Inhysingar

<

inhysingar, förr benämning på personer, som varken hade del i byns ägor eller var i andras tjänst utan innebodde hos andra eller hade sin bostad på andras ägor. I. utgjorde en del av det agrarproletariat som uppkom under 1800-t. (jfr jordägoförhållanden); särskilt talrika var de i Savolax och n. Karelen. Man försökte råda bot på missförhållandet genom att skapa en torparinstitution efter västfinskt mönster, vilket dock inte innebar någon lösning av problemet. Åren 1887—1906 bildades 800 nya torp i Kuopio län med statslån.


Uppslagsverket Finland (1982).