Innehåll

Kompletteringar och korrigeringar tas tacksamt emot!
Speciellt betr. Personal och Fodertankbilarna.

Några milstolpar

• 1919–1920 uppfördes på området Nålö ångsåg.
  
  
• 1952/53 etablerade sig Gunnar Willman på området och anlade en minkfarm nere vid älven och småningom en verkstad och ett fryseri.
  
  
• 1965 grundades pälsdjursfoderköket Ab Farm-Frys och i februari köptes Gunnar Willmans fryseri och foderkök samt verkstad. Huvudsaklig bransch: Framställning av beredda fodermedel (10910).
• 1969 gjordes den första utbyggnaden.
  
  
• 1970 i februari köptes Wingren & Sons fryseri på östra sidan Åminnevägen och rävfarmning inleddes.
• 1971 i januari fanns planer på att bygga ett fryseri i Nagu.
       I mars skrinlades planerna och man köpte in sig i Skärgårdens Frys i Gustavs och Räfsö Is.
• 1972 i januari började man bygga pälsningscentralen och i september var det taklagsfest.
• 1973 i mars presenterades planer på ett fryseribygge och i april togs beslut.
• 1974 byggdes destruktionsanläggningen, fryseriet utbyggdes, man anslöt sig till avloppsreningsverket och anskaffade en bilvåg.
• 1975 i december eller tidigare slutade man tillverka olika foder för mink och räv. År 1982 eller tidigare började man åter tillverkade både mink- och rävfoder.
• 1977 byggdes ett nytt foderkök.
• 1978 beslöts om etablering av farmen i Kortesjärvi.
       Johan Wik ritade loggan.
• 1979 byggdes ett fryseri samt farmen och servicehus i Kortesjärvi.
       Kalapops-silo havererade i juli och det var vattenbrist.
       Radhus tillsammans med staden planerades.
  
  
• 1982 togs anläggningen för blandning av torrfoder i bruk.
• 1983 var man Finlands största pälsdjursfodertillverkare och foderköket i Kortesjärvi öppnades.
• 1986 åtalades Farm-Frys för köp av Nyko-aktier men åtalet förkastades.
• 1987 i juni lanserade man superräven FF Super Blue och försökte gå in på säsongfinansieringsmarknaden.
       På hösten inleddes tillverkning av speciellt foder för mutationsrävar.
       Den 25 oktober brann destruktionsanläggningen.
  
• 1988 i juni hade man problem med att få betalt.
      Den 26 oktober grundades dotterbolaget Oy Farmenta Ab med huvudsaklig verksamhet Pälsfarmsverksamhet (01251).
• 1989 i april brann verkstaden.
       Den 30 juni lämnade VVD Bengt Göran Herrgård företaget och den 3 juli lämnade VD Matts Riska företaget efter 24 år och blev VD i Bröderna Sjöholm. Bertel Björkqvist utsågs till ny VD.
  
  
• 1990 den 8 februari söktes bolaget i konkurs.
       Den 18 april var konkursen ett faktum.

Epilog

• 1990 började ishockeyklubben MuIK använde ett av fryslagren som ishall.
• 1991 den 22 mars registrerades Farm-Frys konkurssipesä.
• 1991 i oktober såldes en del av anläggningen till Nyko.
       Kortesjärvi-anläggningen köptes av Etelä-Pohjanmaan Rehu.
  
• 1993 i april såldes resten av anläggningen till Feora.
       Hyrde Yrkesträningsskolan kontoret.
• 1999 flyttade farmmuseet till f.d. kontoret.
  
  
• 2002 den 27 december upphörde verksamheten i Oy Farmenta Ab.
• 2008 den 1 januari upphörde verksamheten i Farm-Frys konkurssipesä.

Det krävs mycket kommunikation för att sammanställa en sida som denna. Här hade jag Susann Heikkilä, Leif Jansson och Jan Sundqvist ”på tråden”.

1990

2021

Fryslager.
     Bottenvåningen: Sociala utrymmen med bastu, kök och matsal samt två bilhallar.

Panncentral med tungolja.

Anläggningen 2019

På Flygfoto från Kartplatsen i november 2021, med Åminnevägen i högerkant, ser vi en anläggning som sen början av 1990-talet delas av Nyko och Feora, med ca 7 800 m² byggnadsarea, maximal bredd ca 125 meter och längd ca 280 meter. Kontoret i högerkant är ca 340 m². Anläggingen består av två fastigheter om sammanlagt ca 3,7 ha. Söder om finns Nålörn. Väldigt utspridd i jämförelse med Nykos kompakta anläggning.

Farmen 2019

På Flygfoto från Kartplatsen i november 2021 är omkring halva farmen riven. Ungefär mitt i farmområdet på Åminnevägens östra sida finns pälsningscentralen från 1972. Den översta bebyggelsen på västra älvstranden är Beckbruket och snett uppåt på östra älvstranden finns Gamla hamn. Stall Åminne i överkant, Backlunds trädgård i nedre vänstra hörnet och Nykarlebud i nedre högra hörnet.

Kortesjärvi-anläggningen 2020?

Förstod inte varför jag inte hittade Luhtalantie 245 i Kortesjärvi utan i Kauhava, innan jag insåg att det måste ha varit en kommunsammanslagning. Och det hade det! Kortesjärvi, Alahärmä och Ylihärmä slogs ihop med Kauhava den 1 januari 2009.

Foderköket byggdes 1983 och köptes 1991 efter konkursen 1990 av Etelä-Pohjanmaan Minkkirehu, som fortfarande äger det. De äger även Monäs Feed. Antar att det byggts ut i olika etapper. På den högra sidan lossades råvarorna och på den vänstra sidan som ligger lägre lastades tankbilarna. Flygfoto från Kartplatsen i november 2021. Förstoring.

Etablering av f armen som ligger ca 3 km sydost om Kortesjärvi centrum beslöts 1978. Antar att den byggts ut i olika etapper. Det är en imponerande anläggnng med skugghus:
130 à ca 145 m = 27 à 100 m = 11 à 87 m =	18.8 km. 2,7 km 0,9 km
Sammanlagt ned avdrag för vissa kortare skugghus ca 22 km
Infarten till foderköket i nederkant. Flygfoto från Kartplatsen i november 2021. Förstoring.

