Rådhusgalleriet



Några milstolpar

   
   

Artiklar

 

En artikel kommer då och då att publiceras.
JT har verkligen varit bra på att bevaka utställningarna.
Där fotograf ej anges är det artikelförfattaren.

 
   
Galleri Viktors pärlor utställda 1998

Annika Bergvik, Paula Blåfield, Veli Ekroos, Jaana Erkkiä, Dan Holm, Hannah KaIhovirta-Rosvik, Peter Rosvik, Ann-Jeanette Sjölander och Leif Strengell

 
Dämpat och färgstarkt

Richard Emeleus, Sverige

 
Spännande akvarellkollage

Linnea Ekstrand

 
Fascinerande kinesiskt måleri

Yu Mengyan och Hu Zhende, Kina

 
Nykarlebykonstnärer i Zachris värld 1999

(Konstringen i Nykarleby: Seija Nygård, Marjatta Högbjörk, Ann-Maj Smedman, Solvej Fågelbärj, Reguel Lindén, Håkan Ahlnäs, Maj-Britt Hietamäki, Leif Sjöholm, Marianne Fors och Margit Aromäki

Ett tvärsnitt av ung bildkonst

Konstskolan: Anders Herrgård, Leena-Lis Molander, Mallu Laitala, Jonna Rosengård, Johanan Slotte, Maria Nordbäck, Heidi Jylhä, Pamela Ahlfors, Patrik Wilhelms och Simon Gripenberg

Inspirerat med Jörgen Hammar

Jörgen Hammar, Sverige

 
Nykarleby visar bilder från Kuba
Museerna bjuder på upptäckarglädje

Kjell Ekström

 
Han bejakar mångsidigheten

Reguel Lindén

 
De sätter färg på utedasset
Här gillar man knäckebröd och bastu  
Ungdomsläger
 
Konstflöde i Nykarleby
Varierad arbiskonst i Nykarleby

Arbis, 20 utställare, t.ex.Harriet Nyberg, Håkan Ahlnäs, Leif Sjöholm, Gisela Neuman, Dennis Kronqvist, Maj-Len Westerlund och Maj-Britt Hitamäki

 
   
   
Konstringen bjuder på bildglädje 2000

Nykarleby konstring, 2 0utställare, t.ex. Brita Wiklund, Tore Granvik, Leif Sjöholm, Maud Granvik, Reguel Lindén, Ann-CAthrine Norrlund, Lars Smeds

Hantverkarna överraskar igen

Arbis, t.ex. Sture Sundqviat, Michael Eriksson, Helena Häggström, Lars Österlund

Utställning med skaparglädje  
Konstskolan för barn och unga
 
Nykarleby i tur för ”Tre städer”
Nykarleby konstring, Konstringen Jakarte och Kokkolan Kuvataideyhdistys
Måleri med människan i centrum 2002
Ann-Sofie Sandqvist och Henrik ”Henkka” Harju
Normenelever presenterar projektet ”Hur var det förr”
Rådhusgalleriet husvillt till hösten
Många tekniker i Nykarleby

Nykarleby konstring, 15 utställare, t.ex. Peter Blöth, Marita Linder, Ann-Maj Smedlund, Linnea Ekstrand, Marianne Fors

Varför inte måla vackert?

Konstskolan, Tanja Åby, Eivor Häggvik, Carola Nymark

Kalevala sett genom Hammars ögon

Jörgen Hammar, Sverige

 
Vägen till bokägarens hjärta

Aki Mäki

 
30 ikoner visas i Rådhusgalleriet i Nykarleby

Helge Hedman och Alexander Wikström

 
Ny Strengell tittar fram
Konst som sytartar processer

Leif Strengell

 
Naturliga vingslag i Rådhusgalleriet
Fågelfantast ställer ut i Nykarleby
2003
Kenneth Rosenlund
 
Konst ska inte vara så allavarligt

Konstskolelever, Henrik Harju, Johanna Torkkala

 
Blandade konstverk i Nykarleby

Nykarleby konstring, t.ex. Beatrice Eklund, Peter Blöth

Glaskonst i Rådhusgalleriet

Helena Öst, Malin Ahlsved, Heli Vehkaperä, Sofia Bilius, Valter Kokot

Keramikodling i Rådhusgalleriet

Ragna Weegar

 
Blunda och låt dig hänföras

Konstskolan, 14 utställare, t.ex. Boris Duhm [?], Piia Sieppi, Theres Sunngren

Rådhusgalleriet husvillt till hösten
Bröder återvände med utställning 2004

Ola och Håkan Nyberg

 
Nostalgitripp med varg i bagaget  
Här går kvalitet före busighet  

Konstskolan, t.ex. Eva Forsman, Mikael Nygård

   
Grethel  
   
   
   
 

*     *     *

Mångsidig retrospektiv

Det är en mångsidig retrospektiv utställning med verk av Reguel Lindén som öppnas i Rådhusgalleriet i Nykarleby i morgon.

