Nykarleby:

Höjd vattennivå inget hot
mot bron eller kyrkan

DET SPEKULERAS en hel del i Nykarleby om vad det höjda vattenståndet i älven skall ha för inverkan på Storbron och kyrkan. En del undrar över vart fyllnadssanden som fylls på vid brofästena tar vägen. Andra oroar sig för att kyrkspiran skall börja luta ännu mera.

ELVERKETS direktör Max Nilsson ger dock ett lugnande besked. Han menar att det är helt naturligt att det krävs en påfyllning vid brofästena när den förut torra sanden och jorden sätter sig. Och vad kyrkan beträffar följer man med grundvattenståndet på kyrktomten, och inget oroande har noterats.

Enligt de undersökningar som gjorts av både Storbrons landfästen och kistor och grunden under kyrkan, verkar det som om båda skulle stå på stabil grund, uppger elverksdirektör Max Nilsson. Landfästena på båda sidorna av älven står stadigt på berggrunden, och när man borrat sig ner genom kistorna ute i älvfåran, har man också stött på berg. Gamla fotografier av älven och bron visar också tydligt att det är så. När de här bilderna togs hade inte dammen vid det nuvarande kraftverket ännu byggts, och det betydde att vattnet sommartid rann i en liten fåra under bron. Det bör ha varit en relativt lätt uppgift att bygga kistorna och landfästena under sådana förhållanden.

Såhär såg älvfåran ut varje sommar före dammbygget 1926. Här syns för övrigt mycket bra hur brokistorna är konstruerade. Hittills har de stått stadigt, vilket visar hur skickliga de gamla stenarbetarna var.

Av den här bilden framgår att landfästena vilar på urberget. På bilden ses också det lilla loket med vagnar på väg från Andra sjön. Gamla bilder har varit till stor hjälp när man idag gjort beslut om åtgärder i samband med vattenhöjningen.

— Efter det vi höjde vattnet har dykare varit ner och tittat på landfästena under vattnet och konstaterat att fyllnadsmaterial inte tränger genom stensättningen. Det är nog bara så att när vattnet nu blöter upp jordlager, som tidigare varit torra, sätter de sig på samma sätt som en sandbädd sätter sig, när vi vattnar den. Men efter en tid har allting stabiliserat sig. Jag för min del tror att vi kan i sluta med påfyllningen redan i sommar, säger Max Nilsson.

Under tre års tid har man också följt med grundvattennivån på kyrktomten. Den varierar från årstid till årstid med endast några tiotal centimetrar. Vattenhöjningen i älven har inte påverkat grundvattennivån.

— När vi undersökte kyrkgrunden konstaterade vi att kyrkbyggarna hade skrapat bort matjordslagret och fyllt upp platsen med ett lager av stenbumlingar till en och en halv meters tjocklek. På detta lager vilar kyrkan. Det är endast i sydvästra hörnet som grunden har sjunkit. Vi mätte upp lutningen [en senare uppmätning] och kom fram till att kyrkan var 60 cm lägre i det hörnet. Det är det som gör att kyrktornet sen gammalt lutar, säger Nilsson. Det här gjorde vi före vattenhöjningen, och vad jag vet har situationen inte förändrats från det. Kyrkan står stabilt förutom i det där hörnet.

Bron skall höjas

Enligt vattendomstolens utslag måste den fria höjden mellan vattenytan och bron vara minst en meter. Nästa sommar skall storbron därför höjas med en meter. Det betyder att den fria höjden blir en och en halv meter. Denna höjning av brolocket kan inte göras förrän den nya bron över älven har tagits i bruk som infart söderifrån till Nykarleby.

I dessa dagar har de förberedande arbetena på den nya bron söder om Juthbacka påbörjats, och meningen är att den skall byggas i vinter och vara klar nästa sommar.

— Fastän bron höjs med en meter betyder det inte att kyrkan kommer lägre än gatunivån, försäkrar Max Nilsson. Avvägningen visar att kyrktrappan är så mycket högre än nuvarande höjden på bron att båda kommer i samma höjd efter höjningen.

Det finns budgeterat 1,4 miljoner mark för brohöjningen, men då har man räknat med helt nya bärande konstruktioner. Ifall man kan använda sig av de gamla, blir det betydligt billigare.

Före det nya dammbygget var vattennivån ovanför dammen tre och en halv meter över havsnivån. Nu är den nio meter över medel vattennivån i havet. Kraftverket har varit igång sedan 20 december och producerat 7,5 miljon kilowatt hittills och skall under ett år ge 15 miljoner kilowattimmar. Det är ungefär vad femtusen normalhushåll förbrukar per år.

Se inte på halvfärdigt arbete!

Max Nilsson är medveten om att ingrepp i miljön av det slaget som man gjort i Nykarleby i samband med dammbygget, följs av allmänheten och värderas på olika sätt. Men han vill framhålla att det handlar om gammal och beprövad teknik, som man använder sig av, och att experter anlitats i svårare fall. På det sättet har man kollat upp på förhand de risker som olika ingrepp eventuellt kan föra med sig. Det betyder att det som kan inträffa i framtiden bör kunna gå att åtgärda, små ras t.ex. Redan har man förstärkt stränderna här och där. Området kring kyrkan och hela älvstranden längs Kyrkogatan har dränerats osv.

— Det är nu ofta halvfärdiga jordarbeten som bedöms, men vänta tills grönskan har tagit över om ett par år, då ser det annorlunda ut, säger han.

Bro med historia

Storbron i Nykarleby har inte alltid legat på den här platsen mitt emot kyrkan. En gång fanns bron ett femtiotal meter uppströms från nuvarande plats. Men 1804 flyttades den till den här platsen. Den hann dock vara i bruk endast tre år innan den brändes upp av ryssarna i samband med kriget 1808—09. Det var midsommaren 1808 som bron stacks i brand. Först 1815 byggdes den upp på nytt under överinseende av baron Carl von Rosenkampff. Josef Werving från Nykarleby var arbetsledare. Han var så duktig att han senare blev den som skulle leda bygget av Saima kanal. Så kistorna under bron är inte gjorda av vem som helst!