Bidrag till studiet av släkten Rijfs kyrkobyggarverksamhet
av
William Wik

DEN RIJFSKA KYRKOBYGGARDYNASTIN

Thomas Carlsson Rijf, Jacob Thomasson och Carl Thomasson har förvisso för all framtid inristat sina namn på det kyrkoarkitektoniska områdets blad i Sverige-Finlands historia. Carl Jacobsson Rijf, kyrkobyggare i tredje generationen, visade trots sin ungdom gryende förmåga och intresse att fortsätta verksamheten. Vad han eventuellt enskilt utfört, kan ingen riktigt bedöma, då enbart släkttraditionen talar därom. Gemensamt utförde de ett imponerande livsverk. De visade en trohet i uppgiften de fått sig tilldelad och en redobogenhet i sin verksamhet, som är ett föredöme för kommande släktled.

Denna utredning och släktkrönika, är ingalunda fullständig eller uttömmande. De sedan barnsben inhämtade berättelserna, främst de tragiska, har gjort ett bestående intryck på undertecknad. Jag har alltid känt ett inneboende behov att forska i deras verksamhet och försöka utröna orsaken till Jacob och Carls mystiska död julhelgen 1808. Efter tiotals år av kontakter i Kungsholms församling, främst då med kamrer Hans Lindén, har vissa väsentliga gåtor börjat lösa sig.

De verkliga fynden gjordes i början av april i år, då vid systematiskt sökande bl.a. byggnadskontraktet i original återfanns. Genom fyndet klarläggs också ett förskott om 300 riksdaler, vilket belastade Jacob Rijfs bouppteckning. Denna belastning har jag inte tidigare fått någon tillfredsställande förklaring till. Men då kontraktet stipulerar ett förskott varje månad, »varefter arbetet fortskrider», är förskottsbeloppet i behörig ordning.

Tiderna igenom har ryktet velat förtälja, att yrkesavund skulle ha varit med i bilden vid dödsfallen. Dock kan ingenting sådant spåras i de nu återfunna handlingarna.

Vid ett av de första försöken att forska i dödsfallen, berättade Kungsholms församlings dåvarande kyrkoherde Bertil Ramsten, att han läst en odaterad marginalanteckning i församlingsarkivet. I anteckningarna tvivlade man på de troligen senare tillkomna uppgifterna om något slag av brott i samband med dödsfallen.

Samtidigt framhölls i anteckningen, att Jacob Rijf inte vann tävlingen med sitt ritningsförslag, men att han det oaktat fick kontrakt på tornbygget. Man frågar sig enligt anteckningen: »Kanske var Jacob Rijf och hans son Carl indisponerade för den kraftiga mat som åts i Stockholm vid jultiden, i synnerhet som de kom från Finland där krig och nöd rådde».

Den i år gjorda upptäckten i dödsboken om Margaretha Rijf-Kantlins död i lungsot, är klarläggande. Upptäckten borde ha varit enkel, men så har inte varit fallet på grund av skrivsättet i dödsboken.

Anmälan om Jacob Rijfs och sonen Carls plötsliga dödsfall skedde i normal ordning till Justitie Collegium, under vilket även polismyndigheterna sorterade. Dödsanmälan är daterad den 17 januari 1809 och föreligger utan anmärkning, varför brottsligt förfarande varken misstänkts eller anmälts.

Protokollavskriften av den 9 mars 1809 talar sitt tydliga språk om händelseutvecklingen efter dödsfallen. Ett språk, som kanske småningom kan vederlägga ryktet och återföra de tre dödsfallen till ett naturligt händelseförlopp.

Fynden har förmodligen inte tidigare lästs av någon med intresse för händelserna, sedan dödsåren 1808 och 1809. Det är troligt, emedan alla protokoll för åren 1804—1812 förutom ovannämnda avskrift, är förkomna. Originalkontraktet har inte blivit fogat till de andra förkomna protokollhandlingarna, utan har bevarats bland andra, senare hopställda handlingar, där de nu återfunnits.

