Topeliusstatyn i Vasa

Första söndagen i november är det vykortsmässa i Vasalundsskolan i Solna. För varje år blir både försäljarna och samlarna färre och äldre. I år var första gången jag inte hittade något köpvärt, men eftersom jag på hemvägen läste om Topeliusstatyn i den enastående boken Drömmen om Österbotten och ett antal av statykorten inhandlats vid mässan, fann jag för gott att göra denna sida.



Innehåll
Statyn av Svenolof Karlsson
Vykorten

 

   

 
   

VID SÅNG- OCH MUSIKFESTEN 1894 hade främst i festtåget gått två herrar av särskild dignitet, nämligen Joachim Kurtén och Zacharias Topelius. Kurtén representerade som stadsfullmäktiges ordförande förstås arrangörsstaden Vasa, men var samtidigt en ledande affärsman och hade som framgått en central politisk roll också på nationell nivå, bland annat som lantdagsman i 25 år, varav som talman för borgarståndet under perioden 1885–1897. Året efter hans död 1899 beslöt stadsfullmäktige i Vasa att hedra Kurtén med en byst.

Bysten skulle finansieras uteslutande på frivillighetens väg, vilket även genomfördes på kort tid genom bidrag på drygt 5000 mark. Verkställigheten omöjliggjordes av ofärdsåren, men aktualiserades 1906 på nytt. Kapitalet hade då vuxit så mycket, att det i det närmaste räckte för en bronsbyst jämte en sockel av granit. Som bildhuggare värvades den välkände Emil Wikström, som på plats i Vasa tillsammans med den tillsatta kommittén kom fram till att bysten borde stå vid den del av Stadshusskvären, sedermera namnändrad till Senatsgatan, där gatan möter Hovrättsesplanaden, strax intill den Sundénska gården.
 
Alfred Wilhelm
Stenfors


Den 23 maj 1908 förrättade arkitekten A.W. Stenfors avtäckningen inför en stor folkskara och bildhuggaren själv. Vasabladet rapporterade:


”Det gick en rörelse genom mängden då Joachim Kurténs välbekanta, ädla drag, i en utmärkt belysning af det strålande, solskenet, lifslefvande trädde fram ur bronsen. Konstnären har synnerligen väl träffat de rätta dragen. Bysten gör ovillkorligen intryck på åskådaren.”

   



Topelius då? Han skulle också få ett monument, och det på ett sätt som kongenialt stämde överens med den offentliga bilden av honom. Det började med ett gräsrotsinitiativ, som växte fram i samband med uppmärksamheten kring Topelius begravning 1898. I sin primärskola i Vasa ställde läraren Emilia Akola frågan vad man skulle göra med de 30 mark, som fanns i kassan, för att åstadkomma en tacksamhetsgärd av bestående värde för den beundrade sagoberättaren. I en annan Vasaskola hade på hennes initiativ redan en fond bildats för spridande av skaldens verk. Då uttalade en lärarinna de förlösande orden: ”Med dem reser vi en staty.”

Under lärarinnorna Akolas, Lundgrens och Svanljungs ledning bildade skolbarnen sedan en syförening, insamlingar gjordes, i andra skolor föranstaltades fester, och sällskapsspektakel uppfördes med målet att förverkliga en Topeliusbyst placerad i Barnparken.

Också i detta fall dröjde det till den politiska friheten 1906, innan saken på ett mer avgörande sätt gick framåt. I mars det året beslöt ett allmänt medborgligt möte i stadshusets museisal att ett monument av Topelius, helst hans bild i helfigur, skulle resas på en lämplig och skalden värdig plats i Vasa.

Många såg sig samtidigt kallade att kritisera projektet, som ännu skulle komma att dra ut på tiden i nio år. Det ansågs att en staty av en nationell storman som Topelius borde placeras i Helsingfors eller möjligen i födelsestaden Nykarleby. Andra reagerade på att initiativet tagits av lärarinnor och tyckte att ständerna borde besluta om projektet. Oenighet uppstod om monumentets uttryck; Topelius var ju inte bara en sagofarbror. När talare utsetts till avtäckningshögtidligheten, herrar Palmén och Ignatius, protesterades i tidningen Vaasa högljutt över att dessa inte var vasabor, vilket fick dem att avsäga sig uppdraget.

