Vattenlås
Jaro-vattenlåset
I slutet av 1960-talet kontaktade Sven Josef Nyman och Pelle Holmqvist Jaro och föreslog att Prevex skulle börja tillverka vattenlås åt Jaro, som då tillverkade diskbänkar. Jaro eller Jakobstads Rostfria grundades 1949 av Alex Sundqvist och Karl och Anders Villman. Anders hade varit i Amerika och svetsat ångpannor av rostfri plåt. De var alla Purmobor, som många andra företagare i Jakobstadsnejden. Villmans och Sven Josef var släkt så vi besökte dem ofta i deras hem i Kyrkostrand. De kom överens om att Prevex skulle starta tillverkningen av vattenlås och Jaro skulle sälja dem tillsammans med diskbänkarna. Det var en stor satsning av Prevex för det fordrades över tio formar. På 1960- och början av 70-talet följde inte vattenlåset med diskbänken utan man sålde det skilt via partiaffärer.
Det första vattenlåset, som kallades Jaro-låset, var en kopia av gjutjärnslåset. Det blev klart ungefär 1968 och låset började säljas av Jaro. Tyvärr började det droppa in reklamationer efter en tid. Skarven var gjord med muttrar och koniska tätningar och började läcka. Det var i de flesta fall fel på monteringen. Om man monterade tätningen fel eller inte skruvade fast muttern ordentligt så började det läcka.
Johny Hansell hade börjat på Prevex 1971 som konstruktör. En av hans första uppgifter var att försöka eliminera vattenlåsreklamationerna. Han kom på idén att ersätta de koniska tätningarna och muttern med o-ringar. O-ringar var billiga och samtidigt fick man fördelen med att kopplingarna blev teleskopiska. Genom användningen av o-ringar minskade reklamationerna nästan helt. Det enkla är ofta det briljanta. I samma veva började vi montera ihop låset färdigt så det blev enklare för kunden.
Jaros diskbänksförsäljning minskade radikalt i mitten av 1970-talet. De hade troligen inte tillräckligt effektiv produktion så de förlorade marknadsandelar åt Stala och Hackman. Diskbänkstillverkningen upphörde så småningom helt. Fördelen med att Jaro sålde vattenlåsen fanns därför inte mer, utan Prevex började sälja låsen själv under den senare häften av 1970-talet. Jag minns då Sven Josef ringde och meddelade direktör Kurtén att Prevex börjar sälja dem själv. Det osade ordentligt på linjen och Sven Josef fick nog höra vad han var värd.
Reklamblad för Jaro-vattenlås.
Förstoring.
Det utrymmesbesparande vattenlåset
På 1970-talet fanns ett konkurrerande vattenlås på marknaden, som gjordes av All Plast i Lahtistrakten. Låset var samma modell som Jaro låset. All Plast utvecklade senare ett utrymmesbesparande vattenlås som senare började säljas av Uponor. Vi beslöt att även vi bör tillverka ett utrymmesbesparande lås. Troligen 1977 eller 78 var det klart. Det var teleskopiskt med o-ringar, färdigt hopmonterat och utrymmesbesparande. Detta lås var även med böjligt rör, vilket gjorde att låset var enklare att montera. Prevex var först, åtminstone i Norden, om inte i Europa, på böjligt rör i vattenlås.
Vi började sälja låset, som mottogs väl av kunderna. Efter att vi sålt låset en tid fick vi ett brev från en advokatbyrå, som meddelade att vi gör patentintrång eftersom All Plast har patent på utrymmesbesparande vattenlås. De krävde att vi skulle upphöra med försäljningen. Nu var goda råd dyra. Jag kom ihåg att Pelle Holmqvist hade hittat en artikel i en tysk tidning där det fanns en artikel om ett företag som gjort ett utrymmesbesparande lås innan All Plast hade fått sitt patent. Jag fick i uppdrag att besvara deras brev om patentintrång till Centralhandelskammarens expertdomstol, vilket jag gjorde. Efter några månader fick vi svaret att de anser att vi inte kan anklagas för intrång. Utan artikeln i den tyska tidningen kan man fråga sej hur det skulle ha gått med Prevex vattenlås
Pelle Holmqvist dog 1980 och Sven Josef Nyman gick i pension samma år. Bjarne Holmqvist tog över som styrelseordförande och jag som VD.
Faktablad för Vexloc-vattenlåset.
Förstoring.
I slutet 70-talet blev diskbänkarna mer specifika. Diskbänkstillverkarna började sälja vattenlåsen med bänkarna. Det var nu viktigt att få in vattenlåsen hos tillverkarna. De inhemska tillverkarna var Stala och Hackman, senare Franke. Det föll nu på Bjarne och mej att sälja in vattenlåsen till dem. Efter flera besök och prisförhandlingar lyckades vi få båda som kunder, vilket var en stor lättnad.
Därefter började vi bearbeta den svenska marknaden. Det fanns tre diskbordstillverkare; Ramnäs, Ifö och Intra. Intra var ett norskt företag med huvudkontor i Trondheim, men hade tillverkningen av standardbänkar i Mölntorp, Sverige. Med Ramnäs, senare Franke, lyckades vi med försäljningen genom att vi levererade delarna och den lokala idrottsklubben monterade ihop låsen. De ville sponsorera klubben. Detta system var förstås inte hållbart i längden och vi började rätt snabbt leverera hopmonterade lås.
Intra var lite knepigare, men efter långa förhandlingar fick vi även dem som kund. Ifö i Bromölla, som då ägdes av Wärtsilä, hade vi långtgående underhandlingar med. Vi hade kommit så långt i förhandlingarna att priset var godkänt och det fattades bara att skaka hand. Då frågade inköpschefen Danielsson av oss om även Intra var vår kund. Vi hade fått Intra som kund lite tidigare och jag måste ju säga som det var. Inköpschefen ringde ett samtal, troligen till chefen, och berättade att även Intra var vår kund och därmed blev det stopp. De ville inte ha samma vattenlås som sin konkurrent så Ifö lyckades vi inte få. Hade vi fått dem skulle vi haft alla diskbordstillverkare i Finland och Sverige som kund.
Det utrymmesbesparande låset förbättrades under 80-talet. Vi började tillverka vattenlås med korgventiler, enligt kundernas önskemål. Samtidigt gjordes låsen teleskopiska i höjdläge, så att de passade till diskhoar i olika nivåer. Det så kallade Vexloc-låset föddes. Även det konstruerades av Johny Hansell.
Faktablad för det utrymmesbesparande vattenlåset.
Förstoring.
|