Det förefaller troligt, att Martin Olsson, när han skrev Kungsholms kyrkas och församlings historia år 1915, inte haft tillgång till kontraktet. Olsson nämner endast datumet 17 december 1808, som finns på dödsbokens blad och anger dagen då kontraktet i hela sin vidd vann laga kraft. Han förbigår helt omständigheten att kontraktet undertecknades redan den 4 oktober 1808.

För de rijfska familjerna var dödsfallen ett svårt slag, för byn och trakten en ekonomisk tragedi. Alla pågående kyrkobyggen upphörde plötsligt för deras del och massor av arbetstillfällen uteblev. Men livet måste även här gå vidare och gemenskapen syns även i fortsättningen ha fungerat.

Redskap och verktyg fanns kvar, så ock den kunniga arbetskraften. Två generationer före mig har berättat, huru man tydligt kunde spåra, att stenfähus växte upp i byn, i en omfattning, som inte förekom på andra orter. Genom nyskiftet år 1938, kom de flesta gamla fähus dock att raseras.

Den till Socklot inflyttade rijfska släkten, var påtagligt företagsam. Släkttraditionen krävde därför, att byggandet och stenhuggeriet fortsatte i avsevärd omfattning. En stor del av de väl huggna kantstenarna på Nykarleby stads gravgård är Rijf-ättlingars arbeten. Vid återuppbyggnaden efter stadens brand gjorde arbetslaget under Jakob Jakobsson Smeds' ledning den stora stentrappan till kyrkan och ett tiotal huggna stensocklar. Även Jakob Jakobsson är en Rijf-ättling på mödernet. När nya rådhuset i Jakobstad byggdes i medlet av 1870-talet, leddes det rijfska arbetslaget av Erik Isaksson Ahlnäs. Det utförde hela första våningen i sten med sockeln och trappan i huggen sten.

Ett stort stenfähus byggdes åt bl.a. Lagerstedt i Lappo samt i Munsala den vackert välvda stenbron. Bron kommer förmodligen att bevaras, ehuru den nu ligger på sidan om huvudvägen. Arbetena med stenbron i Socklot och stenpelarna för inhägnaden runt kyrkan i Nykarleby [1901], leddes även av Erik Ahlnäs.

Jordbruket och boskapsskötseln var framträdande redan under 1800-talet i Socklot. Fiske idkades även i varje gård och som en naturlig följd härav båtbyggeri, företrädesvis för det egna behovet, men även till avsalu. Jacob Rijf hade själv tre båtar, nödiga fiskeredskap och 1/5 i »Stornoten». Stornoten omfattade 12 andelar och användes enbart för vinterfiske.

Så gick dessa på sin tid högt värderade män plötsligt ur tiden. Att de på ett outplånligt sätt tryckt sin prägel på boplatsen i Socklot, kan ej förnekas. Därom vittnar bland annat det faktum, att Ahlnäs-gårdarna än i dag kallas »Rijfas» i dagligt tal.

De nuvarande husbönderna Gunnar Eriksson Ahlnäs och Valfrid Jakobsson Ahlnäs är vardera i 7:e led ättlingar till Thomas Rijf.

Gunnar Ahlnäs härstammar från Jacob Rijfs enda son Carl. Gården han bebor befinner sig på den tomt, där »Rundeln» i tiden stod. Lägenheten omfattar 124 ha, varav odlad jord 16 ha. Barn: 2 döttrar och 1 son.

Valfrid Ahlnäs härstammar från Jacob Rijfs yngsta dotter Maria. Hans gård befinner sig på byvägens motsatta sida. Lägenheten omfattar 80 ha, varav odlad jord 15 ha. Barn: 3 döttrar.

Släkten har stor utbredning i Socklot. Mer än hälften av byns befolkning har anknytning till Rijf-släkten.

Gunnar Ahlnäs gård.


Valfrid Ahlnäs gård.
[Beskuren. Vyerna 2011.]

