ungdomsrörelsen, ungdomsföreningsrörelsen, uppkom på 1880-t. med syfte att fostra ungdomen till dugliga medborgare. Rörelsen utgick ursprungligen från landets finskspråkiga befolkning, där den hade ett samband med det nationella uppvaknandet. Inom den finlandssvenska u., som uppstod något senare, tillmättes till en början motarbetandet av dåliga seder den största betydelsen. Landets första ungdomsförening grundades 1881 av gravören Matti Sippola (1848—1908) i Kauhava. Följande år uppstod en landskapsförening för s. Österbotten, vars stadgar fastställdes 1885. I slutet av decenniet trädde Santeri Alkio (se denne) i spetsen för u., inom vilken man på finskspråkigt håll 1895 samlades till den första riksomfattande ungdomsföreningskongressen i Jyväskylä. Centralorganisationen Suomen nuorison liitto (se d.o.) bildades 1897.

Som den finlandssvenska u:s upphovsman betecknas Johannes Klockars (se denne). Han grundade 1888 Malax ungdomsförening. Ungefär samtidigt uppstod de första ungdomsföreningarna i Åboland (Kimito; se N-O. Jansson-Vretdal, Adèle Weman) och Nyland (Sibbo; Hangelby ungdomsförening, gr. 1889). När föreningarna blev flera, konstituerade sig först centralutskott för de olika landsändarna, där det sedan bildades landskapsförbund; dessa slöt sig 1906 samman till Finlands svenska ungdomsförbund (se d.o.).

U., som under ofärdsåren gjorde en viktig insats i kampen mot det ryska förtrycket, har särskilt på landsbygden haft en utomordentlig betydelse som kulturspridare. Amatörteatern, det fria bildningsarbetet, folkdansen och bruket av folkdräkter hör till de företeelser som främjats av rörelsen, inom vilken hembygdsarbetet av naturliga skäl särskilt omhuldats. Flertalet ungdomsföreningar äger egna, ofta ”på talko” uppförda byggnader, vilka spelat en stor roll som samlingsplatser och lokaler för olika aktiviteter, inte minst danstillställningar, ute i bygderna. (J. Hedberg, Den svenska u. i västra Finland 1880—1908, 1910; F.A. Hästesko, Suomen nuorisoseuraliikkeen historia 1931; Nuorisoseurajärjestö vuosina 1931—41 red. P. Montonen, 1941; Frisk sydväst. Åbolands ungdomsförbund 1897—1957, red. K. Bärlund m.fl., 1957; R. Lindfors, Ålands ungdomsförbund 50 år, 1959, Ålands ungdomsförbund 1959—69, 1969; J. Numminen, Suomen nuorisoseuraliikkeen historia I, 1961; U. i Svenska Österbotten 75 år, 1963; H. Cederlöf, Västnyländska ungdomsringen 1917—67, 1968; B. Nygård, Huset mitt i byn. Svenska Österbottens ungdomsförbund, 1982)