Olika förslag av Google Maps att ta sig till Kortesjärvi. Förstoring.

• Via Jeppo och Voltti: 59 km på 48 minuter.
• Via Sorvistvägen och Lillby: 61 km 58 min.
• Via Jakobstadsvägen, Bennäs, Lillby och Lepistönmäk: 72 km 1 h 8 min.
  

Styrelse och foderkommitté

Ledningen
Matts Riska, disponent och
senare VD (1965–89)
Bertel Björkqvist, VD (1989–90)
Bengt-Göran Herrgård,
     kontorschef och VVD
Ulf Knutar, produktionschef (1978–)
Klas Sandås, personalchef

Kansliet
Anna-Maija Ahlström
Benita Nygård
Margareta Holmäng (1976–78)
Marita Wikman
Maritta Skutnabba
Rigmor Kellokoski
Rose-May Forsman f. Nygård
(Cecilia Liljeström,städare)
(Susanne Liljeström, städare)

Laboratoriet
Ann-Christine Andersson
Ann-Louise Envik
Eivor Sundell
Jaana Nylund
”En finskspråkig man”

Köket
Etel Nylund
Terttu Nyman

Städare
Ester Syynimaa
Johannes Syynimaa

Foderköket
Bengt Engström
Dan-Erik Forsbacka
Dick ”Dicken” Sundqvist
Eino Kangas, arbetsledare
Erik Forsbacka
Gustav Nordström
Göran ”Tolsa” Björkgård
Harald ”Hakki” Mårtens
Håkan Willman
Jan ”Jean” Sundqvist
John Sundqvist
Karl Frilund, fodermästare
Karl-Gustav Blom
Kojola Markkula
Krister Nylund
Kristian Willman
Kurt Sund,
Lasse Peltoniemi
Mauri Peltoniemi
Mikael Wannäs
Paavo (?) Peltoniemi
Pekka Kujala
Peter Sund
Raimo Pitkäkangas
Ralf Forslund
Robert Åsbacka
Seppo Holkkola
Sten Boman
Toivo Peltoniemi

Destruktionsanläggningen
Jorma Päivärinta
Kurt Sund, ansv.

Mjölstationen
Kurt Kvist

Verkstaden
Gösta Sandin
Hemming Blomqvist
Karl-Gustav Karlström (–1992)
     Skötte anläggningen
     åt konkursboet.
Nils Skutnabba, chef (1978–)
Peter Karlström
Werner Lohoff
Yngve Jakobsson
(Stefan Karlström)

El
Ingvar Lohoff
(Stefan Karlström)
Sven Mårtens
Tom Bondegård
Urpo Laitala, ansv.
På slutet hade El-Tre hand om el.

Farmen
Aaron Rautamäki
Bo Kengo (1970-talet)
Boris Nyman, chef minkfarmen
Börje Nylund
Erik ”Bomba” Ahlström
Håkan Strand
Jari Mäkinen
Jorma Kauppi
Karl-Erik Ylinen
Krister Nylund
Markku Kuoppamäki
Nils Bodö
Nils-Erik Broman
Ralf Gleisner
Robert Åsbacka
Rurik Lundqvist, chef rävfarmen
Rurik Nyman
Sulo Rautamäki
Sven Sundqvist
Tom Nylund
Urho? Perämäki
Vivi Lundqvist
? Syngelmä

Kurt Levlin: Förutom Jorma Kauppi jobbade på åttiotalet även två andra män från Kortesjärvi på farmen [varav en var Syngelmä], en i min ålder som tragiskt nog dog ung i en lungsjukdom och två äldre män. De pendlade från Kortesjärvi varje dag, turades om att köra.

Snickare och byggare,
även farmarbetare:
Leif Björkman
Magnus Sandberg

Pälsningscentralen
Johan Fors, arbetsledare
Karin Sandström
...

Sommarjobbare foderköket
Peter Sandås
...

Sommarjobbare farmen
Anders Engström
Christian ”Kiska” Palm
Krister Lindström
Kurt Levlin
Peter Sandås
Peter Lassus
Peter Sund
Peter Sundfors
Robert Nyman
Sixten Nyman
Stefan Karlström
Thomas Lillqvist
”En Kovjokipojke”
...

Långtradarchaufförer
Se nedan.

Tankbilschaufförer
Se nedan.

Långtradarna

Ordet lång i långtradare har inget att göra med att fordonen är långa utan kommer från att de körs på långa trader, d.v.s. färdvägar.

Farm-Frys hade egna långtradare för att sköta en del av råvarutransporterna både från hemlandet och från utlandet, främst från Norge. Att följa med på en tur till Nordnorge var ett rätt vanligt sätt att turista. ”Plattlänningar” fick se Norges dramatiska landskap och chaufförerna fick sällskap.

Magnus Frostdahl berättade att Farm-Frys första bil var en Volvo F88, sen kom två Volvo F89 med samma flak och släp, därefter kom Volvo F12, Scania 111, 141 och 142, tills pengarna tog slut.

I december 1975 körde 15 långtradare per vecka fiskavfall i skytteltrafik från Norge. Den avgjort största mängden transporterades av långtradarföretag.

Paus under en resa till Norge med Volvo F89 våren -80 eller -81, norr om Sodankylä. Chaffis var Erik Långsjö. På den tiden körde bara Erik Långsjö och Sven Markkula.
Kenneth Saarikoski delade på facebook 2014. Förstoring.
(Inf. 2021-11-14.)

Kenneth Saarikoski

En Volvo F89, en av de första bilarna, uppställd för TIR-fotografering utanför Sjöbloms på Bangatan 11. Axel Holm köpte troligen bilen senare
Johan Willman delade på facebook 2014. Förstoring.
Foto: Rafael Sjöblom.
(Inf. 2021-11-14.)

De två sista långtradarna som kom till Farm-Frys 1986

Volvo F12 INTERCOOLER VOX-608 kördes mest av Nils Lindvall och Sune Gleisner. På bilden Nisse i finska Lappland. Ett av de här släpen hamnade hos Transmar i Mariehamn och försågs med kylmaskin för att bl.a. användas till att köra färsk torsk med till Danmark. Förstoring.
Foto: Tarja Mäkinen.