Av byggnader från rijfska tiden finns endast det prydliga »Loftet» med trappa och svalgång bevarat. Byggnaden har svängts 90° och står nu med gaveln mot vägen längs med inkörningen till gården. Själva porten och stallet är något ombyggt.

Vid gaveln mot vägen står flaggstången med den tidigare nämnda vindflöjeln från Nedertorneå klockstapel. En dragmangel av dåtida typ med årtalet 1788 förvaras i loftet. Mangeln ägs gemensamt enligt bouppteckningen. Verktyg finns bevarade och en slipsten, en s.k. »Dahla-sten».

SLÄKTEN RIJF I SOCKLOT

III
Thomas Carlsson Rijf, hustru Malin och deras barn:
Malin Larsdtr. f. 28. 10. 1727 i Norrby, d. i Socklot 13. 9. 1808
Barn födda i Lepplax, vilka levde vid flyttningen till Socklot, som enligt flyttningsattesten skedde 21. 8. 1777:

IV
Jacob Thomasson Rijf f. i Lepplax 17. 7. 1753, d. i Stockholm 25. 12. 1808
Karin Johansdtr. Finne » 1751, d. i Socklot 4. 3. 1796
Äktenskapet ingicks 13. 6. 1773 i Pedersöre.
Makarna var barnlösa vid flyttningen. I Socklot föddes 4 barn, vilka nådde vuxen ålder, varav 3 döttrar och 1 son.
Jacob Rijfs andra äktenskap ingicks 1807 med Magdalena Eriksdtr. Frosterus f. i Ijå 28. 12. 1754, d. i Socklot 28. 12. 1824

Detta äktenskap var barnlöst.

IV
Carl Thomasson Rijf f. i Lepplax 25. 8. 1756, d. i Stockholm 2. 5. 1801
Susanna Nilsdtr. Lassila f. i Kovjoki 8. 9. 1758, d. i Socklot 21. 9. 1833
Äktenskapet ingicks 30. 3. 1780 i Nykarleby.
I Socklot föddes 7 barn, av vilka endast Susanna Elisabet nådde vuxen ålder. Släkten fortlever, bl.a. Arvid Kull i Jakobstad.

IV
Anna Thomasdtr. Rijf f. i Lepplax 3. 3. 1760, d. i Solf 1820
Fredrik Snåre f. i Lepplax 16. l. 1753, d. i Socklot 9. 5. 1809
Äktenskapet ingicks 1778, ant. därom saknas i Pedersöre o. Nykarleby.
Till Socklot 13. 6. 1784 enligt flyttningsattesten. Sonen Matts Fredriksson var född i Lepplax 1. 6. 1779.

IV
Helena Thomasdtr. Rijf f. i Lepplax 6. 10. 1764, d. i Socklot 22. 6. 1822
Jacob Eriksson Harald f. i Socklot 9. 8. 1763, d. i Socklot 16. 5. 1837
Äktenskapet ingicks 22. 5. 1783 i Nykarleby.
7 barn födda på Harald av vilka 6 nådde vuxen ålder.

IV
Margaretha Thomasdtr. Rijf f. i Lepplax l. 11. 1767, d. i Socklot 7. 8. 1813
Eric Jakobsson Wik f. i Munsala 7. 12. 1759, d. i Socklot 9. 4. 1840
Äktenskapet ingicks 6. 3. 1786 i Nykarleby.

Ur Inrikes Tidningar, Stockholm N:o 25, 27 mars 1786:

»Landshövding Tandefeldt var stadd å Ämbetes resa till Ny Carleby».— Landshövdingen med följe behagade vika in till den för sina mångslögder här å orten kände Skatte-Bonden Thomas Rijf, och med sin närvaro hedrade dess yngsta Dotters Wigsel, förblivande där och till Bröllopslagetts utmärkta glädje, deltagande i ortens sed och menlösa tidsfördriv intill aftonen kl. 7, då resan fortsatte».

11 barn födda i Socklot varav 7 nådde vuxen ålder.

JACOB THOMASSON RIJF, HUSTRU KARIN OCH DERAS EFTERKOMMANDE:

IV
Jacob Rijf hade barn endast i sitt första äktenskap.

