Birgittaklostret i Nådendal stiftades 1438 av riksrådet i stället för ett tidigare planerat dominikansystrakloster. De första bröderna och systrarna kom från Vadstena, varefter klostret snart rekryterade sina medlemmar från Finland och blev ett blomstrande centrum för birgittinsk fromhet och kultur. Dess mest kända medlem var broder Jöns Budde (se denne). Klostrets blomstringsperiod sträcker sig från 1462 till 1495. Sedan mitten av 1490-t. drabbades det av många olyckor, och med reformationen vidtog dess upplösning. Johan III försökte förgäves upphjälpa det. Den sista nunnan dog 1591. — Det enda som i dag återstår av klostret är några ruiner och själva klosterkyrkan, som blivit sockenkyrka (se Nådendal). (K.G. Leinberg, De finska klostrens historia, 1890; A. Maliniemi, Birgittalaisuudesta sekä katkelmia Naantalin luostarin historiasta, 1943; B. Klockars, I nådens dal, 1979)