Emil Wikströms Kurténbyst övertygade i alla fall den utsedda kommittén om att han var rätt konstnär också för Topeliusmonumentet. Barnparken ansågs däremot ha ett alltför avlägset läge, och frågan om placeringen var öppen i flera år. Efter några försök med en ”fantom”, en silhuett av monumentet i fyrdubbel skala, kom man med understöd av Emil Wikström 1912 fram till att skärningspunkten mellan Hovrätts- och Kyrkoesplanaden var den bästa platsen. Vid det laget hade Emilia Akola hunnit avlida under en resa till Tyskland, dock ihågkommen också med en minnesceremoni i Vasa som den ”ledande själen” i projektet.

   
Emil Wikström.


Topelius var som sagt också förknippad med annat är barnsagor. I nästan ett år fick man vänta tills kejsaren i januari 1914 meddelade sitt nådiga tillstånd att resa monumentet. Sedan fördröjdes saken av det utbrutna storkriget. När bronsavgjutningen var på väg över havet från Köpenhamn, där den gjutits i den berömda Lauritz Rasmussens ateljé, förmedlades nyheten att ett fartyg sänkts i Bottenhavet. Efter nervös väntan kom beskedet att ångfartyget Drottning Sofia, som fraktade monumentet, välbehållet anlöpt Raumo. I december 1914 kunde man äntligen ta emot bronsstatyn i Vasa.

Avtäckningen av Topeliusstoden skedde den 22 maj 1915 och platsen blev alltså det som är den här berättelsens geografiska mittpunkt. In i det sista var de ryska myndigheterna oroliga för att avtäckningen skulle få oönskade politiska inslag. Tidningarna berättade att festkommittén ”av förekommen anledning” lovat att ingenting utöver de i förväg överenskomna programnumren skulle få förekomma.



Avtäckningen av bysten av Joachim Kurtén
1908 mitt emot Hovrättsesplanaden 9.

   


Inget förgripligt verkar heller ha hänt i samband med den avtäckningen. Långt i förväg var en stor människomassa på plats. Hundratals elever från stadens skolor hade med fanor ställt sig i ordnade led närmast stöden, som var vackert inramad i äreportar och grönskande girlander. Sång av skolbarnen kombinerades med ett svenskt tal av läkaren och filosofie doktorn Fredrik Hartman och ett finskt av lektor Frans Viktor Saukko. Efter leverop och första strofen av Vasa marsch framförd av Vasa sångarbröder lät arkitekt Stenfors täckelset falla:


”Nu riktades allas blickar mot statyn, som insvept i sitt bruna omhölje hela dagen hade spänt stadsbornas förväntningar. En order, täckelset föll och den vackra gruppen i brons blottades. Det gick en susning av beundran genom mängden och i detta ögonblick ägnades helt visst mången varm tanke åt mästaren, som skapat detta verk: skulptören Emil Wikström. Redan ett flyktigt ögonkast övertygade envar om, att den härliga bronsgruppen på sin upphöjda plats med björkalléns vidsträckta perspektiv som bakgrund verkligen kommer att bliva en prydnad för Vasa stad och särskilt den centrala plats, där den är uppställd.”


Monumentet togs å stadens vägnar emot av Lennart Kurtén, stadsfullmäktiges ordförande liksom sin far. Hans förhoppning i tacktalet var att monumentet skulle ”skänka ungdomen håg till bragdrikt värv för frihet, lag och rätt, mana alla, unga som gamla, att med förtröstan på en rättvis världsordning bygga framtida lycka på fädernearv av kultur och samhällsskick”. Det kunde låta som fraser lämpliga vid en högtidlighet som denna, men också som en uppmaning till aktivism för det fäderneärvda samhällsskicket.

Ännu lyssnade man till en festdikt av den tjugoårige Vasadiktaren Jarl Hemmer, varefter högtidligheten avslutades med defilering förbi stöden, vars fot höljdes i rik blomsterskrud med kransar från stadens skolor, varvid Vasa Svenska Lyceums rektor Gustaf Adolf Hedberg naturligt nog lyfte fram den manande texten i Vasa gymnasisters marsch.

Svensk-Österbottniska Samfundet fanns inte än, men alla de nämnda svenskspråkiga talarna skulle med tiden bli invalda som dess ledamöter.

 




Jarl Hemmer


Gustaf Adolf Hedberg.


