Storbron.

Om nödvändigheten af att ombygga denna med hvälfdt lock af gråsten torde bland de byggnadsskyldige numera finnas blott en mening, hälst som laga kraft vunna stämmobeslut därom för åratal sedan fattats icke allenast vid stämmor i de skilda kommunerna, tillhörande väg och brobyggnadslaget, utan äfven därefter af en hela detsamma omfattande stämma, hvilkens åtgärd i saken icke på vederbörlig ort blifvit lagligen bestridd och följaktligen ännu mindre förkastad, hvadan detta sålunda komme att ligga till grund för framtida beslut, afseende endast detaljfrågors behandling i och för realiserandet af själfva principfrågan.

Det första som därför bör tagas itu med är, att granska den af ingengörerne Nordvall och Villebrand uppgjorda ritningen och kostnadsförslaget till denna brobyggnad och, om möjligt, finna utväg att något reducera dessa kostnader. Enligt hvad vi ha oss bekant, har ett försök, grundat på tämmeligen faktiska omständigheter, härutinnan redan värkställts af för saken intresserad person, med den påföljd att kostnaderna nedbragts med litet öfver fem sjättedelar af det ursprungliga, af ingeniörerne specificerade beloppet 63.000 mk, under förutsättning, att det erforderliga byggnadsmaterialet m.m. af de byggnadsskyldige själfve levereras på platsen samt att arbetet med brohvalfven företagas under den årstid då en tillräckligt fast is bildat sig å älfven, för att dels tjäna såsom arbetsställning under remontarbetet med brokistorna i älfven och dels såsom trafikväg under arbetstiden därmed, hvarigenom en del omkostnader icke allenast för arbetsställningarnas uppförande af en provisionel bro helt och hållet komme att bortfalla, hvarjämte äfven kostnaderna för inköp af arbetssaker som behöfvas, helt och hållet få borträknas, emedan desamma komma att bestridas af allmänna statsmedel, hvilka omständigheter gemensamt ovillkorligen komma att ställa sig till hela företagets ekonomiska fördel.

Af de i kostnadsförslaget utsatta 65.000 mk skulle sålunda återstå knappa 10.000 mk, hvilka fördelade på byggnadslagets 102 mantal, belöpa sig i rundt tal till 98 mk på hvarje sådant, i stället för 618, därest förslagets ursprungliga summa icke sålunda kunde nedsättas. Summan 98 delad med 12 lämnar 8 såsom kvot; alltså 8 mk på hvarje tolftedels mantal, hvarmed de byggnadsskyldige i värkliga kontanter komme att debiteras; en obetydligt större summa än den, till hvilken reparations och underhållskostnaderna af bron med dess nuvarande trälock, på ett par tre årtionden vanligen brukar stiga. Af det ofvansagda följer, att de byggnadsskyldiges debet inte kan ökas med räntor på detta nybyggnadskapital, emedan de årligen återkommande reparationskostnaderna, så länge brolocket består af trä, mer än hväl motsvara dessa räntor, allt under det att kapitalet (trälocket å bron) ej ens närmelsevis kan jämföras med detta nu till blott 10.000mk reducerade kostnadsförslaget.

— — — Allmän stämma i denna byggnadsfråga var utlyst till den 16 dennes, hvarvid ombud från Jeppo kommun saknades, hvilket hade till föld, att ärendet icke kunde företagas till behandling vid detta tillfälle utan uppskjöts till den 23 instundande Mars då samtliga röstägare i Nykarleby stads och landsförsamling, Munsala socken och Jeppo kapell äga infinna sig, för att avgifva sitt votum i denna stora och på samma gång viktiga fråga.

J:N.



Österbottniska Posten den 16 februari 1895. Styckebrytningar införda.
Lars Pensar digitaliserade och tillhandahöll med kommentaren:

Jag har för mig att jag sände notisen från hösten nämnda år där det kort och gott konstaterades att man beslutat att i stället för den tilltänkta stenbron bygga den enklare och billigare av trä. Kanske tur det, för hade man månne teknik och material att med rätt flacka valv (vad jag kan förstå att det blivit frågan om), fått den att hålla. Nu kom ju järnförstärkningarna in rätt snart i och  med tågbanan. Ritningarna till denna tilltänkta bro borde finnas vid museet, för där är en större pappersrulle på vilken det står ”Ritningar till nya bron”, eller något i den stilen. Du kan fota dem i sommar — fastän den aldrig förverkligades.

Sign J.N. kunde tänkas vara Nessler, men jag vet inte. I alla fall är skribenten väl insatt och texten på första sidan kan ses som en ledare.


Läs mer:
Nästan fem år senare tillhandahöll Lars en annan inlaga om brounderhållet skriven av Jakob Näs. Man kan därför förmoda att signaturen J.N. står för hans initialer.
Några ord om brobygget i ÖP.
I februari 1896 beslöt man att inte bygga stenbron.
Storbron i kapitlet Fakta.
Fler artiklar och notiser ur ÖP.
(Inf. 2005-02-27, rev. 2025-01-23 .)