Stadsfullmäktiges möte den 13 oktober 1930


Den korta versionen


Stadsfullmäktige sammanträdde
i måndags och behandlade bl. a. följande ärenden:

Stadsdirektörsposten hade ansökts av 13 personer, vilkas lönevillkor varierade mellan 84,000 och 24,000 mk. Till tjänsten valdes enhälligt apotekaren Oskar Wilkman med en årslön om sistnämnda belopp.

Stadsstyrelse. Till medlemmar i stadsstyrelsen valdes enhälligt hrr Axel Kisor, N. A. Fougstedt, Victor Holmström, Joel E. Nordling och Vald. Bergman.

Kuddnässtiftelsen. Beslöts att staden skulle ingå som stiftande medlem i »Stiftelsen Z. Topelius barndomshem» och bidraga med ett belopp om 7000 mk.

Bostadsinspektionen. Meddelades att ministeriet för inrikesärenden befriat staden från skyldigheten att anställa bostadsinspektion under en tid av 5 år.

För badstubyggets fullbordande beslöts bevilja J. G. Birck ett lån om 20,000 mk. [Redan i september 1929 hade man beviljat ett lån om 20.000 mark.]

 



Den långa versionen

Fäderna.

Stadens fäder samlades åter i måndags för att skriva stadens historia i kloka beslut. Det var till en början litet högtidligare än vanligt, ty det gällde att välja både stadsdirektör och stadsstyrelse för den nya kommunalförvaltningen, som skall träda i kraft den 1 januari. Med kännedom om den öppenhjärtliga rättframhet, som ibland brukar utvecklas runt det ärevördiga rådsbordet, kunde man i anseende till frågornas betydelse vänta en livlig och underhållande kväll. Att ingen nämnvärd agitation heller avhörts, var dessutom i hög grad misstänkligt.

Men det blev rena besvikelsen. Frågan om stadsdirektören var visserligen tämligen klar, men stadsstyrelsens sammansättning hade väl i alla fall bort kunna giva anledning till animerat tankeutbyte. Nix. Inte en blygsam röst höjdes mot beredningsutskottets förslag. Allt var åtminstone till det yttre så idel enighet och fridfullhet, att det nästan närmade sig gränsen för det opassande.

Välkommen, herr stadsdirektör, välkommen stadsstyrelse! Ni äro för unders skull enhälligt valda. I stället vänta vi av eder, att ni finner möjlighet betala kraftverkets skulder (5 miljoner), bygga kloakledning (1 miljon) och tillfredsställa en del andra av allmänhetens små önskningsmål, allt under det utskylderna minskas med 2 mk per skattöre. Donationsjordsfrågan bör lösas så, att både staden och jordägarna förklara, att en rättvisare dom aldrig funnits.

Gingo dessa frågor hasteliga, så blev det i stället en långdans i frågan om Kuddnäs bidraget. Det gällde den summa staden såsom stiftande medlem i »Stiftelsen Z. Topelius barndomshem« skulle teckna i den fond, vars räntor skola säkerställa Kuddnäs-byggnadernas underhåll, om dessa lyckligen bliva av staten inlösta. Drätselkammaren hade försiktigtvis föreslagit 5,000 mk. Detta ansågo en del ledamöter emellertid vara ett tämligen blygsamt belopp, när det gällde skaldens födelseort. Det var ju bara 500 mk i förra tidens pengar. De föreslogo, att summan skulle höjas till jämna 10,000.

Vid omröstningen föllo 7 röster för det högre beloppet och 7 för det lägre. Men beviljandet av anslaget erfordrade 2/3 majoritet. Alltså blev det inte 10,000.

Men därmed var ingalunda 5,000 beviljat, ty även detta förslag fordrade ju 2/3 majoritet. Kuddnäs-männen förklarade nu helt rättframt, att de icke skulle giva majoritet åt detta förslag. Och så blev det ej heller 5,000.

Diskussionen fortsattes. Det erinrades om Kuddnäs-frågans långa förhistoria och huru man i flere tiotal år väntat, att särskilt Nykarleby skulle taga något initiativ i saken. Nu gällde det blott en engångsutgift till ringa belopp. Motparten gjorde nu ett kompromissförslag om 6,000. Men Kuddnäs-männen gåvo ej heller detta sina röster. De föreslogo i stället 8,000 mk.

Ny diskussion, varunder bl. a. erinrades om, att staden minsann icke ansträngt sin budget för kulturella ändamål. Genom normalskolans existens slipper staden så gott som alla utgifter för folkskolväsendet, och det är inte litet. Men motparten var obeveklig, och förslaget fick ej önskat antal röster. Från andra sidan föreslogs nu 7,000 mk. Och då köpslåendet, som från att till en början förefallit rätt nu begynte verka pinsamt i anseende till frågans natur, gåvo Kuddnäs-männen förslaget den i behövliga majoriteten. Och så fick Kuddnäs efter en mängd omröstningar 7,000 flinthårda. Ja flinthårda.

Efter denna utsvävning på det ideella området återfunno fullmäktige varandra i frågan om beviljandet av ett lån för det privata bastubyggets lyckliga slutförande. Renlighet är en god sak, och ett badkar i handen är bättra än skaldeminnen på Kuddnäs-stranden.

Det övriga undanstökades snabbt, och så gingo fäderna hem med — som det hette i en av dagens skrivelser till fullmäktige — »en oförbruten kurage i grönan lund».


Erk (Einar Hedström) Österbottniska Posten, 17 oktober 1930, nr 42, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.



Läs mer:
Fler artiklar av Hedström.
Fler artiklar och notiser ur Österbottniska Posten.
(Inf. 2023-04-02, rev. 2023-04-02 .)