Nykarleby Centralandelsmejeri

Sammandrag av verksamheten
1937—1967


[Redan 1932 hade man mejeriplaner.]


Den 11 april 1937 beslöt styrelsen i Nykarleby Andelsmejeri hålla konstituerande sammanträde i sockenstugan den 24 april, för att tillsammans med leverantörer från Socklot bilda ett nytt mejeriandelslag.

Socklotborna hade tidigare levererat sin mjölk direkt till sina egna kunder i Jakobstad, och bedrev delvis torghandel med sin produkt.

På stämman med J. W. Jansson som ordf. och konsulent Oscar Lingonblad som sekr. beslöts sålunda att ett nytt mejeriandelslag skulle bildas och antogs härför namnet Nykarleby Centralandelsmejeri.

Till andelslagets första styrelse valdes J. W. Jansson och John Bäck från Forsby, Otto Fors från Kyrkoby samt Sven Nikunen och Evert Smeds från Socklot.

De antagna stadgarna underskrevs genast av de närvarande, samt beslöts sammankalla Socklotborna till ett sammanträde för att få deras underskrifter, varigenom klarhet genast vinnes i huruvida de i stadgarna stipulerade 350 andelarna skulle uppnås.

Man tog genast itu med att besluta i en så stor fråga som uppförandet av ett nytt mejeri, då det tidigare mejeriet vilket bedrevs av Nykarleby Andelsmejeri var i sådant skick att någon fortsatt verksamhet där var ifrågasatt, beslöts enhälligt att ett nytt skulle uppföras och valdes styrelsen till byggnadskommitté. Den redan tidigare valda platskommittén hade upprättat arrendekontrakt, samt erhållit allas namnunderskrifter av den samfällda marken på vilken det nya mejeriet skulle byggas. Man beslöt låta uppföra mejeriet på entreprenad, som material skulle användas såväl röd som cementtegel. Sedan nödiga ritningar anskaffats och godkänts utbjöds byggnadsarbetet på entreprenad.

På sammanträde den 15 juli granskades de inlämnade entreprenadanbuden och antogs det av byggmästare Johannes Johnsson inlämnade vilket slutade på mk 370.000. Arbetet skulle påbörjas genast och skulle byggnaden vara under vattentak den 15 september.

I november beslöt man vidtaga med byggandet av ekonomiebyggnader, samt överenskoms med byggm. J. Johnsson att gjuta sockeln till ett pris av 1.200 mk, virket till detsamma beslöts uttaxeras av medlemmarna och skulle byggnaderna uppföras med dagsverken.

Arbetena på mejeriet fortskred jämförelsevis raskt och under tiden 1 januari till den 22 mars 1938 slutfördes byggnads- och inmonteringsarbeten.




[Mejeriets norrfasad.
Foto: FL, juli 2004.
Sydfasaden på 1980-talet.


På sammanträde den 13 mars 1938 valdes Edmund Nykvist till företagets första disponent, och till mejerska Elsa Thorsen.

Den 23 mars 1938 kunde så driften igångsättas efter många mödor och besvär.

Byggnadsentreprenören, styrelsen liksom alla medlemmar hade verkligen utfört en strong prestation för dåtida förhållanden.

För utjämnande av tomten, vilken var ovanligt gropig och stenig där fanns bl.a. den historiska ”Ärkepiusas potten” [Herkepeusas potten], anordnades talkon och uttaxerades 2 lass jord per andel för att nämna ett exempel på medlemmarnas engagemang. Ganska betecknande var också att så många privata lån kunde uppbringas jämsides med stats- och banklån.

Vid andelslagets höststämma den 29 okt. 1938, beslöts att andelslaget skulle ansluta sig som medlem i Centrallaget Enigheten.

På vårstämman den 10 mars 1939 beslöts att mejeriet övertar det ekonomiska ansvaret för kreaturskontrollen.

Staden får mjölkbutik.

     Nykarleby Centralmejeri beslöt vid extra stämma den 28 dec. att bygga en tidsenlig mjölkbutik vid mejeriet. En tillbyggnad av tegel kommer att göras vid mejeriets östra gavel med golv och innerväggar av kakel samt modern inredning, vilken i övrigt skall motsvara tidens krav.
      Samtidigt beslöts att från 1 jan. åt icke medlemmar utbetala ett 4 p lägre pris per kg mjölk.
      Uppbördsdagar för ved hållas 14 och 15 mars vid mejeriet, och bör alla då leverera sin ved för år 1941. Uppbördsmän bli P. Linqvist och E. Lundqvist.

Österbottniska Posten 1941.
Lars Pensar tillhandahöll.
Fler artiklar ur tidningen.
(Inf. 2005-09-10.)