Porträtt och landskap blandas med några abstrakta verk. Men genomgående för målningarna är ljuset, skimret och hoppet.

– Ljuset måste komma inifrån. Jag vill bjuda på positiva bilder, säger konstnären själv.

 

 

Han bejakar mångsidigheten

Retrospektiv Reguel Lindén-utställning i Nykarleby

Egentligen skulle han ha utställningen kring temat ”Den lyckliga staden”, därtill inspirerad av saligt leende Ann-Sofie Östman på ett färskt porträtt.

Planerna var långt gångna, men många tavlor var omålade när en blodpropp under påskhelgen ändrade på allting. En kort tid var Reguel Lindén förlamad i vänstra kroppshalvan, men proppen hade varit lindrig och förlamningen släppte. Någon ny stor utställning var inte att tänka på, och Lindén övervägde att inhibera alltihop, men kom i alla fall till att han kunde orka med en retrospektiv utställning.

– Min läkare tyckte också det var en god idé, och att jag skulle må ännu sämre om jag inte fick jobba med utställningen.

Och med hjälp av Johan Wikar och Ulrika Pirilä, museiamanuens respektive museiassistent i Nykarleby samlade han ihop ett fyrtiotal tavlor, många av dem i privat ägo och därmed sådana som den stora allmänheten knappast sett, trots att Reguel Lindén ägnades en stor utställning i samband med sin 70-årsdag för några år sedan.

Den äldsta tavlan som nu ställs ut i Rådhusgalleriet i Nykarleby är från 1968[?], de nyaste är målade i år.

Att Reguel Lindén är en mångsidig konstnär som inte låser sig fast i en genre eller stil kommer väl fram i utställningen. Här finns såväl porträtt, landskap som abstrakt måleri och också inom genrerna är uttrycksformerna många.

Mest känd är ha kanske som porträttmålare, och kanske är det just porträtten som lättast öppnar sig för betraktaren.


Reguel Lindén vill vara öppen för olika konstriktningar, och är kanske på väg mot en ny abstrakt period.


Ansiktena är uppenbart porträttlika utan att tyngas av den glansbildsaktiga ytlighet som tynger vissa populära porträttmålare.

För Reguel Lindén räcker inte den ytliga likheten.

– Visst är det ytan man målar, men för att måla ett bra porträtt måste jag känna den jag målar. Jag har långa samtal med den jag skall måla för att lära känna honom eller henne, försöka hitta det inre, säger Lindén.

Reguel Lindén brukar också göra videoinspelningar av den han skall måla och försöka fånga personligheten genom möjligheten att frysa enskilda bilder på videobandet.

– Film är mycket bättre än enskilda fotografier. En enskild bild kan råka fånga en hastigt förbi-ilande min, en muskelryckning som gör att personen inte alls är sig lik.

Reguel Lindén tycker fortfarande det är svårt att måla porträtt, och alltid tycker han inte att han lyckats fånga personligheten hos dem han målat.

I Rådhusgalleriet hänger en vacker tavla som föreställer en vacker kvinna – Åsa Lövdahl.

– Åsa var van vid kameror och avslappnad också inför staffliet. Men jag kom aldrig igenom utan, hon var ”omedvetet medveten” och hade en skådespelares livfulla ansikte som återgav henens känslor. Men uttrycket var olika för varje sittning, och mitt porträtt är snarare en bild av Miss Finland än av Åsa Lövdahl, säger Lindén.

Ett porträtt som han är riktigt nöjd med och som också fick mig att stanna föreställer Ghita Enges, född Kronqvist.

Porträttets kvinna utstrålar samtidigt kraft och sensualitet. Gestalten är mycket realistisk, kanske mer naturtrogen än Lindéns övriga porträtt. Men det som gör den här målningen extra intressant är kanske den ovanliga iscensättningen.

– Jag målade porträttet med Ghita i min soffa, men lade in henne i en landskapsbakgrund där hon lutar mot en sten.

Samtidigt finns det i förgrunden drag av abstrakt måleri. Och där personen på bilden är fångad i naturtrogen skärpa är landskapet mer stiliserat och antytt.

– Det handlar om fokusering, ett allt för detaljerat landskap hade varit förvirrande för en betraktare och tagit uppmärksamheten från huvudsaken, säger Lindén.