V
Margaretha Jacobsdtr. Rijf f. i Socklot 8. 4. 1779, d. i Stockholm 3.  4. 1809
Johan Ersson Kantlin f. i Munsala 14. 11. 1770, d. i Helsingfors 7. 10. 1839.
Äktenskapet, som var barnlöst, ingicks 1799.

V
Anna Jacobsdtr. Rijf f. i Socklot 27. 6. 1780, d. i Jeppo, Bro omkr. 1851.
Simon Chronman Lassila f. i Kovjoki l. 3. 1779, d. i Sundom 1822.
Äktenskapet ingicks 28. 10. 1798.
Barn: 5 döttrar och 4 söner födda på Ahlnäs.

VI
Carl Simonsson f. 26. 10. 1808, d. i Socklot som liten.

VI
Maja Sofia Simonsdtr. f. 4. 12. 1815, d. i Socklot som ogift 18. l. 1831.
Familjen flyttade till Sundom 1821. Änkan och enda överlevande barnet, Maja Sofia, återkom som inhyses till Ahlnäs 1822.

V
Carl Jacobsson Rijf f. i Socklot 31. 3. 1783, d. i Stockholm 27. 12. 1808.
Helena Mattsdtr. Harald f. i Socklot 15. 2. 1777, d. i Socklot 6. 5. 1830.
Äktenskapet ingicks 6. 2. 1801.
Barn: 3 döttrar födda på Ahlnäs.

VI
Brita Carlsdtr. Rijf f. 13. 9. 1802, d. i Socklot som liten.

VI
Magdalena Carlsdtr. Rijf f. 12. 10. 1803, d. i Socklot 11. 6. 1853.
Isak Mattsson Smeds f. i Socklot 13. 1. 1802, d. i Socklot 23. 9. 1868. Antog namnet Ahlnäs efter hemmanets namn.
Äktenskapet ingicks 8. 7. 1821.
Barn: 10 barn födda på Ahlnäs, 7 söner och 3 döttrar.

VII
De 3 äldsta sönerna och sjunde barnet, också en son, dog i unga år.
Maria f. 27. 11. 1831, gift med Anders Draka, Nykarleby f. 23. 8. 1828. Släkten har antagit namnet Wik.
Anders f. 19. 4. 1835, gift med Sofia Wik f. 27. 7. 1837. Släkten har antagit namnet Granvik.
Erik f. 28. 3. 1838, gift med Sofia Mattsdtr. Smeds f. 3. 12. 1836. Bonde först på Smeds, sedan på Ahlnäs.
Greta f. 5. 4. 1841, dog som ogift 18. 2. 1862.
Brita f. 23. 12. 1843, gift med Erik Smeds f. 12. 7. 1844. Bonde först på Smeds, sedan på Mikkelä och Rank i Socklot. Sönerna har antagit släktnamnen Ekman respektive Ekström.
Matts f. 27. 2. 1847, gift i Munsala med Greta Laggar f. 5. 7. 1844. Släkten har antagit namnet Ahlström.

VIII
Erik Gustaf Eriksson Ahlnäs f. 16. 8. 1865, d. på Ahlnäs 20. 2. 1928.
Amanda Maria Mickelsdtr. Nikonen f. i Socklot 22. 8. 1866, d. 31. 1. 1924.
Äktenskapet ingicks 29. 1. 1888.
Barn: 6 söner och 3 döttrar födda på Ahlnäs. De äldsta barnen, 4 söner, dog som små.

IX
Gunnar Erik Eriksson Ahlnäs f. 6. 12. 1908. Bonde på arvshemmanet sedan faderns död 1928. Lägenhetens namn sedan nyskiftet 1938 är Rif 7:10.
Svea Maria Johannesdtr. Wik f. i Socklot 19. 9. 1907.
Äktenskapet ingicks 13. 11. 1937.
Barn: 2 döttrar och 1 son.