Scania 142 kördes till största delen av Bo-Erik Löv och Sven Markkula. Här är det Sven som lastar i typisk nordnorsk fiskebruksmiljö. Förstoring.
Foto: Pekka Juhani Rinkinen.

Volvon for till Paul Nyholm i Vasa där den fick nummer 188 redan 1987 när Farm-Frys slutade med utrikestrafiken. Där gick den först på Norge, bl.a. med fisk till Farm-Frys. Småningom försågs den med ett termoskåp för att gå på bananlinjen från Göteborg. Förstoring.
Foto: Okänd från Leif Bengs arkiv.

Volvon har här fått nytt högre skåp. Okänt vart Scanian hamnade 1990 vid konkursen.
Foto: Okänd från Leif Bengs arkiv.
Förstoring.

Fodertankbilarna

Farm-Frys höll med tankar, pumpar och vågutrustning. Norcar i Kvevlax var stora i början med slagpumpar, senare blev Petsmo Products tankar med effektivare kugghjulspumpar allmänna.

Farm-Frys hade en egen tankbil som reserv. I övrigt skötte utomstående trafikanter om leveranserna.

Lastbilsägare:

• Kurt Emet, Nykarleby.
• Bertel Frilund, Nykarleby.
• Bengt Nymark, Nykarleby.
• Torolf Lindvall, Forsby.
• Lars-Erik och Ralf Nylund, Ytterjeppo. Senare Ari Heikkilä, Juthas.
• Bröderna Ruben och Bjarne Isaksson.
• Ruben Isaksson hade ytterligare en bil som kördes av sonen Kenneth, som senare grundade Nykarlebud.
• Magnus Frostdahl, Socklot.
• Håkan Wiklund, Monå.
• E & E Svanbäck, Munsala.
• Bengt & Jan Kanckos, Esse.
• Tapani Ylitalo, Kortesjärvi.
• Veikko Sydänoja var från Kortesjärvi men bodde i Nykarleby när han skaffade bilen. Körde härifrån tills foderköket byggdes i Kortesjärvi och flyttade tillbaka då. Efter konkursen driver han en bensinstation i Kortesjärvi. Hans bil med en ung chaufför var inblandad i en dödsolycka i Forsby vid Österlunds växthus. En personbil körde rakt under framändan och dess förare avled direkt.

Har vi här en bild på världens största flotta av pälsdjursfoderbilar? [11 st.]
Farm-Frys Nykarleby troligen 1982 eller 1983.
Volvo N7:or var populära, så om inget annat nämns är bilen en sådan.
Förslagsvis enligt följande från vänster; Volvo N7 och Volvo N10, FF:s egna, M. Frostdahl, E & E Svanbäck Mercedes, T. Lindvall, B. Frilund, R & L-E Nylund, Br. Iskasson Scania T 82, K. Emet Volvo N10, R. Sydänoja Scania P112, B & J Kanckos.
Källa: Från Trädgårdsodling till Pälsdjursuppfödning, Specialnäringar i Österbotten.
Johan Willman delade på facebook i augusti 2017. Förstoring.

Min pappa Kurt Emet körde egen foderbil åt Fram Frys, men på denna bild från ca 1983 kör han Farm-Frys egen bil p.g.a. att han väntade på en ny bil, om jag minns rätt. För övrigt tror jag att min pappa Kurt är den som kört mest mink- och rävfoder i världen. Han körde foder från 60-talet ända in på 2000-talet.
Thomas Emet delade på facebook. Förstoring.

Kurt Emets Scania 82M.
Thomas Emet delade på facebook. Förstoring.

Ari Heikkiläs bil lastas.
Foto: ?

Bertel Frilunds Volvo N720, första halvan av 80-talet. Parkerad vid nuvarande Jim Björklunds, tidigare Hugo Liljeströms. I högerkant f.d. Järnefelts.
Leif Jansson delade på facebook. Förstoring.

Leif Frilund som körde sin bror Bertel Frilunds ”matabil” deltog i traktorparaden 2023 med en veteranmoped iklädd ”Farm Frys-halare”. Förstoring.
Johan Willman tillhandahöll. (Inf. 2023-09-18.)

Tyvärr finns inga foton, förutom på översikten, men som ersättning för Magnus Frostdahls Volvo FL7 finns här en modell -89 med livsmedelstank. Ett normalår kördes gissningsvis 65 000 km. Magnus hade dessa bilar:

”Kenneth Isaksson lastar. Såg att ventilen till röret för tvättvatten är öppen, den ska vara stängd då buffertarna används. Nån fick problem med tvätten denna dag då röret var fullt med foder.” Förstoring.

Johan Willman: Här kommer ett nätfynd! Sydänojas Volvo FL 7 som han körde med främst från Farm-Frys anläggning i Kortesjärvi. Logon på tanken ser lite konstig ut men är nog Fram-Frys. Jag kollade med Magnus Frostdahl om det är Sydänoja och han bekräftade att det är så. Taksskylten kom jag inte ihåg. Fotograf är Esa Halme i samband med någon lastbilsshow i Karis, slutet av 80-talet. Har lov att dela via "hembygdssidan". Storspovarna har kommit men de är försiktiga i kölden. [Det sista av att jag alltid på vårarna pratar om storspovarna med Johan.]
(Inf. 2024-04-23.)

Johan Willman: Här kommer ett nätfynd! Sydänojas Volvo FL 7 som han körde med främst från Farm-Frys anläggning i Kortesjärvi. Logon på tanken ser lite konstig ut men är nog Fram-Frys. Jag kollade med Magnus Frostdahl om det är Sydänoja och han bekräftade att det är så. Taksskylten kom jag inte ihåg. Fotograf är Esa Halme i samband med någon lastbilsshow i Karis, slutet av 80-talet. Har lov att dela via "hembygdssidan". Storspovarna har kommit men de är försiktiga i kölden. [Det sista av att jag alltid på vårarna pratar om storspovarna med Johan.]
(Inf. 2024-04-23.)

Vattentankvagn

Magnus Frostdahl: Efter konkursen blev en del tankar sålda till andra foderkök och en del blev stationära vatten- eller fodertankar vid någon djurgård. Staden har en traktordragen som används som vattentank och som brukar stå på Juthbackamarknaden med sköljvatten. En del skrotades säkert.

