Erik Birck

Nykarleby stads historia del II

1810—1875

Detalj ur Ville de Ny-Carleby (Finlande).
(1980)



  Förklaringar
  Publicerades som följetong mars 2002–januari 2009.
  Där kapitlet är indelat med underrubriker leder nedanstående länkar till dem. I annat fall leder de direkt till kapitlet.
  Boken kan köpas i Nykarleby Bok och Pappershandel.
  Notapparaten är inte publicerad.
[ ] Tillagda rubriker
  Innehållsförteckning till Nykarleby stads historia del III (1988).

 

Innehåll

       Förord 11
I Den gamla staden 13
II Social struktur, borgerskap och förvaltning 110
III Några nykarlebyfamiljer. Borgare, tjänstemän och vanligt folk 164
IV Kulturliv och nöjen 245
V Fattigvården före branden 273
VI Allmän ordning, seder och moral. Fiskalerna 298
VII Stadens ekonomi före branden 338
VIII Farleder och fiskeplatser375
IX Handel och sjöfart 1810—1858 403
X Krimkriget 484
XI Sjöfarten efter kriget507
XII Brandberedskapen533
XIII Branden557
XIV Efter branden 575
XV Staden representerar sig vid lantdagarna 635
XVI Ordningen i staden 653
XVII Fattigvården efter branden659
XVIII Folkmängden och folkmängdsförändringar i staden 1810—1880690
Noter 698
Förkortningar 724
Bildförteckning725
Bilagor 728
Bilageförteckning 736

 

FÖRORD  
   
I. DEN GAMLA STADEN  
Topelius om det gamla Nykarleby 13
Skadorna efter kriget 15
Stadsplan och bebyggelse 16
Några byggnader i det gamla Nykarleby. Rådhuset 31
Gårdar och trädgårdar vid åstranden 41
Rådman Lindqvists tjärhiss. Repslagarbanan 44
Kuddnäs 46
Nykarleby hälsobrunn 52
Sockenstuguberget 56
Teatern 57
Beckbruket 58
v. Döbeln i Nykarleby 60
Stadsplanen av år 1844 64
Nystaden 66
Stadens ytareal 66
Utsikt över staden år 1855 68
Översikt av gårdstomterna och deras ägare 1810—1858 70
   
II. SOCIAL STRUKTUR, BORGERSKAP, FÖRVALTNING  
Den sociala strukturen 1815—1855 110
Borgerskapet 122
Förvaltningens organisation 146
Borgmästarna 149
Rådmännen 151
Borgmästarvalen 1836 och 1860 154
Rådmansvalen 162

   
III. NÅGRA NYKARLEBYFAMILJER. BORGARE, TJÄNSTEMÄN OCH VANLIGT FOLK  
[Stadsplan med tomtnummer för att se var människorna bodde. Detalj ur C. W. Gyldéns stadsplanekarta från år 1841.]  
Familjerna Turdin och Rosenkampff. 164
     Turdinska gården under kriget  
     Kejsarbesöket och kommerserådstiteln  
     Augusta Turdin och Carl Rosenkampff  
Om Svahns och Hammarins 174
Om Lindqvistarna 180
En nykarlebykonstnär [Hilda Olson] 183
Om familjen Lithén 186
Carl Johan Berger 192
Johan Adolf Lybeck och andra Lybeckar 195
En annan släkt Lybeck? 203
Albert Dyhr 207
Sundström och Sandström 209
     C. W. Sundströms död  
Carl Grundfeldt 213
Grundfeldts affärsverksamhet 219
Carl Nylund 227
Postmästare v. Platen 228
Strombergs 230
Pehr Jacob Falck 230
Apotekare Bastman 231
Catharina Helena Kempe 231
Greta Helena Bogdanoff 232
Anna-Sanna Glansk [Post-Matti] 235
Josephine Bergh 237
”Doktors Stina” och dr Topelius bränneri 238
”Glasryggen” Hägerström. Vårfloderna 1828, 1849 och 1853 239
   
IV. KULTURLIV OCH NÖJEN  
Den sociala miljön 245
Trolldom, spökerier och annan vidskepelse 250
Huru man roade sig 252
Nykarleby — ”Lilla Paris” 257
Topeliusfester i Nykarleby på 1860- och 1870-talet 261
Musik i gamla Nykarleby 263
Sångföreningen på 1850—1860-talet 264
Lånebiblioteket 265
Klockare och orgelnister 266
Bisysslor och konsthantverk 269
Möbleringen 272
   
V. FATTIGVÅRDEN FÖRE BRANDEN  
Den historiska bakgrunden 273
Fattigvårdsförsörjningskommittén 279
Sjömansänkornas underhåll 283
Inrotering av matlagen 285
Barnauktioner 286
Utackorderingssystemet 288
Förändringar i fattigvårdskommittén. Nya vårdnadshavare 291
Fattigvårdsreglementet 1853 292
   
VI. ALLMÄN ORDNING, SEDER OCH MORAL. FISKALERNA  
Den allmänna ordningen. Sedliga förhållanden 298
Polisordningen av 1838 313
Instruktionen för stads- och rättsbetjänte 1845 316
Spöpålen 317
Stadsfiskaler i Nykarleby. Johan Henrik Forssén, ett tjänstemannaöde. Instruktion för bro- och stadsfogden 320
Landsfiskal Georg Ludvig Herpman 332
Befallningsman Nordqvist 336
   
