. Inköp av Finlands karta.

16. 10. 1901. Frostes fortsättningskurs godkändes.

25. 08. 1916. Föreslås att småskolan arbetar i slöjdsalen i högre skolan.

17. 01. 1920. Ellen Blomberg bor i Arvid Vesterlunds storstuga.

17 .07. 1921. Det bildas två småskoldistrikt.

26. 08. 1926. El-belysning installeras, 1 lampa i varje klassrum.

30. 08. 1931. Skolmaten kokas åt de mest behövande skoleleverna.

05. 10. 1933. Nu införs elevbespisning åt alla elever i skolan. Eleverna bör medtaga mjölk och potatis.

18. 08. 1936. Beslöts om slutlig indragning av lärare H. Björklunds tjänst och hennes överflyttning till Forsby.

27. 08. 1940. Ellen Blomberg flyttas till Kovjoki.

14. 11. 1941. Skolarbetet upphör, soldater på skolan.

04. 12. 1941. Skolans övre våning ledig, skolan hålles där.

11. 04. 1946. Beslöts att lärare John Sundkvist anställer helårsvikarie, som blir lärare Nils Sundkvist.

17. 03. 1949. Direktionens anhållan om en tillbyggnad av skolan.

01. 08. 1949 Beslöt att hålla avskedssamkväm för lärare John Sundkvist.

02. 03. 1951. Ny anhållan att få besätta en andra ordinarie lärartjänst.

19. 02. 1952. Direktionen behandlade nybyggnadsplanen.

02. 05. 1952. Skolnämndens byggnadskommitté, direktionen och byggmästare K. J. Ahlskog behandlade skolans tillbyggnad.

18. 09. 1952. Byggmästare K. J. Ahlskog framlade sin ombyggnadsplan.

29. 06. 1953. Ombyggnadsritningarna i retur för nödiga ändringar.

02. 03. 1954. Direktionen beslöt ingå med en skrivelse till Skolstyrelsen, som klarlägger direktionens ställning till skolbygget.

07. 01. 1956. Skolbyggnadsarbetet påbörjat.

06. 06. 1957. Direktionen beslöt om utflyttning till bönehus och ungdomsföreningshus.

23. 01. 1958. John Sundkvists stipendiefond bildas.

13. 02. 1958. Inspektör Johannes Åbonde och direktionen behandlade inköp av skolinventarier.

07. 11. 1958. Direktionen beslöt att hålla skolinvigning den 6 dec. 1958.

26. 04. 1960. Skolgårdens plantering behandlas och skulle trädgårdsmästare Fredrik Segerstam planera och plantera.

03. 02. 1961; Den mångåriga direktionsmedlemmen Evert Smeds avtackades och bjöds på kaffe på skolan.

07. 09. 1964. Systrarna Wikströms kaffesits och tack efter 25 ½ års arbete.

02. 12. 1964. Lärar- och personalsamkväm på skolan med inspektör Johannes Åbonde. Fru Sundkvist bjöd på kaffe.

07. 02. 1969. Skolan anslutes till kommunens vattenandelslag.

07. 11. 1969. Direktionen gör upp 5 års investeringsplan för skolan.

27. 08. 1971. Det beslöts om lediga lördagar i skolan.

Socklot skolas lärare i tidsföljd.
(Ordinarie anställda)

Holländer, Nils August f. 30. 9. 1861 i Nykarleby. Tillfällig lärare 1883. Han blev vald till lärare 23. 3. 1884, kvarstod i tjänst till 1 nov. 1884. Han var sedan lärare i Svartbäck, Pyttis. Han dog 3. 5. 1930.

Holländer, Nils August
1883—1884.

Froste, Matts William f. 21. 10. 1864 i Nykarleby. Lärare i Socklot 1. 11. 1884—1.10. 1915. Livförsäkringsinspektör i Jakobstad 1914—20. Kommunsekreterare i Karis 1920—24. Han dog i Nykarleby 12. 2. 1936.

Froste, Matts William
1884—1915.

Sundkvist, Nanny Ragnhild f. Andersson i Hitis den 20. 5. 1891. Lärare i Socklot 1910—1918. Hon dog i Nykarleby 6 okt. 1982.

Andersson, Nanny Ragnhild
g. Sundkvist 1910—1918.