Sommaren 2023 fick jag syn på vagnen vid f.d. Ströms gjuteri. Man kan ana Farm Frys-loggan. Förstoring.

Bakändan med en SISU-skylt och bevattningsramp. Gjuteriets västfasad i vänsterkant och möjligen en del av dekoren från sommarteaterföreställningen ”Den eviga sommaren” på Kuddnäs 2018. Förstoring.

Framändan med slangrulle. Förstoring.

Några minnen från mina sommarjobb på Farm-Frys

Farmen

Mitt första sommarjobb var på Farm-Frys minkfarm. Året var 1974 eller 1975. Minns ej riktigt exakt.

Tidigt varje morgon cyklade jag glad och lycklig från Bankgatan till farmen för att få jobba och förtjäna mina första slantar.

Timlönen var ca 6 mk/h eller 1 EUR/h och vi sommarjobbare i 14/15-årsåldern var nöjda och belåtna. Nåja, dåförtiden på 70-talet fick man förstås aningen mera för “1 EUR” än i dag.

Uppgifterna var mångsidiga och intressanta: allt från att tvätta minkarnas vattenkoppar rena från gröna alger med hjälp av vattenslang och spruta, tömma lyor från gammal halm, sätta in ny halm/träull (fackterm: att ”båsa”) i lyorna, skrapa bort gammal och fasttorkad minkmat från burtaksgallren, mata minkarna med ny mat till att skyffla minkskit som under årets lopp samlats som pyramider under minkburarna.

Mest tyckte jag om att tvätta vattenkoppar och att skyffla skit.

Minst om att tömma lyorna eftersom de innehöll tusentals hungriga minkloppor som kröp in under halaren och upp längs benen.

Då var det bara att klä av sig efter arbetsdagen och skura sig ren från loppor med tvål och borste innan man cyklade hem då arbetsdagen var till ända.

Ibland var benen så gott som svarta av loppor. Vi använde också någon typ av loppgift (“Malan”?) som vi behandlade lyorna med innan vi satte in ny halm/träull för att få bukt med ohyran.

Benen fick sig också en omgång av giftmedlet nu och då som en preventiv åtgärd innan man började tömma lyorna. Denna procedur torde inte av hälsoskäl rekommenderas i dagens läge.

Men roligt hade vi på farmen eftersom vi var ett gäng jämnåriga pojkar som samtidigt sommarjobbade där och som också umgicks på fritiden.

Den goda stämningen och motivationen till att förtjäna pengar övervann trots allt alla konsekvenser med de ibland så oangenäma arbetsuppgifterna.

Minkfarmsjobbet uppfattades ändå som rätt så “normalt” och man bet ihop tänderna och kämpade vidare.

Hur som helst så ser jag med stor tacksamhet tillbaka på Farm-Frys-tiden och på detta oförglömliga första sommarjobb, som blev starten på min arbetskarriär.

Foderköket

Några somrar senare, mot slutet av 70-talet, gjorde jag comeback. Men denna gång som sommarjobbare på Farm-Frys foderkök och som truckförare.

Vi tog emot fisklångtradarna som kom hem från Norge (t.ex. från Lofoten) fullastade med djupfryst fiskrens, mest huvuden och ryggrader, av alla möjliga och omöjliga slag.

Farm-Frys hade egna långtradare som körde i skytteltrafik mellan Nykarleby och den norska Atlantkusten.

Den djupfrysta fisken kom i små block (ca 30 cm x 50 cm x 15 cm) och var radade och lastade på EUR-pallar som vi körde in med truckarna i fryslagret.

Foderkökets fryslager fungerade som en “jättefrysbox” stor som en gymnastiksal där det förstås var “redit” på minus (ca −20 grader C) så att fisken inte skulle smälta utan hållas fräsch och vara fit-for-fight när det skulle bli matdags.

Därför hade vi klätt på oss de tjockaste möjliga vinterhalare som överhuvudtaget fanns att få tag i, av samma typ som vinterpilkarna använder på vintern, fast det var sommar och utetemperaturen över +20 grader C.

Inne i själva byggnaden var golven otroligt hala av smält ”fiskslem” och det gällde att köra försiktigt eftersom truckarna inte hade ABS-bromsar eller andra anti-sladd-finesser.

De djupfrysta fiskbalarna bestod av ihoppressade djupfrysta fiskrester, främst torsk, men också av andra lämpliga större eller mindre exotiska fiskarter som de norska fiskarna lyckats fiska upp från Atlanten.

”Eino Kangas in action i 'pulpeten', fina minnen och många skiften har man vistats i 'pulpeten'. Sveriges P3 och Nattradion var nog pulpetgubbarnas favorit.”Förstoring.

Tidigt varje morgon och 7 dagar i veckan tillverkade vi mink- och rävmat genom att hämta en lämplig mängd djupfryst fisk med truck från fryslagret för att sedan tippa ner balarna i robusta skruvkvarnar, 3 parallella kvarnar om jag inte minns helt fel.

Skruvens diameter var ca 30 cm och längden ca 1,5 m. Varje skruv genererade en förskräcklig kraft och ett mega-vridmoment som krossade isblocken som styrox innan fisken med kraft trycktes in mellan roterande knivvassa metallskivor.

”Krossen och kvarnarna.” Fiskblocken på lastpallar. Förstoring.

Golvet var halt så man måste akta sig för att inte falla ner i kvarnen.

Skruven kunde nämligen ibland stanna och stoppas av fastkilade djupfrysta fiskblock som måste lösgöras manuellt med tjocka långa käppar varefter skruven plötsligt åter började rotera och trycka in den frusna fisken i kvarnen.

Ut kom fiskmos som sedan blandades ihop med olika mineraler, vitaminer och en ihopkokt gegga från destruktionsavdelningen som var belägen i andra ändan av foderköksbyggnaden.

”Gustav Nordström ger lastpallarna en omgång.” Lastpallarna tvättades och återanvändes. Varning för halt golv! Förstoring.

I destruktionshallen tryckkokade man slakteriavfall; ko-, svin- och hönsrester från nejdens slakterier, men också om jag inte minns helt fel, mink- och rävkroppar som blivit över efter pälsningen.

Mink- och rävmatsrecepten var specialutvecklade och skräddarsydda för att ge den bästa skinnkvaliteten och de bästa priserna under skinnauktionerna.

