Tema Hägring


Råkade stöta på hägring när jag sökte publiceringsvärt i Nya Pressen. Fanns det mer i det ämnet? Inte så mycket, men i alla fall så att det räckte till en temasida. De flesta träffarna var hägring i överförd bemärkelse.
 
 

Innehåll

   
  År

Vandringar i naturen. 6. Luftspeglingar eller Hägringar

1886

Hägring nämns i Pehr Matts sten av Z. Topelius

1870
Ovanliga luftföreteelser i Nykarleby 1888
Hägring 1899
Vackra hägringar 1927
Bitar och stumpar 1935
*

Vandringar i naturen.

6. Luftspeglingar eller Hägringar.


En ibland luftens märkvärdigaste företeelser är luftspeglingen, hvilken understundom också vid våra österbottniska kuster blifvit observerad. En ö eller holme t. ex., som under vanliga förhållanden är knappt markbar för ögat, kan vid ett sådant tillfälle synas såsom höjd i luften.

Dessa luftspeglingar äro understundom verkligt underbara. I Italien visa de sig förnämligast i Messinas sund och kallas der Fata Morgana, ett namn som vittnar att lägre folkklassen anser företeelsen såsom trolleri af en fee. När man från Reggios kust ser öfver sundet till Sicilien, tror man sig stundom se städer, torn, slott, skogar, sköna palatser med regelbundna pelargångar, långa alléer af träd, ängar med boskapshjordar eller hela skaror af fotgångare och ridande, ehuru intet sådant kan finnas på hafvet.

En vid oldenburgska stranden af Nordsjön bosatt naturforskare beskrifver en der ofta förekommande hägring. I luftens vanliga tillstånd sågos byar, kyrktorn och träd med sina vanliga, riktiga former; men man såg då ganska få föremål, som lågo längre in i landet, ty i detta flacka land bortskymmas de aflägsna föremålen af de närmaste. Klara vår- och sommaraftnar, då, efter en varm dag, fullkomligt lugn rådde, visade sig dessa bekanta föremål på helt annat sätt. Husen vid stranden syntes sammantryckta, ofta så låga, att man knappast kunde igenkänna dem; men hela det bakom liggande landet var upphöjdt med sina byar, träd och torn, som hade man sett hela slätten från en höjd, och den ena byn syntes bakom den andra.

Luftspeglingar förekomma ofta i Afrikas sandöknar. Den resande, som är nära att dö af törst, ser framför sig en luftspegling af ett stort vatten och han gläds redan öfver att han skall finna en svalkande dryck; men snart finner han att det endast var en synvilla, och då blifver törsten dubbelt plågsam, då han finner sitt hopp gäckadt.

Dessa luftspeglingar härleda sig, som man lätt kan finna, af ljusstrålarnes brytning, då de gå genom olika täta luftlager. Om man sticker en käpp snedt ned i vattnet, så att en del är ned i vattnet och en annan del öfver vattenytan, så synes käppen vara afbruten i vattenytan, derföre att ljusstrålarne som gå genom vattnet brytas så att käppen synes vara i vattnet der han i verkligheten icke är. På samma sätt är det, då luften under den lugna aftonen är fyld med vattendunster och ljusstrålarne från föremålet gå genom dessa vattendunster, så brytas dessa strålar så, att föremålet synes vara på annat ställe än der det i verkligheten är, d. v. s. högre upp i luften.

Man kan genom ett mycket enkelt experiment öfvertyga sig om att ett föremål synes vara på annat ställe än der det verkligen är, då man ser det genom vatten. Man tager ett tefat och lägger på botten i tefatet en slant och ställer sig så långt borta att kanten af tefatet bortskymmer slanten så att den icke synes. Står man nu orörligt qvar på samma ställe och låter en annan person fylla vatten i tefatet, så blifver slanten synlig öfver kanten, oaktadt både slanten och ögat äro qvar på samma ställe som förut. Det är strålbrytningen genom vattnet, som gör att slanten tycks ligga högre upp än der den verkligen tigger. På samma sätt är det med strålbrytningen genom de med vattengaser fylda luftlagren.


Österbottniska Posten, 20.05.1886, nr 20, s. 3.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

*

— Ovanliga luftföreteelser i Nykarleby. Till oss skrifves: Ungefär samtidigt som södra bantåget anländer till Kofjoki, iakttog ett resande fruntimmer, som den 15 mars färdades öfver „Andrasjö“-fjärden, en ovanligt tydlig hägring, föreställande ett landskap, öfver hvilket ett bantåg rörde sig. Någon dag förut hade flere personer i Nykarleby sett 3—4 rödaktiga blixtar ungefär 9 tiden på kvällen.


