Januari 1895

Folkmängden i staden hade minskat med 16 pers. och utgör nu 1 099 personer. Landsförsamlingen hade ökat med 22 pers. och utgör 3 597 personer.

Ångbåtsbryggan hade under förvinterns starka stormar blivit betydligt skadad och skall undergå en grundlig reparation. Drätselkammaren erbjuder huggning och släpning av stock från stadens skog västerom älven, samt brytning och släpning av sten, 100 lass, för brokistor.

Med Storbron har man stora planer. En ingenjör, Nordvall, verkställer undersökning av grunden under bron och uppgör ritning och kostnadsförslag för brons ombyggnad med stenvalv. [Ritning finns i museet.]
     En bro med valv av sten, skulle gå bra ihop med de mäktiga landfästena av granit och med den gamla stenkällaren nedanför kyrkan och stadens gamla gråstenskvarn.

Varför förslaget förföll anges inte egentligen, men antagligen var det p.g.a. kostnaderna. Kostnadsberäkningarna gick på 60 000 mk, en stor summa på den tiden. Här fanns även inräknad kostnaderna för en provisorisk bro, som måste uppföras under tiden brobyggnaden utfördes. Ingenjören påpekade även att kostnaderna väsentligt kunde nedbringas, om vägbyggnadslaget kunde åtaga sig att utföra dagsverken.

Dessutom fanns den tiden det s.k. Utminuteringsbolaget, vars spritförråd förvarades just i Gråstenskällaren. Det var i den som den ryska soldatsesken försökte bryta sig in för att komma över spriten, kort före avväpningen 28 jan. 1918. Utminuteringsbolagets medel användes för övrigt för väsentliga ändamål i stadens verksamhet och fick disponera 3/5 delar av vinsten, vilket hade bidragit med 7 000 mk.

Ett idag synligt minne av detta förfaringssätt är tornuret i kyrkan, som bekostades med medel från utminuteringsbolaget när det kom på plats 1889. För övrigt samma år som Eiffeltornet i Paris restes.