M I N N E S R U N O R


JOHANNES ÅBONDE



Den 19 januari 1984 avled f. d. folkskolinspektören, skolrådet Johannes Åbonde. Han var född den 12 juni 1902.

Johannes Åbonde.Johannes Åbonde är ett ypperligt exempel på vad flit och energi i förening med framåtanda och begåvning kan åstadkomma. Hans födelsebygd var Närpes. Möjligheterna att där tillfredsställa sitt studieintresse genom att avlägga studentexamen och fortsätta med akademiska studier var emellertid ännu på den tiden starkt begränsade för landsbygdens ungdom. Åbonde sökte därför inträde vid Nykarleby seminarium och avverkade den femåriga kursen på fyra år. Han tjänstgjorde därefter under elva år vid Yttermarks och Näverås folkskolor.

Jämsides med lärartjänsten gjorde han sig under dessa år kompetent för lärar- och överlärartjänst vid Nykarleby seminariums övningsskola. Han förskaffade sig akademiska vitsord som väl motsvarade en filosofie kandidatexamen. Sedan arbetade han under åren 1934—50 i dessa tjänster vid seminariets övningsskola. Han gjorde sig känd för sitt fasta grepp på undervisningen och sin goda organisationsförmåga.

Men han siktade längre än så. År 1950 utnämndes han till folkskolinspektör i Pedersöre sedermera Jakobstads distrikt och samtidigt handhade han under åren 1954—64 som bitjänst inspektörsbefattningen i Jakobstad.

Genom sin egen studieväg och mångåriga praktiska erfarenhet blev Johannes Åbondes inställning till den planerade grundskolreformen mera framsynt än för de flesta av hans kolleger. Han insåg att bildningsnivån genom den skulle höjas för hela vårt folk främst därigenom att möjligheter till fortsatta studier skulle öppna sig också för landsbygdens ungdom. Som inspektör ställde han stundom så stora krav på kommunerna i sitt distrikt att relationerna mellan honom och de kommunala myndigheterna i enskilda fall kunde bli smått ansträngda. Men han drev sin vilja igenom. När han av åldersskäl nästan motvilligt avgick från sin inspektörstjänst hade han emellertid på ett föredömligt sätt berett marken för grundskolreformen.

Men jämsides med sina tjänster handhade han många förtroendeuppdrag i allmänna värv. Han var medlem och ordförande i stadsfullmäktige i Nykarleby, tillhörde folkskollärarföreningens centralstyrelse, var verksam inom ungdoms-, sång- och musiksträvandena i Österbotten, företrädde landskapet i Svenska folkpartiet och Svenska Finlands folkting och mycket mera än så.

Efter det att Åbonde pensionerats gav han sig i kast med forskningar på hembygds- och bondekulturens fält. Flera av hans arbeten utkom i tryck. Utöver dem kan nämnas en diger historik över Yttermarks folkskola under dess första sekel.

Trots bräcklig hälsa under sina sista år höll han tappert modet uppe och arbetade flitigt så långt krafterna förslog. Inför sin bortgång kunde han se tillbaka på ett väl fullgjort dagsverke i kulturens och skolväsendets tjänst.


Gösta Cavonius (1984) Svenska Folkskolans vänners kalender.
Stig Haglund digitaliserade och tillhandahöll. Åbonde skrev under signaturen Effe i Österbottniska Posten.


Läs mer:
Skalde- och skolstaden Nykarleby skriven av Åbonde till Gymnastikfesten 1950.
Lärarprofiler i Nykarleby av Åbonde.
I blickfältet 1939.
Bitar och stumpar. Maj 1940.
I blickfältet 1942.
I blickfältet 1943.
Dittt och datt. Juli 1945.
Dittt och datt. Juli 1945.
Dittt och datt. Juli 1946.
Julbrevtill en gammal vän. 1947
Nykarleby-brev. 1948
Åbonde i Elevmatrikel i Nykarleby folkskolseminarium 1873—1957 av Hans von Schantz. 1958.
Nära ögat.
Familjefoto.
(Inf. 2004-10-22, rev. 2024-06-13 .)