Sundkvist, John Herman f. 31. 10. 1889 i Pedersöre. Lärare i Socklot 1 okt 1915—1 aug 1946. Pension 1949. Ledande kommunalman i Nykarleby landskommun, död i Nykarleby 19. 12. 1957.

Sundkvist, John Herman
1915—1949.

Mårtens, Johansson, Judit, g. Harjulin f. 2. 5. 1894. Lärare i Socklot 2 jan. 1918—31. 7 1954 och avgick med pension och lever i Mariehamn på Åland.

Mårtens, Judit g. Harjulin
1918—1954.

Blomberg, Ellen Ullrika f. 29. 9. 1884 i Nagu. Lärare i Petalax 1914—1920, lärare i Socklot 3. 1. 1920. Tillträdde sin tjänst 1. 8. 1920—1. 8. 1940. Hon överfördes till Kovjoki skola och tjänstgjorde där till sin pension. Hon dog i Kristinestad.

Blomberg, Ellen Ullrika Cecilia
1920—1940.

Björklund, Helga Cecilia f. 22. 3. 1898 i Nykarleby. Lärare i Socklot 15 aug. 1921—1937 då hon överfördes till Forsby småskola, där hon pensionerades, flyttade till Nykarleby. Hon dog 14. 5. 1979.

Björklund, Helga
1921—1937.

Sundkvist, Nils Klas Ingemar f. 14. 8. 1917. T.f. lärare i Larsmo 1. 8. 1943—31. 7. 1946. T.f. lärare i Socklot 1. 8. 1946—31. 7. 1949. Lärare i Socklot 1. 8. 1949—31. 10. 1977, då han avgick med pension. Bor i Nykarleby.

Sundkvist, Nils Klas Ingemar
1949—1977.

Bäckström, Estrid Hilma Viola f. Rönngård i Pedersöre den 24. 8. 1927. Lärare i Socklot 1.8. 1951. Kvarstår i sin tjänst i Socklot.

Rönngård, Estrid Hilma Viola
g. Bäckström 1951—kvarstår.

Nylund, Rut Elisabeth f. Östberg i Jakobstad den 25. 9. 1929. Lärare i Socklot från 1 aug. 1954—31. 7. 1966. Hon överfördes till Kållby skola i Pedersöre. Hon fick sedan tjänst i Lagmans skola i Jakobstad, i vilken hon fortfarande tjänstgör.

Östberg, Rut Elisabeth
g. Nylund 1954—1966.

Edman, Lars Arne f. 29. 3. 1936 i Malax. Han har tidigare varit lärare i Replot och i Sundby, Pedersöre. Lärare i Socklot från 1. 8. 1978 i vilken skola han fortfarande tjänstgör.

Edman, Lars Arne
1978—kvarstår.

Tjänstförrättande lärare enligt tidsföljd i Socklot skola

Snåre, Lena Isaksdotter. Tidvis tjänstgörande f. lärare i skolan det första skolåret. Efter år 1885 tjänstgör hon som handarbetslärarinna. År 1891 utflyttade hon till Kronoby.

Ström, fröken okänd, tjänstgjorde som handarbetslärarinna år 1884.

Sundkvist, Nanny Ragnhild tjänstgjorde i flera olika perioder för lärare Matts Froste, särskilt under hans senaste skolår.

Frilund, Sofia f. Harjulin f. 1867—1956. Hon var t.f. lärare 1918 för Judit Harjulin till dess hon själv kunde övertaga sin tjänstgöring.

Viklund, Verner f. 8. 12. 1896 i Nykarleby. T.f. lärare i Socklot år 1919 medan ordinarie lärare John Sundkvist tjänstgjorde i Normens skola i Nykarleby. Lärare Viklund tjänstgjorde som verkmästare vid Nykarleby seminarium från 1926. Han avgick från sin tjänst 1. 10. 1966 med pension. Han bor i Nykarleby.

Lindgren, Emil f. 5.10. 1895 i Kyrkslätt. T.f. lärare i Socklot från 1. 1. 1920—31. 5. 1920. Tjänstgjorde tills lärarinnan Ellen Blomberg kunde övertaga sin tjänst. Lärare Lindgren tjänstgjorde i flera skolor och pensionerades från Nivelax [i Västanfjärd] skola 1925. Han dog 11. 4. 1925.

