Ungdomsrörelsen i Svenska Österbotten 1888—1938

Kovjoki ungdomsförening
i Nykarleby landskommun.

Den 13 december 1903 stiftades Kovjoki Ungdomsförening som filial av Vasa Ungdomsförening i Korsholm.

Till föreningens första styrelse hörde folkskollärare Emil Kjellberg, ordf., bondesonen Alfred Andersson, viceordf., bondesonen Johannes Westerlund, ekonom, bondedottern Maria Westerlund, sekreterare.

Den n. v. styrelsen består av bondesonen Einar Lundqvist, ordf., bonden Axel Liljedahl, viceordf., bondesonen Bernhard Åman, kassör, bondedottern Aina Fors, sekreterare, övriga ledamöter bondesönerna Emil Dahl och Valter Sjöblom.

Som ordförande ha i föreningen fungerat följande personer: lärare Emil Kjellberg, handlande Anders Blomqvist, telegrafist Elis Sirén, stationskarl Wilhelm Romar, lärare J. Eriksson, bondesonen Anders Rundt, bondedottern Maria Fors, banvakten August Hägg, bondesönerna Karl Söderman, William Rundell, Johannes Ekblom, Erik Fors, Artur Liljedahl, Alfred och Emil Dahl, lärare Lars Kjellberg, bonden Axel Liljedahl och bondesonen Einar Lundqvist.

Kovjoki Ungdomsförenings lokal i Nykarleby.
[Illustrationen finns som vykort.]

En av de främsta, som ivrade för bildandet av ungdomsföreningen och som även med egna medel bidrog till ungdomslokalens uppförande, var bondesonen Alfred Andersson, som avled den 27 april 1912.

Under passiva motståndet och i självständighetskampen tog flertalet av föreningens medlemmar verksamt del. År 1917 inskrev sig flertalet manliga medlemmar i ortens skyddskår och de kvinnliga blevo lottor. I frihetskriget stupade tvenne medlemmar, nämligen Bruno Björkqvist och Uno Nyman.

Under de första åren av sin verksamhet höll föreningen sina möten och fester på folkskolan. Man samlades redan från början till regelbundna månadsmöten, vid vilka någon medlem refererade någon diskussionsfråga. En handskriven tidning utgavs. En blandad sångkör bildades och medlemmarna i denna samlades ofta till sångövningar. Så länge föreningen saknade egen lokal, höllos de större festerna sommartid ute.

I slutet av år 1908 påbörjades byggandet av ungdomslokalen. I uppförandet av denna deltogo även ortens lantmannagille samt nykterhets- och martaföreningen med penningar och innaturabidrag mot rättigheten att i framtiden få begagna lokalen för sina sammankomster. Den 12 december 1909 invigdes lokalen. Föreningen hade nu kommit under eget tak, och arbetet kunde härefter ordnas bättre än förut.

För amortering av byggnadsskulden åtgick det flera år till att genom ständigt återkommande fester, soaréer och lotterier samla medel. Härvid togos medlemmarnas såväl tid som krafter i anspråk. Dock har under årens lopp tvenne folkhögskolkurser, en slöjd-, en gymnastik-, en matlagnings- och en trädgårdskurs hållits på föreningens initiativ. För nykterhet har även arbetats. De flesta av medlemmarna ha även varit medlemmar i nykterhetsföreningen.