Vi hade fem tamgäss som simmade fritt i ån nedanför Fåfängan på 60-talet. Just den här bilden såldes som vykort. Ibland promenerade gässen omkring i stan och nån ringde åt mamma att hon skulle ”koma å skåd ett gååsan siin, ti e jää vi postin. Foltji vågar it ga in.”
De häckade i parken också och började ruva men blev för mycket störda där. När det blev nättingtid fick man inte ”lippa” för nära dammen, det var en gräns på 200 meter, tror jag, men i mörkret lyste det ändå av ficklampor där. Då stack gässen halsarna över kanten och trumpetade så det ekade i ”grytan” och hördes vida omkring. Så var tjuvfiskarna avslöjade.
”Ti e no bra dömde gååsan tå di vaktar!” :-) Idyll! Sen firade vi Mårten Gås och det blev fest med allt vad därtill hörer. :-) |