När jag 1984 första gången skrev om en Reguel Lindén-utställning var min favoritmålning ett ljuvligt porträtt av en liten flicka med ett knappt skönjbart leende spelande över det ljusa ansiktet.

Den tavlan finns med också nu, och Aja – flickan på bilden – är syster till Ghita.

– I och med porträttet av Ghita har jag konterfejat alla fyra systrar, myser Lindén.

Aja själv heter numer Lund och genomgår konstskolan i Nykarleby, som i sin tur uppstod på bland annat just Reguel Lindéns initiativ, men det är som man säger en annan historia.

Konstskolan är kanske värd en kommentar i alla fall.

– Vi kan med konstskolan visa att vi inte är något att förakta fast vi bor i en liten stad som Nykarleby. Nykarleby kan i konsten vara lika viktig som konstens metropoler, säger Lindén om sin vision av vad konstskolan kan åstadkomma.

Bland landskapen på utställningen finner man både verk i mörka mättade kulörer och sådan som skimrar av ljus.

”Från Kuddnäs-sidan” heter en färsk olja som – om man frånser bekanta landmärken som kyrkan och vattentornet – kunde vara målad i södra Frankrike vid sekelskiftet.

– En konstnär suger alltid upp influenser, och visst har Monet och impressionismen påverkat mig, säger Lindén om den tavlan.

Samma stil och färgskala går igen i ”Staden vid älven”, målad i mitten av 1980-talet.

     
 
Visst kunde denna vy från Kuddnässidan vara fångad i Frankrike?   Den lyckliga staden Nykarleby. ”Staden vid älven” är en annan franskinfluerad Lindénmålning.
     
     
 

”Hoppet” hette detta porträtt av Aja Kronqvist (numera Lund) när det ställdes ut på 80-talet.

  Ghita Enges, född Kronqvist är syster till flickan på bilden till vänster.


Men Lindén har inte heller varit främmande för abstrakt måleri.

Hans viktigaste abstrakta period inföll på 60-talet, men nu är han kanske på väg tillbaka till det abstrakta måleriet.

Reguel Lindén hör till de målare som vill vara öppen för alla stilriktningar, inte ta avstånd från någon genre.

– Konsten är en vid cirkel med många sektorer. Jag vill röra mig inom hela fältet från realism till abstrakt måleri, också om det finns purister på båda sidorna som tycker att dessa motsatta läger bara sysslar med strunt.

Kanske är det just denna mångsidighet och öppenhet som vi i framtiden kommer att kalla regeuelismen?

Utställningen i Rådhusgalleriet är öppen till den 8 augusti.


Henrik Othman, Jakobstads Tidning den 23 juni 1999.


Reguel Lindén

Uno Andreas Reguel, född 30/12 1924 i Kasakbacka, Åvist, Pedersöre som näst äldst av åtta syskon. Död i Nykarleby 9/9 2003. Dimitterad från Nykarleby seminarium 1952. Gift 1949 med Ulla-May Förars från Vörå, andra biblioteksfunktionär 1980–1991.

Sin första lärartjänst fick han i Lotlax, Vörå. Sedan var han tidvis anställd som resepredikant i Svenska Lutherska Evangelieföreningen och ett år var han religionslärare i Metvikens skola i Vasa. 1961 flyttade han till Ekenäs. 1963 flyttade han till Hangö där han var ungdomsledare i lutherska församlingen. 1964 flyttade han till Rangsby, Närpes som folkskolföreståndare.

Började använda enbart REGUEL som konstnärsnamn 1974, då han blev tecknelärare.

Återkom till Nykarleby 1975 och arbetade som lärare vid Normen, köpte f.d. Markkulas gård, renoverade den pietetsfullt och byggde ateljén Skriva-Måla 1976.


Uppgifter av dottern Elisabet Lindén i april 2021, som också berättade att hon ordnade den retrospektiva utställningen Allt har sin tid med 72 tavlor, på Tobaksmagasinet i Jakobstad 20??kolla året) och en liten på seniorboendet Pettersborg med 28 tavlor.
(Inf. 2021-04-05.)


*     *     *



Jakobstads Tidning den 16 juni 1988.
(Inf. 2021-02-08.)



Margite Enlund tillhandahöll artiklar ur Jakobstads Tidning och Österbottens Tidning.


Läs mer:
Konsten i Nykarleby.
Fler artiklar ur JT.
(Inf. 2021-02-08, rev. 2021-04-06 .)


*     *     *

 



Jakobstads Tidning den .
(Inf. 2021-0.)


*     *     *

 



Jakobstads Tidning den .
(Inf. 2021-0.)