Kuddnäs, Topelius och jag

av

Seppo Kuusinen

Jag har alltid tyckt om att skriva. I tonåren skrev jag dikter och i samskolan gjorde jag först på fjärde klassen en klasstidning som jag skrev för hand och sedan på femte klassen elevkårens tidning som jag skrev med maskin på speciellt vaxpapper och duplicerade med en spritmaskin. Jag har dem alla kvar.

Också min mamma Annikki läste och skrev flitigt. Hon förde dagbok, skrev dikter och till exempel berättelser om då Lappfjärds finska lantmannakvinnor reste till olika håll i landet – också till Nykarleby och Kuddnäs.

Kuddnäs infart var på den tiden betydigt smalare än i dag.Vykort. Förstoring.

Jag började ju min skolgång i Nykarleby seminariums övningsskola (nu utrymda Normen) hösten 1953. Efter att vi 1954 hade flyttat till Lappfjärd gick jag på andra klassen i finska folkskolan. Ännu på våren kunde jag nästan inte alls läsa finska, men under sommaren läste jag boken Robinson Crusoe på finska och fick i läsning vitsordet 9 redan i julbetyget.

Som mammor brukar göra, läste också min mamma sagor och berättelser för mig. Zacharias Topelius blev väl känd för mig – jag har ännu kvar hans bok Läsning för barn (på finska) från 1931, som mamma hade fått då hon själv var i tonåren. Också Kalevala blev bekant för mig då jag var liten.

Titelsida till Lukemisia lapsille/Läsning för barn.

Mitt namn Seppo härstammar ju från Kalevala och betyder en smed – seppä; såsom Kalevalafiguren Seppo Ilmarinen. Även mitt andra förnamn Kalervo kommer från Kalevala liksom min lillabrors andra förnamn Kullervo.

Vieno Björkbacka berättade i somras då jag träffade henne, att när min lillabror föddes frågade mina föräldrar mig vilket namn han ska få. ”Sakari förstås” hade mitt svar varit. Kanske det var just Zacharias Topelius som jag tänkte på – för vi bodde ju i Nykarleby.

Jag hade alltså nära anknytning till sagofarbrorn redan då. Men med Kuddnäs har jag ännu äldre kontakt – redan från då jag inte var född!

Efter att jag renoverade mitt ungdomshem i Lålby och flyttade in 1999 delade jag de gamla saker som funnits i huset med min bror. Där var också gamla fotografier som han för en tid sedan hämtade åt mig. 

Bland dem fanns också några gamla Kuddnäs-postkort och en inträdesbiljett till Kuddnäs. På baksidan hade min mamma skrivit datumet 21.7.1946. Jag är född 20.8.1946 så att jag var ännu i hennes mage då jag för första gången besökte Kuddnäs.

Inträdet var ursprungligen 5 mk, men har med en överskrivning höjts till 10 mk.
För pekaren över bilden!

Kanske jag då kände atmosfären och sagofarbrorns ande i hans barndomshem? Kanske jag redan då fick skrivandets gåva?

Jag blev inte poet, ej heller författare – men tidningsman liksom Zacharias Topelius. Jag har någon gång räknat att det jag har skrivit under mina 40 år som tidningsredaktör, med rubriker och bilder, motsvarar 10.000 tidningssidor i tabloidformat. Det motsvarar 100 böcker med 400 sidor.

Men ännu till baka till min barndom. 

Efter att jag hade börjat skolan i Lappfjärd gjorde vi våren 1955 eller 1956 en klassresa till Nykarleby och Jakobstad. Och jag var som sakkunnig guide vid 8 eller 9 års ålder! Jag visade och berättade om Min skola, Föreningsbanken där jag hade varit kund (!), mejeriet därifrån jag hade köpt smör och mjölk, Holmströms butik där jag hade handlat med statens köpkort. Och allt annat.

Under ledning av en riktig guide bekantade vi oss med Kuddnäs och studerade också miniatyrmodellen på vindsvåningen. Den avbildade husen som fanns kring torget före stadsbranden. Men det var ju bekant för mig som hade varit där före jag ens hade fötts.

Gästrins modeller av husen kring torget. Färgerna är nedtonade för att illustrera författarens minnesbild.
Foto: Leif Sjöholm.