VII. STADENS EKONOMI FÖRE BRANDEN  
Finanserna 338
Stadens ekonomi 1831—1855 340
Konflikter rörande taxeringen 352
Läkarens avlöning 358
Stadens ägor 1850. Donationsjordens förvaltning och besittning regleras 1839 360
Metoden för mätningen och rågången samt skiftet av fiskevattnet bestämmes 363
Graderingen av stadens jord 366
Skiftet av fiskevattnet i älven 368
Ägornas beskaffenhet och storlek 370
Stadsborna som jordbrukare 371
   
VIII. FARLEDER OCH FISKEPLATSER  
De äldre farlederna 375
Kronolotsning införes [Hällgrund] 376
Mera om lotsarna. Det enda ”koleraoffret” 1834 382
Lotsarnas fiske vid Soklothällan 389
Fiskevattensområdena och tvister om dem 390
Fiskeplatser och fångstsätt 394
   
IX. HANDEL OCH SJÖFART 1810—1858  
Det förändrade läget efter 1809 403
Djupstens varv under 1800-talet 407
Djupsten som karantänsplats. Instruktionen för stadens lotsar i anledning av kolerafarsoten 1848 410
Djupstensvarvet förfaller. Stadens packhus i Gamla hamnen 411
Utfärder till Djupsten 415
Fartyg, byggda på Djupsten för Nykarlebyredarnas räkning efter 1810 416
Jupiter och Jupiterfonden 418
Najaden och Adolf 420
Nykarlebyfartyg, byggda på landsortsvarv eller i andra städer 421
Skeppsvarven på Alörn 424
Export, import och sjöfart till 1830-talets slut 425
Markegångstaxan 1837 429
Import och export 1840—1850 432
Vikande handel under 1850-talet. Dess orsaker 463
Gustaf Adolf Lindqvists affärer 466
Det Turdinska handelshusets upplösning och fall 475
   
X. KRIMKRIGET  
Överblick av fartygsförlusterna 484
Militärinkvarteringen i staden 485
Stämningar och opinioner. Försvarsåtgärder 487
Blockadbrytning och smuggling 492
Kapten Gustaf Nymans berättelse från kriget 499
”Kompanibåten” i Nykarleby. M. E. Sarlins äventyr 505
   
XI. SJÖFARTEN EFTER KRIGET  
Sjöfarten kommer åter i gång 507
Skonerten Kiirus och barkskeppet Alexander II m.fl. fartyg 512
Sjöfartens betydelse för ortens näringsliv 524
   
XII. BRANDBEREDSKAPEN  
Gators och gårdars underhåll och skick 533
Gator och brunnar iordningställes 537
Brandsynerna medför ökad brandsäkerhet 540
Ny byggnadsordning 543
Brandstodsbolaget träder i verksamhet 544
Fortsatta brandskyddsåtgärder 548
Stadens befolkning före branden 554
   
XIII. BRANDEN  
Brandens uppkomst 557
Släckningsförsök och bärgning 568
   
XIV. EFTER BRANDEN  
Hjälpåtgärder 575
Livet kommer åter i gång. Svårigheter för redarna 580
Påmönstringar 1858—1860 582
Undsättningskommitténs slutredovisning 586
Befolkningen repar sig 587
Skall staden flyttas? Polemiken Yrjö-Koskinen-Topelius 591
Stadens återuppbyggnad besluts och planeras 596
Vad som återstod av staden efter branden 602
De nya tomterna utauktioneras 605
Staden anhåller om byggnadslån. Byggandet fortsätter 607
Ägobyte med landskommunen 614
Den nya stadsplanen av år 1858 619
Gatunamnen 626
Byggnadsordningen av år 1859 627
Byggnadsordningens tillämpning och utveckling 631
   
XV. STADEN REPRESENTERAR SIG VID LANTDAGARNA  
Lantdagsvalen. Lantdagen 1863—1864 635
Lantdagen 1867 643
Lantdagen 1872 648
   
XVI. ORDNINGEN I STADEN  
1873 års polisordning 653
Dansen på bron 656
   
XVII. FATTIGVÅRDEN EFTER BRANDEN  
Fattigförsörjningen betungande 659
Nödåren 1867—1868 668
Nykarleby under hungeråren 670
Magistraten diskuterar läget. Grundfeldts förslag. Nattvaktskår organiseras 676
Förhållandena i staden 679
Folkmängdsförändringarna 1865—1870 684
Antalet understödstagare 688
   
XVIII. FOLKMÄNGDEN OCH FOLKMÄNGDSFÖRÄNDRINGARNA I STADEN 1810—1880  
Stadsläkarna i Nykarleby 690
Folkkirurgen Jakob Johannes Bäck och madam Renström 691
Folkmängden 693
   
   
  Noter 698
Förkortningar 724
Bildförteckning 725
Bilagor 728
Bilageförteckning 736


Erik Birck (1980) Nykarleby stads historia del II. Boken publicerades som icke schemalagd följetong Mars 2002–maj 2009. Det sista som publicerades var Borgerskapet. I januari 2023 kompletterade jag med noterna.


Läs mer:
Ett ”Sammandrag” av Gösta Ågren.
Innehållsförteckning till Nykarleby stads historia del III (1988).
(Rev. 2024-01-05 .)