Trevliga arbetskamrater. Fint jobb och jag stortrivdes som truckförare på Farm-Frys foderkök.

Logotypen

Den 28/11 2021 delade jag historiken på facebook, följande dag efterlyste jag den som ritat logotypen och redan därpå följande dag kom svar från Johan Wik:

Jo, det var väl 1978 som jag fick i uppdrag att göra en logo för Farm-Frys. Jag hade gjort flera förslag och gjorde loggan med haklapparna lite på skoj. Litet överraskande var det att den blev vald. Det var ju så att jag själv var aktieägare också.

Tyvärr finns inte de ratade förslagen sparade. Johan ritade också andra loggor.

Logotypen i den mörkgröna kulören.

Film

Minkkien tarhaus

12-åriga Johanna Blom bekantar sig med minknäringen i Österbotten, läs Nykarleby. Hon intervjuar körsnären Sture Pettersson som driver Stures Päls och Farm-Frys vd Matts Riska. Regi Tor Ahlstrand, som fick något omnämnande för produktionen. Inspelat sommaren 1980 när pälsdjursnäringen var på sin höjdpunkt. Sänt i finsk TV samt i finlandssvensk skol-TV 1981.

I rollerna förutom ovannämnda: Kristian Willman i pulpeten/kontrollrummet, Magnus Frostdahl lastar foderbilen och Jari Mäkinen kör fodertrucken. Lite ”trickfilmande” också: Martti Laitala lossar Hellbergs bil vid Nyko, kör in med pallen, som det verkar rakt till kvarnen, men kvarnen är vid Fram-Frys, där Dick Sundqvist börja mala blocken.

Filmen på Arenan.

Johanna Blom
1968–2016

Artiklar

Strömmingstillgången tryggas, Nkby-fryseri bygger i Nagu?

Farm-Frys backar ur sitt projekt i Nagu — aktier i fryserier

Sanitärt problem löses: Lönsamt koka foder av mink- och rävkroppar

Kvarn och nytt foderkök nya investeringsobjekt för expanderande Farm-Frys

Fjolåret svagare för Farm-Frys

Statsbidrag till Farm-Frys

Farm-Frys redovisar god omsättningsökning

Nya storfarmen i Kortesjärvi mötte motstånd

Farm-Frys önskar stadens borgen för fryslager

Farm-Frys vill bygga fryslager

Taklagsfest på fryseri

Ny anläggning för torrfoderblandning i bruk i Nykarleby

70,2 milj kg foder från Farm-Frys

Farmare! Vad erbjuder ditt foderkök dig?

Farm-Frys in i Monäs

Åtal för Farm-Frys handel med aktier

Effektivare rening krävs av foderköken

Stort finskt intresse för superrävarna

Fortsättning följer efter konkursen? Pälskrisen fällde Farm-Frys

Isen ligger klar i Farm Frys lager

Farm-Frys inköpte
Willmans fryseri

Det nybildade aktiebolaget Farm-Frys kommer att överta affärsman Gunnar Willmans fryseri- och centralköksanläggning på Nålörn, beslöt man vid extra bolagsstämma, där förhandlingarna leddes av styrelsens ordförande Karl-Erik Sandvik.

Köpesumman är 225.000 mk, därav räknas 140.000 för byggnaderna och resten för inventarierna, minkburar m.m. Bolagsstämman beslöt göra detta köp för att därigenom komma fortare i gång med bolagsfarmen och foderköket.

Redan om ca två veckor kan bolaget köra igång med fodertillverkningen och till våren skall bolagsfarmen startas.

Ab Farm-Frys har aktionärer från bl.a. Pedersöre, Purmo, Nykarleby, Jeppo och Munsala samt på Bergö.

Ab Farmfrys omsatte
foder för 1,6 milj.

AB Farm-Frys i Nykarleby omsatte under fjolåret 1.634.654 mk och 84 pi. Framkom det vid bolagsstämman på torsdagen, där ett 70-tal aktionärer stötte och blötte i pappren. John Nyqvist ledde förhandlingarna med Matts Riska vid protokollet.

Bolaget åkte ut ca 4 miljoner kg färdigt foder åt 115 farmare i Nykarleby, Munsala, Jakobstad och Esse med omnejd. Året 1967 var sett ur farmarnas synpunkt ett mycket svagt år. Som också besvärades av devalveringen. Allt tillhopa gjorde att minken aldrig förut haft ett så svagt utgångsläge som den hade 1967. Ändå kan konstateras — med beaktande av produktionen, kvaliteten och minkarnas storlek — att bolaget som sådant lyckats i sina strävanden. Som ett exempel kan tas en av de anslutna farmarna i försäljningen 1968 kom till ett av landets bästa medelpris.

I styrelsen under det påbörjade verksamhetsåret sitter enligt stämmobeslutet John Nyqvist, Bo Sjöholm, Bo Widner, Wulff [Ulf] Sjöholm, Tor Isakas, Karl Ahlvik och Karl Sundholm.

Nkby-minken i stark expansion

FRYSERIER O.  FARMER

Farm-Frys fördubblar
sin lagringskapacitet

FARM-FRYS i Nykarleby skall utvidga sina anläggningar genom en tillbyggnad som mer än fördubblar företagets lagringskapacitet. Aktionärerna gav styrelsen i uppdrag på årsstämman att beställa konstruktionsritningar och sköta om att bygget kommer i gång.

Ännu har vi inte beslutat om bygget skall utges på entreprenad eller om det ska ske i egen regi, säger bolagets disponent Matts Riska. Preliminär byggnadsyta på tillbyggnaden är 760 kvadratmeter. Det nya lagerrummet skall rymma ca en milj. kg fruset foder. Sociala utrymmen och kontorslokaler ingår också i tillbyggnaden.

I de två lagerrum som Farm-Frys nu disponerar ryms ca 760 000 kg fruset foder. Foderköket skall också förstoras, samtidigt som man bygger ut ett torrfoderlager ovanför foderköket.

Ritningarna till utbygganden har gjorts av Gunnar Kronqvist. Det gamla foderköket är ca 200 kvm och den nya delen blir 149 kvm.

Bolaget Farm-Frys bildades 1965 och köpte då de nuvarande lokaliteterna av Gunnar Willman. Sedan dess har man inte förstorat anläggningen.

