Nykarlebyvägens uträtning.

I går återupptog ett 20-tal man arbetet på den nya nykarlebyvägen på sträckan mellan Karby och Nykarleby, omtalar vägmästare E.W. Nylund för JT. För detta vägarbete har nyligen beviljats 2,5 miljoner mark i statsanslag. Senare i veckan kommer arbetsstyrkan att uppgå till ett 50 tal. Kostnadsberäkningarna för detta vägbygge stiger till 31 miljoner, och tidigare har för arbetet beviljats 4 miljoner.
     De medel som statsrådets finansutskott beviljat utgör understöd och lån för igångsättande av arbeten åt arbetslösa och nykarlebyvägbygget faller under denna paragraf, där det heter att medlen skall användas vid ordnande av arbeten i sådana delar av landet där arbetslöshetsläget det påkallar. I främsta rummet skall landsvägs- och upprensningsarbeten igångsättas.
     På en sträcka av ca 5 km från den s.k. Lillsocklotbacken fram till Kuddnäs byggs en helt ny och rak väg med endast en mindre krök på mitten, berättar vägmästare Nylund. Omkring 600 meter av vägbanken genom Lillsocklot är delvis färdigbyggd. Det anslag på 2,5 miljoner mk som erhållits avser finansiering av arbetena under den återstående delen av innevarande år. Anslag kommer i fortsättningen att beviljas ifall arbetsläget det kräver.

Jakobstads Tidning
, december 1952.
Lars Pensar digitaliserade och tillhandahöll med kommentaren:

Hittade notisen om vägrätningen från dec. 1952. Den tiden sattes arbetslösa i nödhjälpsarbete, vägar, flygfält (till dessa skickades också rattfylleristerna), skogsarbeten o.s.v. Därför uppenbarade sig endel främmande folk i Nkby, jfr stockflottartiden, en hel del finkspråkiga, och arbetet utfördes med spade och häst. Ja, dessa stackars hästar har mer än andra djur lidit och slavat för mänskan!

Den nya vägsträckningen över Gräftbacken minns jag väl. Det var så att när man blivit något sånär säker cyklist, var det ett mandomsprov att cykla till Jakobstad för att få åka på den enda asfaltbeläggningen där, en bucklig sådan på Storgatan. Då cyklade vi förbi Åminne till Socklot, via Kronqvistska och Björkmans gårdarna till Lillsocklotbacken, sen bakom Harjulins, tror jag gården hette som Erik Smeds sen flyttade till Stundars, genom ”dödskurvan” på rån mot Pedersöre o.s.v. över Tattarbacken, ofta med paus vid Kungsstenen, vidare längs ”Sundby rätona” efter att åkt runt Sundby skolan på östra sidan. Den var halvvägsmärket.

När väguträtningen var klar 1953, var det sensationellt att kunna cykla genom det ”nya landskapet” fram till Socklot. Och hur kort vägen till Jakobstad nu hade blivit! Tyckte vi.


Läs mer:
Notis i Österbottniska Posten om att anslag beviljats.
Vägen belades med oljegrus 1961.
Fler artiklar och notiser ur JT.
(Inf. 2004-11-16.)