Lotsväsen


lotsväsen. Under medeltiden utövades lotsyrket av vem som helst mot ersättning enligt överenskommelse. Gustav Vasa ålade allmogen vid kusterna att avlöna ”styrmän” för kungens flotta eller att själv åta sig uppgiften. Lotsningen ordnades till en början endast för kronans fartyg. Utprickningen av farlederna sköttes av vissa skärgårdsbor, som var befriade från mantalsskatt mot att de tjänstgjorde som lotsar. Under 1600-t. uppstod de s.k. lotshemmanen, som hade skyldighet att hålla lotsar och som i gengäld erhöll befrielse från utskrivning, skjutsskyldighet m.m. Lotshemmansinstitutionen avskaffades genom en förordning av 1850.

En ordnad lotsinrättning uppstod under senare delen av 1600-t. Genom 1667 års sjölag infördes s.k. lotstvång, dvs. sjöfarande förklarades skyldiga att använda lots. Det första lotsreglementet utfärdades 1696, varigenom riket indelades i lotsdistrikt, av vilka Finland utgjorde ett. Sedan landet skilts från Sverige, bibehölls l. som förut under ledning av den förre distriktschefen eller lotsmajoren. En ny stadga för Finlands l. utfärdades 1812. Enligt denna skulle här finnas fyra lotsdistrikt. 1857 inrättades en överstyrelse för lots- och fyrväsendet, som leddes av en lotsdirektör. Till denna post utnämndes högre finländska sjöofficerare, som fått sin utbildning i Ryssland. 1888, underställdes l. den nyinrättade handels- och industriexpeditionen och 1912 ryska marinministeriets hydrografiska avdelning, varvid de flesta finländska tjänstemän avgick och ersattes med ryska.

Chefsmyndighet för l. är sedan 1918 sjöfartsstyrelsen, vars lots- och fyravdelning handlägger hithörande ärenden. Ansvaret för kust- och inlandsvattnen är lagt på lotsfördelningar i Kotka, Helsingfors, Åbo, Mariehamn, Vasa och Uleåborg samt på Saimen och Päijänne. Inom varje lotsfördelning finns flera lotsstationer, som förestås av lotsåldermän. Antalet lotsstationer var 1982 67, varav 35 vid insjövattnen. Utom statslotsar finns kommunala lotsar i hamnarna, kanallotsar som underlyder väg- och vattenbyggnadsverket och Östersjölotsar, som tjänstgör på basen av civilrättsliga eller andra avtal. Det 1918 grundade Lotsförbundet (Luotsiliitto) tillhör sedan 1967 Sjömansunionen. Förbundet utger sedan 1946 den tvåspråkiga tidskriften Luotsi ja majakka — Lots och fyr och upprätthåller sedan 1962 ett bibliotek. Jfr fyrväsen. (Lots- och fyrväsendets historia i Finland, 2 bd, 1949)


Uppslagsverket Finland (1983).


Läs mer:
Kronolotsning införes av Erik Birck.
Frans Högbacka i Österbottniska Posten.
Utdrag ur Hans Kejserliga majestäts Nådiga Förordning angående lots- och fyrinrättningen i Finland. Given i Helsingfors, den 9 Maj 1870.
Finska lotsväsendet. 1913

Sidor med anknytning till lotsning.
(Rev. 2020-05-24 )