— Vi är tvungna att förstora nu, säger disponent Matts Riska. För det första väntar vi en ökning på matförbrukningen med 25—30 procent. Maten från foderköket körs ut med tre tankvagnar till 111 olika kunder. Det blir en daglig körsträcka på ca 400 km beroende på att kunderna finns i så många kommuner.

Telefonen är ett viktigt redskap för disponent Matts Riska på Farm-Frys. Andra ändan av tråden finns i Tromsö, Norge där långtradare hämtar torsk åt bolaget.

— Dessutom måste fryserierna numera lagra en större del av sitt foder själva än tidigare, säger Riska. Kontrakten som uppgörs för det frusna fodret förpliktigar fryserierna att ta ut 40 proc. av sin årskvot första halvåret, medan förbrukningen under den tiden är endast 20 procent.

Tillbyggnaden uppförs som en flygel till de tidigare anläggningarna, vilket medför att det hus som nu används som kontor måste rivas för att ge plats åt det nya. Kostnaderna för tillbyggnaden beräknar Riska till 400 000—500 000 mk.

Kontorsutrymmen ingår i den del som Farm-Frys skall bygga ut, och är planerade längst ut mot vägen.

Farm-Frys håller sig också med minkfarm, som just nu har 4 400 avelsdjur. Totalt beräknar Riska att det finns inemot 28 00 avelsdjur som utfodras med minkmat från Farm-Frys.

Vid årsstämman gav man styrelsen fullmakt att fullfölja projektet så fort som möjligt. Man hoppas ha tillbyggnaden klar att tas i användning vid årsskiftet.

Farm-Frys bygger

Farm-Frys ny- och tillbyggen i Nykarleby har nått taklagsskedet. Byggnadsarbetena påbörjades i månadsskiftet maj—juni. När utbyggnaden är klar i december kan foderköket öka fryskapaciteten från nuvarande 800.000 kg till 2 miljoner kg. En ökning med mer än det dubbla alltså.

Den nya sidan blir i två våningar varav den övre våningen används för lagring av torrfoder och den nedre som tinhall för fruset gods. Hela kökets ytinnehåll blir på 500 kvm. Dessutom hör till nybygget ett bilgarage på 100 kvm och helt separat från foderköket en mindre kontorsbyggnad som förutom kontoret inrymmer socialutrymmen för arbetarna.

Entreprenör är byggfirman Kuusisto & Co som förutom själva byggnadsarbetena skall riva de gamla hus som finns inom Farm-Frys område och belägga planen med asfalt. Westerlunds elaffär har hand om elinstallationerna och Hankkija sköter installering av frysmaskiner, vatten och avlopp.

Utbyggnaden av fryseriet är betingat av en ständigt stigande efterfrågan på minkmat — ökningen i år enbart 45 procent, säger bolagets disponent Matts Riska. Dessutom har bolagets egen farm förstorats och består i detta nu av 20.000 djur. Och kommer antagligen att förstoras ytterligare vi har elva hektar att utvidga på.

Farm-Frys räknar med ett trettiotal anställda när det nya fryseriet drar igång.

Gammalt och nytt möts hos Farm-Frys. Tegelbyggnaden från förr utgör mindre än hälften av bolagets totala utrymmen, efter tillbyggnaden.
[Willmans verkstad med sadeltak och älven mot höger.

Omsättningen ökade
48 % för Farm-frys

FRYSERIFÖRETAGET Farm-Frys i Nykarleby ökade sin omsättning med 48 procent under fjolåret, framkom ur verksamhetsberättelsen vid bolagsstämman på tisdagskvällen. Vidare framkom att bolagets produktion under året var 5.850.000 kg minkfoder. Värdet av fodret under året uppgår till 2.741.078 mark.

Bolaget har under verksamhetsåret utökat lagringskapaciteten med 1.500 ton, samt förstorat foderköket med 100 kvadratmeter. För arbetarna har bolaget byggt nya sociala- och kontorsutrymmen.

Farm-Frys har även startat en rävfarm med 280 avelshonor. För att rationalisera arbetet i foderköket har en el-truck anskaffats, samt för foderdistributionen en tankvagn. Dessutom utökas tankvagnarna med ytterligare en i maj 1970.

Bolagsstämman beslöt att företaget skall inteckna ytterligare 250.000 mark på fastigheterna.

De som var i tur att avgå ur styrelsen återvaldes. Styrelsen består av John Nyqvist Nykarleby, Bo Sjöholm Jakobstad, Karl Sundholm Munsala, Ulf Sjöholm Nykarleby landskommun, Börje Kåll Pedersöre, Karl Ahlvik Ytteresse och Verner Antell Munsala. Suppleanter är Lars Sjöholm Nykarleby, Sven Backlund Jakobstad och Tor Isakas Pedersöre.

Revisorer blev Birger Hanner Vasa GRM och Valter Wik Karleby. I foderkommittén invaldes Bo Sjöholm, Karl Sundholm, Matts Riska, Karl Frilund, Henry Hill och Torsten Bro.

Farm-frys satsar på rävfoder
— tillverkning i nyinköpt kök

I FEBRUARI inköpte Ab Farm-Frys Wingren & Sons foderkök i Nykarleby. Farm-Frys planerar att använda foderköket för rävfodertillverkning. Fryseriet har en lagringskapacitet på 350 ton, samt två kvarnar och en blandare, vilket tillfredsställer behovet av utrustning för rävfoderframställning i detta läge. Dessutom finn stora lagerutrymmen för torrfoder, samt en bostadslokal om två rum.

Fördelarna med ett skilt rävfoderkök är många, säger disponent Matts Riska. Smittrisken elimineras, och minkfarmarna kan garanteras ett friskt och färskt foder då allt avfallsfoder går direkt till rävfoderköket.

Farm-Frys skall i fortsättningen köpa in minkkroppar i pälsningstider av sina kunder. Minkfarmarna slipper därför besväret med dessa kroppar som hälsovårdsmyndigheterna har ett agg till.

