[Mejeriets norrfasad.
Foto: FL, juli 2004.
Sydfasaden på 1980-talet.
På
sammanträde den 13 mars 1938 valdes Edmund Nykvist till företagets första
disponent, och till mejerska Elsa Thorsen.
Den 23 mars 1938 kunde så
driften igångsättas efter många mödor och besvär.
Byggnadsentreprenören,
styrelsen liksom alla medlemmar hade verkligen utfört en strong prestation
för dåtida förhållanden.
För utjämnande
av tomten, vilken var ovanligt gropig och stenig där fanns bl.a. den historiska
”Ärkepiusas potten” [Herkepeusas
potten], anordnades talkon och uttaxerades 2 lass jord per andel för
att nämna ett exempel på medlemmarnas engagemang. Ganska betecknande
var också att så många privata lån kunde uppbringas jämsides
med stats- och banklån.
Vid andelslagets höststämma den
29 okt. 1938, beslöts att andelslaget skulle ansluta sig som medlem i Centrallaget
Enigheten.
På vårstämman den 10 mars 1939 beslöts
att mejeriet övertar det ekonomiska ansvaret för kreaturskontrollen.
Staden får mjölkbutik.
Nykarleby Centralmejeri beslöt
vid extra stämma den 28 dec. att bygga en tidsenlig mjölkbutik vid mejeriet.
En tillbyggnad av tegel kommer att göras vid mejeriets östra gavel med
golv och innerväggar av kakel samt modern inredning, vilken i övrigt
skall motsvara tidens krav.
Samtidigt beslöts
att från 1 jan. åt icke medlemmar utbetala ett 4 p lägre pris
per kg mjölk.
Uppbördsdagar för
ved hållas 14 och 15 mars vid mejeriet, och bör alla då leverera
sin ved för år 1941. Uppbördsmän bli P. Linqvist och E. Lundqvist.
Österbottniska
Posten 1941.
Lars Pensar tillhandahöll.
Fler
artiklar ur tidningen.
(Inf. 2005-09-10.) |
|
Vid extra stämma den 28 dec. 1940 beslöts att uppföra
en mjölkbutik [2004 Bildströms fotoaffär] i anslutning till mejeriet.
Byggmästare J. M. Nygård blev sedermera entreprenör för
bygget. Entreprenadsumman lydde på mk 47.000.
Den alltmera skärpta
reglementeringen till följd av pågående krig i början av
1940 talet var en brydsam tid för företaget. Mjölkinvägningen
minskade, vissa tider hade man ingenting att separera, alltsammans gick åt
till den lokala konsumtionen, till följd av mjölkprisen var man tvungen
att köpa smör från grannmejerier för att kunna upprätthålla
försäljningen i butiken. Skummjölksbristen var stor, leverantörerna
erhöll tidvis ingenting alls i retur. I stämmoprotokoll den 24 okt. 1942 skrevs bl. a. följande: Beslöts att sälja högst
2 liter skummjölk till varje kund, med undantag av matserveringar och barnhem.
Mjölkinvägningen
nådde sitt botten år 1946, då invägdes endast 505.797
kg.
Som en av de viktigaste händelserna under början av 1940-talet
kan nämnas övergången till el-drift 1942.
På stämma
den 15 november 1947 beslöts att mejeriet ingår som medlem i
Österbottens svenska producentförbund.
För att utröna
intresset av en centralisering av mejerihanteringen i Nykarlebynejden till ett
mejeri hade på förslag av Mejeriförbundet Enigheten utlysts ett
möte på rådhuset i Nykarleby den 26 november 1947. Under den
tiden fanns i Nykarleby lkm 4 st. mejerier nämligen Ytterjeppo, Kovjoki,
Markby och Nykarleby Centralandelsmejeri, något avgörande beslut i
saken kunde inte fattas på det avhållna mötet.
Som ett
led i centraliseringssträvanden upphörde Ytterjeppo Andelsmejeri med
driften hösten 1955, då medlemmar därifrån anhållit
om medlemskap bifölls deras anhållan och mjölk hämtades därifrån
första gången den 11 november 1955.
Den 1 oktober 1957 nedlades likaså driften vid Markby Andelsmejeri, efter gjord anhållan
hämtades mjölk också därifrån, dock blev centraliseringen
där ofullständig genom att medlemmarna splittrade sig så att hälften
gick till Purmo Andelsmejeri.
Samma förhållande inträffade
när Kovjoki Andelsmejeri år 1962 nedlade driften. Då någon
överenskommelse om centralisering mellan Kovjoki Andelsmejeri och Nykarleby
Centralandelsmejeri ej kunde åstadkommas trots förda underhandlingar
beslöt ett 25-tal mjölkleverantörer därifrån att från
den 1 juni börja leverera sin mjölk till oss. Efter någon tids
drift upphörde sedan Kovjoki Andelsmejeri varefter resten eller ca: hälften
av mjölken hämtades av Jakobstads mjölkcentral.
[”Nygårdsv 20.3.86” Laverad tuschteckning av Peter Bergström. Notera skorstenen! Förstoring. (Inf. 2020-02-04.)]
Slutet
av 50-talet liksom hela 60-talet hitintills kännetecknas av stora investeringsobjekt,
sålunda har mejeriets hela maskinpark förnyats och moderniserats, samt
kompletterats med andra för driften erforderliga maskiner.
På
förslag av Mejeriförbundet Enigheten, framfördes år 1963 tanken på bildandet av en kärningscentral, varvid man utgick ifrån
att företaget skulle bildas som ett andra gradens andelslag.
På
förbundsmötet den 10 juni omfattades ett förslag om att en kärningscentral
skulle byggas i Centrallaget Enighetens regi.
Vid avhållen extra stämma
den 30 december 1964 behandlades frågan om vårt mejeris anslutning
till den då planerade kärningscentralen. Stämman beslöt att
mejeriet inte i detta skede skulle ansluta sig utan hänsköts till styrelsen
att följa med utvecklingen och när de anser behov därav upptaga
frågan till förnyad omprövning.
Förestående korta
sammanfattning ger en liten överblick av Nykarleby Centralandelsmejeris verksamhet
under 30-årsperioden 19371967.
Under de gångna 30 åren
har vårt land genomgått skiftande öden. Stora förändringar
har inträffat på alla områden inom näringslivet, icke minst
inom mejerihanteringen.
Nykarleby Centralandelsmejeri har under gångna
tider fyllt sin uppgift som avnämare och förädlare av bygdens mjölkproduktion.
Styrelsen
uttalar slutligen sitt tack till leverantörer, personal, transportörer
och alla som på sitt sätt medverkat till företagets förkovran
och framgång under årens lopp. |