Vid extra stämma den 28 dec. 1940 beslöts att uppföra en mjölkbutik [2004 Bildströms fotoaffär] i anslutning till mejeriet.

Byggmästare J. M. Nygård blev sedermera entreprenör för bygget. Entreprenadsumman lydde på mk 47.000.

Den alltmera skärpta reglementeringen till följd av pågående krig i början av 1940 talet var en brydsam tid för företaget. Mjölkinvägningen minskade, vissa tider hade man ingenting att separera, alltsammans gick åt till den lokala konsumtionen, till följd av mjölkprisen var man tvungen att köpa smör från grannmejerier för att kunna upprätthålla försäljningen i butiken. Skummjölksbristen var stor, leverantörerna erhöll tidvis ingenting alls i retur. I stämmoprotokoll den 24 okt. 1942 skrevs bl. a. följande: Beslöts att sälja högst 2 liter skummjölk till varje kund, med undantag av matserveringar och barnhem.

Mjölkinvägningen nådde sitt botten år 1946, då invägdes endast 505.797 kg.

Som en av de viktigaste händelserna under början av 1940-talet kan nämnas övergången till el-drift 1942.

På stämma den 15 november 1947 beslöts att mejeriet ingår som medlem i Österbottens svenska producentförbund.

För att utröna intresset av en centralisering av mejerihanteringen i Nykarlebynejden till ett mejeri hade på förslag av Mejeriförbundet Enigheten utlysts ett möte på rådhuset i Nykarleby den 26 november 1947. Under den tiden fanns i Nykarleby lkm 4 st. mejerier nämligen Ytterjeppo, Kovjoki, Markby och Nykarleby Centralandelsmejeri, något avgörande beslut i saken kunde inte fattas på det avhållna mötet.

Som ett led i centraliseringssträvanden upphörde Ytterjeppo Andelsmejeri med driften hösten 1955, då medlemmar därifrån anhållit om medlemskap bifölls deras anhållan och mjölk hämtades därifrån första gången den 11 november 1955.

Den 1 oktober 1957 nedlades likaså driften vid Markby Andelsmejeri, efter gjord anhållan hämtades mjölk också därifrån, dock blev centraliseringen där ofullständig genom att medlemmarna splittrade sig så att hälften gick till Purmo Andelsmejeri.

Samma förhållande inträffade när Kovjoki Andelsmejeri år 1962 nedlade driften. Då någon överenskommelse om centralisering mellan Kovjoki Andelsmejeri och Nykarleby Centralandelsmejeri ej kunde åstadkommas trots förda underhandlingar beslöt ett 25-tal mjölkleverantörer därifrån att från den 1 juni börja leverera sin mjölk till oss. Efter någon tids drift upphörde sedan Kovjoki Andelsmejeri varefter resten eller ca: hälften av mjölken hämtades av Jakobstads mjölkcentral.



[”Nygårdsv 20.3.86” Laverad tuschteckning av Peter Bergström. Notera skorstenen! Förstoring. (Inf. 2020-02-04.)]


Slutet av 50-talet liksom hela 60-talet
hitintills kännetecknas av stora investeringsobjekt, sålunda har mejeriets hela maskinpark förnyats och moderniserats, samt kompletterats med andra för driften erforderliga maskiner.

På förslag av Mejeriförbundet Enigheten, framfördes år 1963 tanken på bildandet av en kärningscentral, varvid man utgick ifrån att företaget skulle bildas som ett andra gradens andelslag.

På förbundsmötet den 10 juni omfattades ett förslag om att en kärningscentral skulle byggas i Centrallaget Enighetens regi.

Vid avhållen extra stämma den 30 december 1964 behandlades frågan om vårt mejeris anslutning till den då planerade kärningscentralen. Stämman beslöt att mejeriet inte i detta skede skulle ansluta sig utan hänsköts till styrelsen att följa med utvecklingen och när de anser behov därav upptaga frågan till förnyad omprövning.

Förestående korta sammanfattning ger en liten överblick av Nykarleby Centralandelsmejeris verksamhet under 30-årsperioden 1937—1967.

Under de gångna 30 åren har vårt land genomgått skiftande öden. Stora förändringar har inträffat på alla områden inom näringslivet, icke minst inom mejerihanteringen.

Nykarleby Centralandelsmejeri har under gångna tider fyllt sin uppgift som avnämare och förädlare av bygdens mjölkproduktion.

Styrelsen uttalar slutligen sitt tack till leverantörer, personal, transportörer och alla som på sitt sätt medverkat till företagets förkovran och framgång under årens lopp.


Utdrag ur Nykarleby Centralandelsmejeris årsberättelse 1967.
Mats Sandström tillhandahöll.


Läs mer:
Mejeriet i kapitlet Fakta.
(Inf. 2004-07-28, rev. 2020-02-04 .)