Bolaget har planer på att från 15 april köra ut rävfoder till farmarna från Oravais i söder och Jakobstad i norr, och hoppas lunna betjäna rävfarmarna med ett rävfoder som är färdigt vitaminiserat, så att farmarna inte behöver sätta till någonting. Allt skall vara koncentrerat till rävfoderköket. För distributionen finns redan en speciell tankbil, varför den hygieniska sidan även är under kontroll, säger Riska.

Strömmingstillgången tryggas
Nkby-fryseri bygger i Nagu?

FARM-FRYS i Nykarleby underhandlar om att förlägga ett fiskfryseri till Nagu. Inga konkreta beslut har ännu fattats, betonar disponent Matts Riska, men vi har sonderat terrängen. Farm-Frys skulle få 1.000.000 kilo strömming i året i Nagu och det skulle lätta på problemet att tillgodose strömmingsbehovet. Om det blir en etablering i Nagu eller inte avgörs först på vårbolagsstämman.

På onsdagen besökte nykarlebyföretagets styrelse Nagu, och underhandlade med kommunalfullmäktige och -styrelse samt med yrkesfiskarna. Det var närmast för att få en uppfattning om aktuella platser för frysanläggningen, om kommunens inställning och fisktillgången.

— Vi visades på tre alternativa tomter, varav två är privatägda och en ägs av kommunen, säger Riska. Vi blev speciellt intresserade av den plats som erbjöds oss i Käldinge, vägförbindelserna är goda, elförsörjningen ordnad etc.

Nykarlebyborna ville också veta på vilka villkor man kunde förlägga fryseriet till Nagu, om man fick arrendera tomt, köpa, eller om kommunen var villig att överlåta tomten. Likaså förhörde man sig om kommunens eventuella engagemang i vatten- och avloppsledningar.

— De närvarande kommunrepresentanterna var mycket välvilligt inställda till vår etablering, säger Riska. Men naturligtvis kunde de inte lova någonting konkret innan ärendet behandlats i de kommunala instanserna.

Disponent Matts Riska vill trygga strömmingstillgången genom att bygga ett fryseri i Nagu. Något beslut i frågan har dock ännu inte fattats, man väntar till vårstämman som hålles efter skinnauktionerna.

Från kommunens sida var man också intresserad av hur det nya byggs upp, om Farm-Frys skall driva det ensamt, om det blir ett dotterbolag eller om det finns möjligheter att grunda ett nytt bolag som fiskarna kunde gå med i.

Planerna har inte förts så långt att man tagit ställning till de frågorna i Nykarleby. Dessa kommer också upp senare.

— Både trålfiskare och ryssjefiskare fanns representerade i Nagu, och de förklarade att de kan tillfredsställa ett årsbehov på 1.000.000 kilo strömming, säger Riska. Avsikten är att strömmingen skall frysas ned genast när den lossas från båtarna och sedan transporteras djupfryst till Nykarleby.

— Nagu hör till första zonens u-område, och det bör finnas möjligheter till att få u-områdeskredit för en satsning i Nagu, säger Riska.

Fiskfryseriet skulle inte bli någon stor arbetsgivare. Det är kommunen också medveten om, men anser att det inte heller behöver ge så många arbetsplatser. Det är inte arbetstillfällen man är ute efter, eftersom Nagu inte har någon arbetslöshet.

Men kommunalmännen skulle gärna se att det blev verklighet av fryseriplanerna. Då skulle fiskarna ha avsättningen tryggad och kunna satsa mera på fisket.

Farm-Frys backar ur
sitt projekt i Nagu
— aktier i fryserier

FARM-FRYS I Nykarleby etablerar sig inte i Nagu. Företaget har meddelat Nagu kommun att de drar sig tillbaka, och orsaken härtill är att en privatföretagare förklarat att han tänker starta en anläggning för fiskförädling — utan kommunens hjälp.

NYKARLEBYFÖRETAGET skall i stället tillfredsställa sitt strömmingsbehov från redan verkande fryserier. Farm-Frys har köpt in sig i Skärgårdens Frys i Gustavs. Det är endast två företag som har flera aktier än Farm-Frys i Skärgårdens frys numera.

STÖMMINGSBEHOVET skall tillgodoses de närmaste åren från det företaget. Det är möjligt att Farm-Frys även går med i ett stort fryseribolag som är under bildande i Björneborg.

Farm-Frys sluter cirkeln
- bygger pälsningscentral

EN PÄLSNINGSCENTRAL med en kapacitet på 100.000 skinn per säsong skall stå klar lagom till pälsningstiden i höst på Farm-Frys område vid Nålörn utanför Nykarleby.

— Därmed är cirkeln sluten i vår verksamhet, konstaterar disponent Matts Riska, som berättar att företaget fått preliminära löften om 200.00 mk i lån från utvecklingsfonden och lika mycket från industrialiseringsfonden, vilket täcker byggkostnaderna.

Farm-Frys är i detta nu landets största foderkök — producerar i år 13 miljoner kg minkfoder och 3 miljoner kg rävfoder. Aktionärernas antal är 350 men 78—80 procent har endast en aktie, vilket krävs för att få köpa mat.

Företagets egen farm omfattar 35.000 minkar och 4—5.000 rävar. De senaste åren har man utvidgat med 20 procent per år och just nu är man i färd med att spika ihop 5.000 burar för årets valpar.

— Behovet av pälsningscentralen har vi nog känt av ett par år, säger Riska. Den skall förutom den egna farmen betjäna de aktionärer som så önskar. Riska tror att det här kommer att betyda en hel del, speciellt för de små farmerna som inte har resurser att investera i egna anläggningar. Med ett pris om 5 mk per rävskinn och 2:50 per minkskinn har han räknat ut att pälsningscentralen skall klara av. 500 rävar och 2.000 minkar per dag beräknas anläggningen klara av.

Centralen är ju i användning för sitt egentliga ändamål bara under tre fyra månader i året, men kan under andra tider nyttjas som lager och även som utställningslokal.

Nybyggnaden omfattar 638 m² och 2.300 m³ och inrymmer en upptiningshall, pälsningsutrymmen, skinnlager och ett stort torkrum. Dessutom blir det en matsal för 60 personer och ett kök samt övriga sociala utrymmen. Det är meningen att de anställda skall få äta på arbetsplatsen, men maten tar man från något matställe i staden.

Farm-Frys har i detta nu ca 50 anställda, men behöver under pälsningstiden ytterligare 30 personer, främst är det då fråga om kvinnlig arbetskraft.

