| Svensk-österbottniska
samfundet |
Svensk-österbottniska samfundet, Vasa, gr. 1920 med uppgift
att verka för främjandet av vetenskap, litteratur och konst samt för tillvaratagandet av den svenska kulturens intressen och livsyttringar.
Initiativtagare var konsul Harry Schauman (se denne). Han donerade testamentariskt största delen av sin betydande förmögenhet till en fond,
som bär namnet Harry Schaumans stiftelse och vars avkastning tillfaller samfundet. Detta är uppdelat på en naturvetenskaplig, en
humanistisk och en allmän sektion; dess viktigaste praktiska uppgifter är att publicera en skriftserie, påbörjad 1921 (utges sedan
1945 i form av årsboken Österbotten) och att bevilja understöd för olika ändamål, som tjänar samfundets syften.
Som en underavdelning av S. upptogs 1927 den naturvetenskapliga föreningen Ostrobothnia Australis (gr. 1924), som bl.a. upprätthåller
ett museum med naturvetenskapliga samlingar och ett naturvetenskapligt bibliotek samt (sedan 1948) en biologisk station för fågelobservationer
och ringmärkningsverksamhet på Valsörarna. (K. Jern, S. 1920—70, 1970; Ostrobothnia Australis 1924—74, årsboken Österbotten
1974, 1975) |
Uppslagsverket Finland (1985).
Samfundet beviljade år 2007 medel för vidareutveckling av
Nykarlebyvyer.
Läs mer:
Carl Synnerberg skolman och filolog av Ragnar Mannil i
Samfundets årsbok 1967.
Woldemar Backman var en av samfundets stiftare.
Samfundet var en av finansiärerna
till minnesplatta över Carl Synnerberg.
Samfundet var en av finansiärerna
till minnesplattan över Striden vid Nykarleby.
En underbar bok: Svenolof Karlsson (2021) Drömmen om Österbotten. Harry Schauman och hans arv till hemlandskapet. Svensk-österbottniska samfundet 1920–2020.
- Topeliusstatyn.
Svensk-österbottniska
samfundet r.f:s webbplats.
(Inf. 2003-11-09, rev. 2023-11-14.) |