I. DEN GAMLA STADEN

Stadens ytareal


Hela stadens yta skulle enligt den nya stadsplanen räkna 415.360¾ kvadratalnar. Härav kom 332,864¼ på staden öster om älven, Gamla staden och 82.496½ på Nystaden.

Staden indelades vidare i 36 kvarter, varav 6 i Nystaden. Tomterna var som vi sett 130 till antalet, av vilka 20 i Nystaden. De var av växlande storlek, från 1418 [ca 510 m²] (nr 81) till 8105½ [ca 2915 m²] kvadratalnar (nr 9) i Gamla staden, och 3587¾ [ca 1290 m²] (nr 129) till 10.081 [ca 3630 m²] kvadratalnar (nr 111) i Nystaden. 114)

Endast en mindre del av ovannämnda gatu- och tomtregleringar genomfördes före branden. En hel del byggnader tillkom dock under denna tid.115) Den 1838 föreskrivna byggnadsordningen följdes så noga det var möjligt. Alla runda takvedstak skulle sålunda vara ersatta med annan, tillåten taktäckning före den 9 okt. 1843. Vid verkställd syn visade det sig emellertid, att minst 25 gårdsägare underlåtit att avlägsna takveden från sina hus, varför de ålades att göra det före den 1 dec. De nya taken skulle vara täckta med bräder, koppar- eller järnplåtar, taktegel eller skiffer; dock fick tak av sågad, hyvlad eller bilad samt tätt sammanfogad takved eller plankor av minst 5 tums bredd och 3 tums tjocklek, med näver till underlag, även i framtiden bibehållas. Taktäckning med rund eller annan takved eller med torv o.a. ämnen, som medförde eldfara eller vanprydnad, förbjöds från den 9 okt. 1843.

Elementarlärarens våningshus var ännu vintern 1844 täckt med rund takved, men denna ersattes sommaren s.å. med kakel.116)

Den i anledning av det kejserliga reskriptet upprättade tomtboken jämte karta och beskrivning fastställdes såsom redan nämnts av magistraten den. 5 maj 1845 att gälla för framtiden vederbörande till efterrättelse vid nya byggnaders uppförande.117)

I tomtboken infördes senare en del mindre ändringar.118)

Smedmästaren Nils August Bergsten fick 1846 tillstånd att bygga ett nytt boningshus på sin tomt, gammalt nr 76 vid östra gatan. Huset var 17¾x13½ alnar stort och 12½ alnar högt jämte stenfoten om 1½ alnar. Det var indelat i en sal, kammare, kök och förstuga. Södra gaveln emot Norra gatan skulle vara uppstående och där skulle inredas ett rum med eldstad.119)

Handl. Matts Sandström fick 1848 rätt att bygga ett magasin, som var ca 412 m² stort, med tak av bräder. Det var uppfört på stadens donationsjord på södra sidan om nya gårdstomten nr 111, väster om och i närheten av den allmänna postvägen söderut. Tillstånd hade getts av magistraten och borgerskapets äldste med hänsyn till att de små och trånga gårdstomterna i staden ej kunde bebyggas med så stora magasin.

Gårdstomten nytt nr 111 vid södra tullen ingick i den mark handl. Johan Ölund120) den 1 maj 1841 berättigats intaga av stadens jord. Tomten hade reglerats 1844 och 372 alnar² därav hade förenats med hans ägande gårdstomt gammalt nr 131. Det Sandströmska magasinet skulle få byggas 12 alnar söder om Ölunds stadsgård.121)

Tillståndet att i dess närhet få bygga ett stort magasin är ett exempel på att 1844 års stadsplan ändrades i vissa detaljer. Ett 30-tal hus nybyggdes på de nya tomterna före branden. Då denna nybebyggelse på grund av branden blev endast tillfällig, har den förbigåtts här. Som ytterligare ett exempel kan dock nämnas, att vaktmästaränkan Catharina Helena Kempe den 4 sept. 1848 fick lov att bygga ett mindre boningshus om stuga och kammare, 11 alnar i kvadrat och 5 alnar högt upp till väggbandet, utom stadens linje på västra sidan om allmänna landsvägen och på södra sidan om handl. Ölunds ovannämnda gårdstomt nytt nr 111, att innehas under sin livstid.122)

Ölund anhöll 1844 om rätt att nedanför sin gård på västra älvstranden (glt nr 131, senare Benzelstjernas, Rosa Backmans, Browns gård) ovanom bron ”å det ställe, där gamla bron funnits”, få anlägga en husbehovskvarn med ett par stenar. Borgerskapets äldste ansåg dock, att anläggningen skulle minska inkomsten från stadens kvarn, bli hinderlig vid islossning och vårflod och skada den nya brons kistor, varför ansökan avslogs. Däremot biföll man något senare Ölunds ansökan att få uppföra en vädermjölkvarn för sitt enskilda behov på en stenbacke nära den av honom ägda Ahlqvistska gårdstomten invid bron på västra sidan älven några famnar från sydöstra hörnet av gårdsplanen.

En annan kvarn stod på höjden intill norra tullgården.123)


Erik Birck (1980) Nykarleby stads historia del II, sid. 66—68.


Nästa kapitel: Utsikt över stadens 1855.