Affärsmannen Artur Liljedahl i Nykarleby

Affärsmannen Artur Liljedahl i Nykarleby ger sig inte. Trots att han har 86 år på nacken sysslar han fortfarande med affärer på heltid. Ett lugnt liv som pensionär är absolut ingenting Artur längtar efter.
     Jag vill inte bli en gammal gubbe som sitter på en bänk vid busstationen. Siffror och affärer håller tankeverksamheten i skick, hävdar Artur. Skulle jag sätta mig ner på en stol och titta blir jag ju gammal och slö. Och så länge jag arbetar hålls minnet i trim även om det ibland kan vara svårt att minnas namnet på alla gubbar och kunder i kommunen.
     Artur Liljedahl är minsann ingen nybörjare när del gäller affärer. De första erfarenheterna som affärsman fick han redan efter frihetskrigets slut år 1918. Då köpte han upp smör vid mejeriet i Kovjoki och åkte till Jakobstad och sålde smöret vidare.
     Sedan Arthur hade fått smak för affärer har det gått av bara farten. Än i dag har han sin affärsrörelse i gång. Men minuthandeln har han övergett och säljer nu enbart i parti. Artur har ingen begränsning i sortimentet. Hos Liljedahl kan man köpa vad som helst.
     Men mest handlar det om brännolja, fodersäd och byggnadsmaterial.
     — Egentligen var det så sent som år 1930 som jag fick den riktiga affärssmittan, säger Artur. När jag återkom efter några års vistelse i Amerika och drog igång Kovjoki Äggandelslag vaknade mitt intresse för affärer på allvar.
     Artur har skött Äggandelslagets rörelse ända från starten för snart 60 år sedan. Den dag han vill sluta finns det knappast någon som tar över den ruljansen.
     Liljedahls sinne för affärer har gjort att han under åren gått i spetsen för många viktiga projekt i Nykarleby.
     Det var han som såg till att Nykarleby andelskassa bildades. Artur var också en av initiativtagarna till att Nykarleby fick järnväg.
     Det är likaså Liljedahls förtjänst att det blev fart på utbyggnaden av vattenledningarna i Nykarleby och han är mannen bakom det första trevåningshuset i Nykarleby.
     För bara ett halvår sedan avsade sig Liljedahl sysslan som gårdskarl och disponent för våningshuset.




Artur Liljedahl, 86, vill inte leva pensionärsliv. Bäst trivs han när han får göra affärer från sitt kontor i en källare i Nykarleby.


Det var år 1938 blev Artur Liljedahl affärsman på riktigt. Då köpte han Strandbergs affär i Nykarleby och öppnade Liljedahls kolonial och diverse. Sedan dess har knappast en dag gått som han inte fått en affär till stånd.
     Bara en gång har jag blivit lurad, hävdar Artur, men tröstar sig med att det knappast finns någon affärsman i hela Finland och Sverige som inte blivit lurad av samma person.
     Mycket hjälp har Artur fått av Svea Rönn, som började jobba på affären 1939. Än idag rycker Svea in och hjälper till då ägglikviderna skall räknas.
     Artur Liljedahl tycker inte att sättet att göra affärer har ändrats så mycket under åren.
     — Men konkurrensen är mycket hårdare. Nu är den rent av fruktansvärd. Men jag klarar mig, jag har ju inga omkostnader och kan därför sälja till inköpspris. Får jag bara en årsrabatt klarar jag mig, säger 86-årige Artur Liljedahl, som aldrig haft en tanke på att överge affärsbanan.


Leif Sjöholm, Vasabladet den 22 augusti 1989.


Liljedahls första affär på Bankgatan 12. ”Morbror Birgers bil” lyder texten i Meri Virtanens fotoalbum.


Läs mer:
Liljedahls magasin skymtar på ett foto av poliskammaren.
Tändsticksetikett.
Liljedahl var aktiv i Kovjoki ungdomsförening.
Fler artiklar ur tidningen.
Liljedahl avtackas.
En ny ”Rikets sal” har byggts i Nkby i Jakobstads Tidning 1974.

Dottersonen Rainer Virtanen tillhandahöll artikel och det nedersta fotografiet.
(Inf. 2004-09-12, rev. 2017-07-26 .)