VI
Anna Helena Carlsdtr. Rijf f. 22. 4. 1809, d. i Nykarleby, Forsbacka 12. l. 1867.
Petter Johansson Knuts f. i Karby 28. 4. 1802, d. i Nykarleby, Forsbacka 25. 12. 1863. Innehade en hemmansdel på Ahlnäs till 1840.
Äktenskapet ingicks 1831.

VII
Barn: 3 söner och 3 döttrar födda på Ahlnäs före bortflyttningen 1840, 1 dotter och 3 söner födda därefter. Endast 4 söner av de 10 barnen nådde vuxen ålder. En del av sönerna antog släktnamnet Forsblom, senare även Karlsson.

V
Maria Jacobsdtr. Rijf f. 21. 10. 1785, d. i Socklot 11. 2. 1856.
Gustaf Sigfridsson Biggas f. i Kovjoki 25. 3. 1775, d. i Socklot 28. 8. 1851. Antog namnet Ahlnäs efter hemmanets namn.
Äktenskapet ingicks 1803.
Barn: 7 barn födda på Ahlnäs, av vilka 1 son och 2 döttrar nådde vuxen ålder.

VI
Jacob Gustafsson Ahlnäs f. 29. 12. 1803, d. i Socklot 24. 11. 1868.
Sanna Andersdtr. Hintz f. i Socklot 30. 11. 1804, d. i Socklot l. 12. 1857.
Äktenskapet ingicks 25. 2. 1825.
Barn: 5 barn födda på Ahlnäs, av vilka 2 söner och 2 döttrar nådde vuxen ålder.

VII
Matts Jakobsson Ahlnäs f. 17. 4. 1834, d. i Socklot 12. 7. 1903.
Johanna Jakobsdtr. Högsnår f. i Purmo 20. 11. 1824, d. i Socklot 19. 12. 1904.
Äktenskapet ingicks 1860.
Barn: 4 barn födda på Ahlnäs, 2 söner och 2 döttrar.

VII
Jakob Jakobsson Ahlnäs f. 21. 12. 1838, d. i Socklot 1919.
Greta Johansdtr. Kalljärv f. 1836, d. i Socklot 1911.
Äktenskapet ingicks omkr. 1862.
Barn: 7 barn födda på Ahlnäs, varav 1 dotter och 3 söner nådde vuxen ålder.

VIII
Jakob Mattsson Ahlnäs f. 30. 7. 1865, d. på Ahlnäs 6. 4. 1945.
Johanna Alexandra Eriksdtr. Tågs f. i Socklot 23. 6. 1871, d. 6.  1. 1937.
Äktenskapet ingicks 17. 12. 1893.
Barn: 7 barn födda på Ahlnäs, av vilka 1 son och 4 döttrar nådde vuxen ålder.

IX
Valfrid Johannes Jakobsson Ahlnäs f. 20. 6. 1907. Bonde på arvshemmanet Ahlnäs 7:10 sedan 1937.
Mary Linnea Kronqvist f. i Markby 3. 2. 1912.
Äktenskapet ingicks 1941.
Barn: 3 döttrar.

ANVÄNDA KÄLLOR

För ovärderlig hjälp vid utforskning av »Rijfvarnas» inköp av Ahlnäs hemman, riktar jag ett varmt tack till landsarkivarie Martti Favorin. Likaså till Släktforskarföreningens i Jakobstad ordförande Paul Andersson, viceordförande Johan Strömsnäs och Ingolf Friman.

Till f.d. kamrer Hans Lindén, Stockholm, vill jag rikta ett hjärtligt och uppriktigt tack för välvillig medverkan vid utforskningen av Jacob Rijfs verksamhet i Kungsholms församling.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÖVER BILDER OCH TEXT
[Separat sida.]



SLUTORD

I det föregående har några hänförande uttalanden återgetts om kyrkobyggarna Rijfs verksamhet. Uttalandena kunde mångfaldigas. Någon har sagt: »Jacob Rijfs kyrkor har en resning — som en fläkt av nordanvinden över den österbottniska—vesterbottniska slätten. Kyrkoskapelserna skjuter upp ur marken och tornen borrar sig djärvt in i himlen — som en triumf för kyrkobyggarna.»

