Talko


talko, fi. talkoo(t), oavlönat gemensamt arbete; grannhjälp, arbetsgille. T. är benämning på den urgamla seden att bistå grannarna vid sysslor, som kräver en större insats av arbetskraft, t.ex. i skördetiden och vid uppförandet av hus. Den har ända till vår tid bevarats bland den finska bondebefolkningen. Senare har sedvänjan upptagits av andra befolkningsgrupper, bl.a. är många Folkets hus och ungdomsföreningslokaler byggda ”på talko”.

Under och efter andra världskriget sattes t. i system vid återuppbyggnadsarbetet. Talkoarbete i stor skala bedrevs till förmån för den förflyttade befolkningen, krigsänkor och värnlösa, invalider och mindrebemedlade. Genom frivilliga talkoinsatser på hemmafronten ersattes även en del av den vid fronten bundna arbetskraften. För verksamhetens ledning och koordinering bildades särskilda organisationer. (Kansa talkoissa, 1943)


Uppslagsverket Finland (1985).


Läs mer:
Ungdomsföreningarnas hus uppfördes på talko.
Vedhuggningstalko 1943.
Järnvägen anlades delvis på talko 1948.
Manskören ordnade potatisskalningstalko 1949.
Idrottsplanen anlades delvis på talko 1950.
Begravningsplatsen ställdes kanske i ordning på talko 1958
Idrotts- och ungdomsgården uppfördes på talko 1966—67.
Lions klubben utför en hel del talkoarbete.
Wenelius potatissättningstalko.
RK:s talko.
Wangels rivningstalko.
Johanssons vedkörningstalko.
Johanssons potatisskalartalko.
Sporfiskarnas isvägstalko.
Brevslutarmärken Aseveljien maanantaitalkoot.
(Rev. 2020-08-27 .)