Smeds, Anna Lovisa. Hon hade varit lärare i Kovik skola i Vörå. Efter det hon blivit pensionerad tjänstgjorde hon i Socklot folkskola i flera repriser, medan lärare John Sundkvist studerade i Helsingfors eller deltog i kommunalkurser och kongresser på 1920—30-talen.

Jacobsson, Torsten Johannes f. 20. 7. 1908 i Munsala. Tjänstgjorde i Socklot i flera repriser, innan han fick tjänst i Östensö, Pedersöre 1945, därifrån han pensionerades och lever i Jakobstad.

Under kriget och efteråt bands lärare John Sundkvist alltmera till det kommunala arbetet och måste anställa t.f. lärare och av dem omnämns de fyra följande:

Frostdahl, Arnold August f. 8. 6. 1916 i Nykarleby lk. T.f. lärare i Socklot skola 1. 1. 1945—1. 6. 1945. Lärare i Tammerfors 1945—46, Hangö 1946—49, Helsingfors 1949, tills han flyttade till Stockholms skola, där han pensionerades. Lever i Stockholm.

West, Carl Lennart, f. 25. 9. 1919 i Munsala. T.f. lärare i Socklot 15. 11. 1945—21. 11. 1945. Lärare i Iskmo och Vasa. Död.

Dahlbacka, Anders Alfred, f. 2. 1. 1911 i Munsala. T.f. lärare i Socklot 16. 1. 1946—31. 5. 1946. Sedan tjänstgjort i flera skolor. Han är död.

Sundkvist, Nils Klas Ingemar, f. 14. 8. 1917 i Jakobstad. T.f. lärare i Soklot 1. 8. 1946—30. 7. 1949.

Björkman, Saga f. Kronqvist. T.f. lärare i Socklot 1. 8. 1949—31. 7. 1950. T.f. lärare i flera olika repriser.

Lundqvist, Göta f. Sund. T.f. lärare 1. 8. 1950—31. 7. 1951. Vid flera senare tillfällen anlitad vikarie.

Sund Ulla gift Nordström. T.f. lärare i Socklot 18. 1. 1954—31. 5 1954. Tjänstgjorde som Judit Harjulins vikarie.

Lillqvist, Christel, Nykarleby. T.f. lärare höstterminen 1977 några månader.

Hedman, Yvonne, Jakobstad. T.f. lärare några veckor till julen 1977.

Nyholm, Myrtel f. Björkroth, Munsala. T.f. lärare i Socklot från 1. 11. 1977—31. 7. 1978.

 


Skolköksor och städerskor och vaktmästare vid skolan

Skolans direktionsordförande år 1883—1983

 


Socklot skolas elevstatistik från år 1883—1983

Under de 100 åren har 1233 elever varit inskrivna i skolan. Genom avgång den första skoltiden, övergång till samskola, bortflyttning och död har cirka 325 inte utdimitterats från skolan. Utdimitterade cirka 908 elever.

Elevernas vidare utbildning i Socklot skoldistrikt

Ända till 1940 var intresset för vidare utbildning svalt i Socklot. Utbildningen omfattade 1 präst, 1 läkare, 7—8 lärare och några yrkesutbildade.

Efter 1940 vaknade ett starkt intresse hos skoleleverna, vilka fortsatte sin skolgång i samskola, gymnasium och i en mångfald högre skolor, som nedanstående statistik visar.

Slutord

Av de utgångna eleverna har de flesta stannat i hembygden, där de troget förvaltat sitt fädernearv. Många har emigrerat och skapat sig nya hem i andra länder. En stor del elever har särskilt under skolans senaste 25—30 år fortsatt sin skolgång och innehar nu betydande platser i samhället. Alla har de, vare sig de blivit arbetare, bönder eller lärda män samvetsgrant och plikttroget skött sitt kall, sin skola och sin hembygd till heder.

Detta är endast i stora drag en yttre ram för Socklot skola och dess verksamhet under de gångna 100 åren. Det rikt pulserande livet inom skolan, den blivande medborgarens danande till människa, ungdomens stora förhoppningar om framtiden, har jag ej kunnat skildra. Inte har jag heller berört de besvikelser, som under de gångna åren drabbat den ena eller den andra; i skollivet glömmes sådant med tiden.