Nya Pressen, 21.03.1888, nr 79 A, s. 2. Händelsen refereras något annorlunda i Österbottniska Posten.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

*

— Hägring. Från Markby har berättats oss, att en storartad hägring i förra veckan på tisdagen observerats af flere personer därstädes. Just vid soluppgången hade man tydligt kunnat se hela byar med kyrka och hus afspeglade på skyn.


Österbottniska Posten, 18.02.1899, nr 7, s. 1.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.

*

Priset på sprit. En energisk tullman från Vasa har nyligen intervjuat befälhavaren å det spritfartyg som är stationerat vid Helsingkallan utanför Nykarleby. Detta fartyg har haft en last av 50,000 liter sprit, vilken inom en kort tid avyttrats à 6 mk litern till importaffärer i kringliggande orter.

Tisdagens nummer av Ilkka uppger, att under innevarande sommar 600,000 liter sprit skulle ha införts till landet på kuststräckan mellan Korsnäs och Oravais.


Vackra hägringar
hava iakttagits i den yttre skärgården under senaste vecka. Utom att Mickelsskären, Helsingkallan och den traditionella spritskutan syntes alldeles tydligt, märktes även svenska kusten med byggnader och tornspiror.


Österbottniska Posten, 05.08.1927, nr 31, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.




Fiskartorp å Mickelsöran.
Vykort från 1920-talet utgivet av Harry Schauman's bokhandel i Vasa.
Förstoring.
*

Bitar och stumpar.


Vår och villfarelse äro nästan synonyma begrepp. Nyss trodde vi, att den verkliga våren var här. Damerna och herrarna kastade segervisst de tjocka vinterplaggen, och grodorna kröpo ur sina gömslen. Men det blev en villfarelse. Damerna och herrarna hade inte räknat med att våren och nordan här i Norden höra samman. Nu är skinnkragen och ulstern åter på sin rätta plats. Grodorna spara de vårliga glädjeyttringarna till eftermiddagen, om solen råkar skina, då de litet förvånade åter titta fram undan vårisen. Men alla vänta vi ändå på den sommar, som är i antågande och då blir det, för en stor del stadsbor åtminstone, allmän villfarelse.

För mången blir väl villfarelsen blott en ljuvlig dröm. Den tänkta sommarvillan vid den sköna havsstranden blir en synvilla, och det är kanske den bästa och vackraste villan i alla fall. Men villa skall det vara: sak samma om vid Bonäs, Andra sjön, på Loppan eller hägringarnas ö.

*

Somliga individer ha benägenhet att råka i villfarelse på annat sätt. De ha så gränslöst svårt att hålla reda på vad som tillhör dem och vad nästan av de jordiska ägodelarna. Är t. ex. ett fisknät upphängt att torka, genast är det någon, som tror att han har borttappat ett slikt. Eller man behöver några stockar, och så spänner man sitt ök för »skaklarna» och lassar på av grannens färdighuggna stockar. Det är ju så bekvämt så. Det här berättade en argsint röst för mig i telefon, så det är nog sant.

Villfarelsen kan yppa sig på många sätt. Pojkar tro också, att alla fönsterrutor vid brandgatorna äro ämnade till måltavlor vid övning i den i deras ögon ädla stenkastningskonsten. Det blir man livligt övertygad om vid en titt på de gapande gluggarna vid stadens brandgator. Ett kärt göra för det s. k. fosterlandets hopp är också bemålning av vitmenade väggar i omgivningen. Den som inte tror detta, kan själv se efter, så blir han tagen ur sin villfarelse.

*

Smygmän finnas och ha alltid funnits, men otrevliga är de i alla fall. Och tjuvskytten är en av de styggaste, varesig han smyger sig på den i grantoppen knäppande tjädern, den i laggen spelande orren eller den i havsviken snattrande anden. Det hjälper föga med jaktlagar och jaktvårdsföreningar och allt sådant, så länge smygmännen fritt få husera. Det värnlösa villebrådet är helt tillspillogivet åt marodörerna, om det får fortgå som hittills i våra bygder. Att statuera exempel brukar stundom vara välgörande.


Tege (Ture Granqvist.)
Österbottniska Posten, 10.05.1935, nr 19, s. 2.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.



Läs mer:
Fler Tema.
Fler artiklar och notiser ur Österbottniska Posten.
(Inf. 2025-10-05, rev. 2026-02-13 .)