Filateli handlar inte bara om frimärken

av

Folke Holmström

Del 2

 Helsaker – postkort/brevkort, returkort, mottagningsbevis och kortbrev/postbrev

Till skillnad från vanliga vykort har postkortet och brevkortet, oftast ett frankotecken och vanligtvis inget motiv. Detsamma gäller också för de tre andra typerna av ”kort” som presenteras i slutet av denna del.

På hösten 1869 tog Österrike som första land i bruk ett postkort, som då kallades Correspondenz-Karte. Finland följde efter och gav ut sitt första postkort 9.10.1871 på förslag av postdirektören och efter storfurstens och senatens godkännande. Det var ett enspråkigt ”Korrespondanskort för Finland”, 8 pen grön, som utkom i olika sorters kartong och färgnyanser. – Av de första korten lär det finnas endast två som bevarats, varav det ena har avsänts av Zacharias Topelius i Helsingfors till hans bror Oskar i Vasa.

Under de tre följande åren utkom också flerspråkiga korrespondanskort, alla med valörstämpeln 8 pen grön. – Nya utgåvor utkom 1875, då senaten antog den internationella posttaxan och höjde portot. Giltighetstid ända till 31.12.1884 för alla 8 pen kort.

Ett nytt porto, 10 pen, för internationella kort trädde i kraft 1.4.1879 och i samband med det blev texten på korten också fyrspråkig. Giltighetstid ända till 13.1.1901.

En helt ny typ av postkort lanserades 1888. Den tidigare så karaktäristiska röda ramen lämnades bort och som en annan nyhet placerades Finlands vapen i kortets övre vänstra hörn. Kortet tillverkades både i sten- och plantryck och utkom i flera upplagor med smärre förändringar under åren 1889, 1890, 1891 och 1895. Valörerna var 10 pen röd och 10 + 10 pen röd för s.k. dubbelkort med betalt svar. Giltighetstid för inrikes bruk till 31.1.1901.

För trafik inom landet och till Ryssland fanns det också ryska kort. Karakteristiskt för dessa var den ryska texten och örnen. Under åren 1891–1918 utkom många upplagor av olika typ och med varierande valörer i både kopek och penni. Nedan ges bara några exempel.

I samband med att postkorten togs i bruk 1871 tillverkades också s.k. Retuor-kort, en sorts blankett med limkant avsedd att fästas på brev. Genom att anteckna namn och datum på kvittot och returnera det till avsändaren bekräftade adressaten att brevet mottagits. Ett tiotal olika typer, alla med valören 10 pen, utkom under åren 1871–1901.

I samband med portoreformen 1879 meddelades att ett bevis på att en rekommenderad eller assurerad försändelse frambefordrats kostar 25 penni. För ändamålet utkom tre blanketter, Mottagningsbevis, enligt följande: 1881, 25 p röd och 1885, 25 p blå och 1891, 25 p blå.

En ny era inleddes då Finland blev självständigt. Eliel Saarinen gjorde skissen till en valörstämpel som användes 1917–1929. Eftersom portot för kort steg 1.10.1917 från 10 till 15 penni, är korten ofta försedda med ett 5 pennis tilläggsfrimärke. – Redan nästa år (16.4.1918) beslöt senaten i Vasa att igen höja portot och ett kort, 20 p röd, tillverkades i stentryck på Julius Björkells Litografiska Tryckeri AB i Vasa.

En serie specialkort, ”Guldaxet”, 1:25 M (+1:50 m) såldes 1935-1940 till förmån för ”Föreningen för tuberkulosens bekämpande i Finland” . Den finsk- och svenskspråkiga serien innehöll vardera tio olika motiv med texter som var hämtade ur Kalevala.

Under åren 1930–1955 utkom postkort av en ny lejontyp i olika valörer och färger. – Och 1952 utkom postkort med motiv från sex olika orter i Finland. Valören var 15 mk röd.

Följande lejontyp utkom 1956–1974 med ett flertal valörer för inrikes och utrikes bruk. – Detsamma gäller också en serie postkort av vapentyp 1975–1984, varav tre var försedda med olika motiv: postmuseum 0,70 (mk) brun, fiskare 0,80 (mk) blå och bastu 0,90 (mk) brun.

Före millenniumskiftet utkom kort med olika valörstämplar och motiv 1984–1999: privata kort 1993–1996, elektroniska helsakskort 1993–1995 och slutligen maximihelsakskort 1996–2001.

FILATELIA 1993


JULKORT 1993
Martta Vendelin

FINLANDIA 1995

Kortbrev och postbrev, är ett mellanting mellan brevkort och frankokuvert. Kortbrevet viks så att texten kommer på insidan och försluts med lim som finns på de perforerade rivkanterna. – De första kortbreven utkom 1891 i två valörer, 7 kop blå och 10 kop blå. Nästa utgåva kom först 1925 och då i valören 1 mk orange. Och efter en paus på flera årtionden togs postbrev i bruk 1981 med olika motiv i valörstämpeln. Som exempel kan nämnas: postväska, fjäder, mumintroll, djur, blommor och årstider.

Kortbrev 1925, 1 M orange Postbrev 1984, 1, 40 (mk), fjäder Postbrev 1993  ( – ), mumintroll