Gästgiverier

gästgiverier. Redan under medeltiden fanns i Finland g. som upprätthölls såväl av kyrkan och kronan som av privatpersoner. Som kyrkliga g. fungerade dels prästgårdarna, dels de gillen och krogar som inrättats på de långa ödemarkssträckorna. Som kronans viktigaste gästgivare tjänstgjorde från 1400-t. socknarnas länsmän och fjärdingsmän. De privata krogarna var betydligt fler än kyrkans och kronans g. Före den nyordning som på 1540-t. genomfördes av Gustav Vasa fanns i s. Finland 238 sådana privata tavernor. Först i mitten av 1600-t. blev gästgiveriväsendet någorlunda ordnat genom att alla resande av stånd mot betalning fick rätt att utnyttja g. År 1734 utfärdades en gästgivarordning, upphävd först genom 1918 års lag om skjutsväsendet (gällde från 1920), i vilken staten förordnades till upprätthållare av g. Gästgiveriväsendet avskaffades som institution 1956 (jfr skjutsväsen). Längst levde det kvar i n. och ö. Finland. (J.K. Paasikivi, Kyydinpito ja kestikievarilaitos Suomen lain mukaan I, 1901)


Uppslagsverket Finland (1982).


Ett gästgiveri fanns i Juthas. Närmaste gästgiverierna norrut fanns i Socklot och Sundby och söderut i Vexala.


Läs mer:
Juthas omnämns ett flertal gånger i Zacharias Topelius dagböcker, i övrigt har jag dock sett ytterst lite skrivet om gästgiveriet. Den som har fakta kan gärna höra av sig!
Gästgifweri och Skjutshållningen i Österbottniska Posten 1884.
Några ord om Gästgivars i Socklot av Rudolf Olson.
Ett sällsamt nittioårsminne.
Gästgiverier och hållskjuts av Gunnar Nybond.
(Rev. 2012-11-18 .)