 

   

TALET TILL TOPELIUS

”När han som nyssbliven professor höll sina föreläsningar, hörde det nästan till god ton att ignorera dem. Auditoriet var glest besatt. Men så begynte han en föreläsningsserie om Österbotten och dess befolkning. Han slog an, isen var bruten och hans föreläsningar ägde rum inför ständigt växande åhörarskaror.

Topelius älskade Österbotten och österbottningarna. Därför har ingen skildrat dem som han; därför är det ingen tillfällighet, att han förlagt en så stor del av sina natur- och karaktärsskildringar just till Österbotten. Du gör en resa genom Kajana och dess ödemarker. Det är icke från din skolkurs i historien du har din kunskap om dem. Du ser Kajaneborg med Topelii ögon; du hör Ämmäs brus med hans öron. Huru högtidlig blir ej en forsfärd nedför Uleå älv tack vare honom!

Vilka starka maningar stiga icke för själen, när vi möta landhöjningen vid den flacka kusten. Hur har han ej skildrat midnattssolen och midsommarljuset! Och när du färdas genom Storkyro åker, undrar du ej då, var han månde hava bott den styvsinte bondekungen, undrar om den blida Meris gravsten än månde stå att finna.



Sundénska huset erbjöd första parkett när
statyn av Zacharias Topelius avtäcktes
.


Huru levande, hur kärt har ej vårt nästan enda historiska minnesmärke Gamla Vasa med Korsholms vallar blivit för oss vasabor just genom Topelius. Vi minnas hans hänförande hyllning till Vasa-namnet, vi genomleva olika skiften i stadens historia och han framför en mångfald personer, bland vilka vi främst erinra oss borgarkungen, orubblig i med- som motgång, och hans dotter, den ädla, hjärtevarma Ester Larsson med det hurtiga sinnet. Sagogestalter, ja väl, men som typer utrustade med egenskaper, som städse hos oss ställts högt. Kärleksfullt äro de skildrade våra föregångare i Vasa.

Topelius gav oss mera: han gav oss Vasa marsch, vår ungdomsmarsch, vår mannaålders marsch, vår ålderdomsmarsch; han gav oss en marsch med ett helt livsprogram. Den skulle bliva en Vasa gymnasisters marsch, den blev en lösen för varje son och dotter av vårt land, som med panna klar drar ut till mänsklighetens stora strid mot mörker, synd och död. Den blev den mäktigaste maning, att kämpa med i främsta led för allt som livet har högst. Den eld och den värme, den tänt i vår själ, den följer oss livet igenom.”

     (Ur Fredrik Hartmans tal vid invigningen av Topeliusstatyn.)

 


Fredrik Hartman.




Vykort

Poängen med att samla är att samlingen utökas. Ibland när jag på mässor inte fått tag i Nykarlebykort har jag köpt andra som på något sätt har en koppling till staden. Här finns både skickade och oanvända kort. Noterbart är att kort skickats till de vanliga emigrationsorterna Upplands Väsby, Västerås och Göteborg. Datering avser sändningsår, vilket betyder att korten kan vara äldre.

Varierande arkiveringsstatus. Några har förts in i det, några har jag noterat inköpsplats på och några är helt oregistrerade.

Textspråket varierar; bara svenska resp. finska, svenska och finska samt ett kort även med engelsk och tysk text.


Typologinoteringar:
  • Gamla och nya formatet A6.
  • Med och utan ram.
  • Räta och rundade hörn.
  • Raka och spetskanter.
  • Tryckt och stämplad baksida.
  • Text/ingen text på framsidan.
  • Stående och liggande format.
  • En och flera bilder.
  • Endast adresslinjer resp. adresslinjer och kortinfo på baksidan.
  • O.s.v.

 


Kirvun Valokuvaamo 1920-talet

420 VAASA

C. J. Bergström ägde Kirvun Valokuvaamo
troligen fram till år 1926.
Förstoring.

 

Baksida

Stämplat Kirvun Valokuvaamo, Kirvu.

Topelius skrivet med blyerts.

Montins Bokhandel 1927

Wasa - Topelius stoden.
Waasa - Topeliuks patsas.
12369

Vackert kort med rundade hörn och svart ram, men likt många andra av korten här har man inte bemödat sig om att se till att statyn inte lutar.
Förstoring.

 

Baksida

A. B. Montins Bokhandel   Montinin Kirjakauppa O. Y. Wasa-Vaasa

Skickat den 5 oktober 1927 från Vasa till Visby.
Förstoring.