Hela deras livsverk bör betecknas som en stor kulturgärning, där den konstnärligt medfödda begåvningen och praktiskt kunnande på ett lyckligt sätt förenats och kommit till uttryck i bestående byggnadsverk.

Den personhistoriska forskningen kring byggmästarna är svår att genomföra. Angeläget är att bevara deras livshistoria med alla små karaktärsdrag, deras lidande och fröjder, deras själsegenskaper, samt att ställa deras personer i ramen av de tidsförhållanden, under vilka de verkat. Sanningen är viktig vid klarläggning av släkthistorien liksom objektivitet och känsla för traditionens helgd. Försök har i enlighet härmed gjorts att framställa fakta utan enögd sentimentalitet.

Inom de gångna generationerna har funnits medlemmar av släkten, vilka med intresse bevarat och fört minnet av byggmästarna vidare till nutid. Sålunda donerade läraren August Ahlnäs före sin död 24. 7. 1938 medel till glasmålningar i hemförsamlingens kyrka i Nykarleby. Samtidigt gjorde han en liknande mindre donation till Esse kyrka. Professor Lennart Segerstråle vidtalades och han utförde fönstermålningarna år 1940. Aug. Ahlnäs var lärare i Esse, Lappfors. Donationerna gjordes — »för att hedra hans förfäders, kyrkobyggmästarna Rijfs minne». Denna uttryckliga stipulation synes med tiden ha fallit i glömska.

Våren 1938 sammanträffade Aug. Ahlnäs, hans äldre broder, läraren Johan Ahlnäs och läraren Henrik Wik i och för diskussion om huru »på bästa sätt hugfästa byggmästarna Rijfs minne vid Pedersöre kyrka». Undertecknad var kallad till diskussion, som hölls i Jakobstad. De tre initiativtagarna gav då, som de själva sade, liksom ett »testamente» åt mig att förverkliga ett minnesmärke. Så skedde även år 1951. Genom insamling av medel inom släkten, lyckades vi från Ateneum i Helsingfors få en gipsavgjutning av Eric Cainbergs relief av Jacob Rijf. Vid kyrkans återinvigning i midsommarhelgen samma år, avtäcktes reliefen i Pedersöre kyrka.

Denna berättelse är kortfattad om man beaktar att den omspänner tre generationers livsgärning. Mycket av vad traditionen förtäljer har lämnats bort. Avsikten är dock att även framdeles lyhört följa med nya fakta som upptäcks och senare komplettera släkthistorien.

För mig förefaller nu det viktigaste vara att lösa släktförhållandet Lepplax-Rif och Edsevö-Rif och klarlägga frågan huruvida de har samma ursprung.

En lika angelägen fråga för släkten vore att vinna större klarhet om »Praktbyggnaden» på Ahlnäs, den s.k. »Rijfas-Rundeln». Tradition om byggnaden finns, som kanske vid ingående forskning, senare kan leda till mera klarhet i frågan.

Utöver de urkunder, vilka i avskrift återgetts i berättelsen, finns endast bouppteckningar bevarade från den aktuella tiden nämligen: Malin Larsdotters av 26. 9. 1808, hustru till Thomas Rijf, Jacob Thomasson Rijfs av 2. 10. 1809, sonen Carl Jacobssons av 7. 10. 1809 och Jacobs andra hustrus Magdalena Frosterus' av 17. l. 1825 Fördelningsinstrument för klyvning av Tågs och Ahlnäs hemman mellan arvingarna av 27. 7. 1812.

All den litteratur källorna hänvisar till finns förvarade i undertecknads arkiv.

Jakobstad den 15 april 1972

William Wik

Ovan avbildade sirliga textning utförd
av Jacob Rijf själv — finns bevarad
i Magister BÅLDS BETRAKTELSER, både i
början och slutet av boken.
Lägre ned på sidan framgår — ock textat,
att han erhållit boken av fadern

T. R.
1802.

[SLUT]