De många vackra minnena från skolan och kamratlivet, allt ljust och vackert, som härifrån gått ut och blivit en varaktig och kär egendom för många av bygdens söner och döttrar, vill jag ej beröra.

Jag hoppas, att dagens socklotbor skall kunna känna igen sin skolmiljö och minnas den vackraste tiden i en människas liv, barndomstiden. Låt oss glömma vardagens ävlan och strid denna stund och endast minnas den tid, då vi i barndomen kunde se ljust och vackert på livet. Måtte vårt 100-årsjubileum bli en ljus fest och må ljuset stanna kvar inom skolans väggar bland lärare och elever och må det frö, som faller i god jord, växa upp, bära god frukt och påminna oss om Skaparen, liksom J. L. Runeberg skriver i psalmen:

”Jag är en planta uti din gård,
För evigheten uppdragen;
Jag var knappt till,
när i fadersvård.
Av dig jag redan var tagen.

Så håll utöver mig än din hand.
O, Fader förutan like,
Och låt mig växa för livets land,
Som är ditt himmelska rike.”

Källor:

Svenska Österbottens historia II av Nils Näsman, Ragna Ahlbäck, Nils-Erik Nykvist, Olav o. Ragna Ahlbäck.

Tanke och gärning. SFV. 1882—1983 av Gösta Cavonius.

Socklot byarättsprotokoll 1751—1761 utgivna av Ragna Ahlbäck.

Släkten Riifs kyrkobyggnadsverksamhet av William Wik.

Erik Olin och hans byskola av J. L. Birk.

Österbottniska Posten (urklipp)

Vasabladet (urklipp)

Kommunalstämmans och kommunalfullmäktiges protokoll i Nykarleby lkm 1880—1885 enligt lärare John Sundkvists privata anteckningar.

Skoldirektionens protokoll

Skolans elevmatriklar

Äldre bybors berättelser på skolan under min uppväxttid.

Intervjuer med äldre bybor om släkt- och skolliv under gången tid.

Kovjoki

Ingmar Lundqvist, Jakobstad.

Socklot skola
enl. stadens webbpats
den 7 januari 2009

Socklot skola Socklotvägen 108 66900 Nykarleby Tel.: 06-7811340 Rektor: Patrik Hautanen

Presentation av skolan

Socklot skola är en trelärarskola ute på landsbygden ca 5 km norr om Nykarleby centrum. Socklot by är en dynamisk by, som är attraktiv för unga barnfamiljer, på grund av dess idealiska läge ute vid havet, mellan Jakobstad och Nykarleby.

Skolan är centrum för hela byn, eftersom barn i åldern 3–5 år finns i daghemmet Kotten och kvällsaktiviteter samlar hela byn. I Socklot finns många pälsdjursfarmer, vilket påverkar arbetet i skolan. Goda fiskevatten finns också inom nära räckhåll, så därför är fiske, båtliv, sjövett och naturligtvis bärplockning, jakt och annat som naturen ger, en väsentlig del av undervisningen i vår skola.

Socklot skola har ett elevunderlag på ca 40 elever i åldrarna 6–12 år uppdelat i årskurserna förskola–åk 6. På skolan arbetar tre klasslärare, en förskollärare, en timlärare, en köksa och en städerska. Personalen strävar gemensamt till att fostra barnen till goda umgängesvanor och respekt för naturen och varandra.

Skolan verkar i samarbete med vårdnadshavarna och närsamhället i positiv anda, och vill också betona den finlandssvenska identiteten. Till denna hör också ett gott språkbruk, som vi vill öva så att eleverna får en god svenska i tal och i skrift. Skolan vill också värna om de traditioner som funnits i byn och påminna eleverna om betydelsen av den egna byns utveckling.

Personal

Efternamn

Förnamn

Titel

Berglund

Camilla

Förskollärare 

Boström

Maria

Klasslärare mammaledig 

Gleisner

Gun-Lis

Städare 

Gäddnäs

Annika

Klasslärare mammaledig 

Hautanen

Patrik

Rektor 

Jungell

Marianne

Vikarerande klasslärare 

Karlsson-Lassander

Ulla-Stina

Klasslärare 

Ståhl

Maria

speciallärare 

Tonberg

Jonna