Anonymt 1931

WAASA-WASA

Samma soffor som på föregående kort.
Från vykortsmässa i Solna 1998.
Förstoring.

 

Baksida

Skickat den 8 augusti 1931 från Vasa till Bjurholm.
Förstoring.

Anonymt 1937

Om man vill avbilda hela staketet och lite av
omgivningen är liggande format att föredra.
Förstoring.
 

Baksida

N:o 1070

Skickat den 20 juli 1937 från Åbo till Västerås.
Förstoring.

Anonymt gissninsgvis 1950-talet

VAASA Z. Topeliuksen patsas
VASA Z. Topelius staty
02105

Från vykortsmässan i Solna 2002.
Förstoring.

 

Baksida

Montins Bokhandel gissninsgvis 1950-talet

Här kom staketet på andra sidan gatan med.
De kort jag tidigare sett har varit signerade.
Men de var kanske utgivna på eget förlag.
Förstoring.
 

Baksida

Ab. Montins Bokhandel, Vasa Montinin Kirjakauppa Oy, Vaasa
Vaasa, Z. Topeliuksen patsas
Vasa Z. Topelius staty
Foto K. Nyberg N:o 205

Nyberg har också gett ut Nykarlebykort.
Från vykortsmässan i Solna 1998.

FORTE 1955

VAASA, Z. Topeliuksen patsas
VASA Z. Topelius staty

Från vykortsmässan i Solna 2002.
Förstoring.

 

Baksida

FORTE
2105

Avsänt den 2 juli 1955 från Vasa till Sala.
Från vykortsmässan i Solna 2001.
Förstoring.

Anonymt 1956

Från vykortsmässan i Solna 2011.
Förstoring.
 

Baksida

Vaasa, Z. Topelius
POSTIKORTTI
SUOMI - FINLAND

Skickat den den 16 juni 1956 från Vasa till Göteborg.
Förstoring.

Artho 1962

Fargkort från tidigt 1960-tal är ovanligt.
Från Latvala i Vasa 2000.
Förstoring.
 

Baksida

Vaasa — Vasa
Z. Topeliuksen patsas
Z. Topelius monument
Z. Topelius memorial
Das Denkmal für Z. Topelius
A 611/5
PRINTED IN FINLAND

Daterat Vasa den 15 juni 1962 och adresserat till Dagsmark.
Förstoring.

RM gissningsvis tidigt 1970-tal

Topeliusstatyn, Vasa Hovrätt och Rewell med Hartmans i bakgrunden. Ovanligt om inte unikt att arkitekten är källa till namngivning, men Viljo Revell var född i Vasa och blev internationellt känd.
Förstoring.
 

Baksida

VAASA
RM
SUOMI - FINLAND
1099

Nyckelflaggan har innebörden att produkten är
tillverkad eller att tjänsten är producerad i Finland.
Den introducerades 1965. Närpel skrivet med blyerts.

RM 1970-tal

Detalj ur ovanstående.
Från Huuto.net 2012.
Förstoring.
 

Baksida

VAASA
RM
SUOMI - FINLAND
182

Skickat från Vasa till Eskilstuna den 19 maj 1975.
Förstoring.

Kurt Björklund 1977

TERVEISET VAASASTA
HÄLSNINGAR FRÅN VASA

Topeliussstatyn, minnesmärket över Toivo Kuula,
Stadshuset och Jägarstatyn från 1958.
Kurt Björklund har också gett utt en del Nykarlebykort.
Från vykortsmässa i Solna 2011.
Förstoring.

 

Baksida


TUOTANTO: Foto Kurt Björklund Ky, Vaasa
SUOMI FINLAND
Vasa - Vasa

Daterat den 27 juni 1977, men avsänt den 26 till Upplands Väsby.
Förstoring.

Tuko 1970-talet

Från Latvala i Vasa 2000.
Förstoring.
 

Baksida

PAINETTU SUOMESSA   PRINTED IN FINLAND
Tuko E 87271
SUOMI—FINLAND
VAASA—VASA
Z. TOPELIUS
ZACHARIAS TOPELIUS

Skickat från Vasa till Storkyro den 14 april 1980.
Förstoring.



Läs mer:
Minnesmärken.
Presentation av Drömmen om Österbotten.
(Inf. 2023-11-15, rev. 2024-06-20 .)
 

xxx

xxx
Förstoring.
 

Baksida

xxx
Förstoring.