Solen gassar obarmhärtigt över byggnadsplatsen, där ansvariga byggmästaren Klas Brännkärr, Harry Backlund, Dage Olin och Matts Riska kan konstatera att grunden är lagd till pälsningscentralen.

Skild stuga på taket

På torsdagen var grundplattan till nybygget klar. Entreprenör är Byggnadsbyrå H. Backlund. Planeringsarbetet har utförts av planeringsbyrå D. W. Olin. [Från Jakobstad, startad 1972, avregistrerad 2006.]

Byggnadsarbetet är det enklast tänkbara med limmad stomme av pelare och balkar och väggar bestående av lätta skivor på en stomme av trä. Utvändigt bekläds hallen med minerit.

Pälsningscentralen blir eluppvärmd och får ett påkostat ventilationssystem med — som byggmästare Backlund utrycker det, en skild stuga på taket för ventilationen.

I slutet av januari började byggnadsfirman sitt arbete och den 1 oktober skall byggnaden vara klar.

Farm-Frys nya pälsnings-
central har nått takhöjd

FLAGGAN I TOPP hade Farm-Frys i Nykarleby vid sitt nybygge på Nålören i fredags. Det var taklagsfest på den nya pälsningscentralen som skall inleda sin verksamhet när pälsningssäsongen börjar i höst. Byggnadsarbetet har gått snabbt undan, det är bara tre månader sedan starten och man räknar med att vara klar kontraktsenligt den 1 oktober.

Byggnaden omfattar 2.230 m³ och har ett ytinnehåll på 638 m². Största delen av den ca 43 m långa byggnaden upptas av den hall där pälsningen skall ske närapå enligt löpandenbandprincipen, dvs mink- och rävkropparna tas in i ena ändan av hallen och när de nått andra ändan är skinnen torkade och putsade och klara.

100.000 skinn per säsong skall centralen klara eller 500 rävskinn per dag. Arbetsstyrkan blir, när den är som högst, 30—35 personer varav ca 15 får stadigvarande jobb.

I huset finns också dusch- och omklädningsrum samt en matsal.

Pälsningscentralen, inklusive de maskiner som behövs, kostar drygt 100.000 mark. 180.000 har man fått i lån från u-områdesfonden och 200.000 mk från industrialiseringsfonden.

Till taklagsfesten välkomnades arbetsfolk och entreprenörer av disponent Matts Riska medan planeraren Dage Olin gav tekniska data om bygget. Huvudentreprenör Harry Backlund tackade byggherre, arbetare och arbetsledare för gott samarbete.

Farm-Frys i Nkby
bygger ut lagret

EN UTBYGGNAD av fryslagret på 2,5 miljoner kilo planerar Farm-Frys i Nykarleby. Styrelsen har beslutat skaffa ritningar och kostnadsberäkningar och på bolagsstämman i slutet av mars skall det avgöras om utbyggnadsplanerna skall förverkligas. Farm-Frys har i detta nu ett fryslager på 2,5 miljoner kg och utbyggnaden skulle alltså innebära en fördubbling av lagerkapaciteten.

Det är bristen på råvara under sensommar och höst som ligger bakom styrelsens planer. Lagringskapaciteten måste utökas för att man skall kunna ta emot råvaran till mink- och rävmaten när den finns.

Detta berättar disponent Matts Riska, som uppskattar kostnaderna för utbygganden till ca en miljon mark. Finansieringen skall ske genom lån av försäkringsbolag och från utvecklingsfonden.

Nybyggnaden placeras på samma tomt som det gamla fryseriet, men i en separat byggnad. Man planerar att bygga så, att om användningen av torrfoder ökar och lagerkapaciteten i framtiden inte kan utnyttjas för pälsdjursodlingen, även livsmedel för ”tvåbenta” kan lagras här. I så fall kommer hälsovårdskrav att ställas på anläggningen, bl.a. skall lagringstemperaturen ned till 30—40 minusgrader jämfört med 22 minusgrader när det är frågan om minkmat.

Det nya huset är planerat i två våningar. I undre våningen får man plats för åtminstone tio bilar.

Om bolagsstämmans beslut blir att bygget skall förverkligas, ämnar man börja ännu i vår för att ha byggnaden klar att tas i bruk i höst.

Farm-Frys tillverkade i fjol 15 miljoner kg mat och i år beräknas mängden uppgå till ca 17 miljoner. Fryseriet har ca 280 medlemsfarmer.

*     *     *

Verkar som att man 1973 var mer generös om vad som är en acceptabel alkoholkonsumtion än i dag.

Farm-Frys bygger
     för 950 000 mark,
          ger första dividend

ENHÄLLIGT BESLUT om att bygga det planerade fryseriet fattades vid Farm-Frys bolagsstämma på fredagskvällen. Kostnaderna blir 950.000 mk och i nybygget får man en lagerkapacitet på 2,5 miljoner kg fisk. Därigenom fördubblas Farm-Frys lagermöjligheter. Ritningar skall utarbetas omedelbart och bygget starta så snart som möjligt.

108 farmare var med på bolagsstämman, vilket gjorde att 2.100 av de 3.000 aktierna var representerade. Totalt har Farm-Frys 250 kunder.

Stämman beslöt att bolaget för första gången skall betala ut dividend, dvs 10 mk per aktie. Det blir alltså 30.000 mk av vinsten som på detta sätt kommer tillbaka till aktionärerna. Åtgärden motiveras av att bolaget expanderat och att farmen givit en viss vinst, berättar disponent Matts Riska.

Styrelseordföranden Bo Sjöholm berättade om foderläget och konstaterade att råmaterialet blir allt svårare att få. Maten kostar i dag 52 penni, men han sade att han inte skulle förvånas om priset innan året är slut skulle närma sig 60 penni. Bl.a. har torskmjölet stigit i pris med 200 procent.

Styrelsen återvaldes i sin helhet och består av Bo Sjöholm ordförande, Verner Antell, Lars Sjöholm, Karl Sundholm, Ulf Sjöholm, Börje Kåll och Karl Ahlvik. Suppleanter är Sven Backlund, Tor Isakas och Elmer Storgård. Nya medlemmar i foderkommittén Rafael Sjöholm, Bror Enlund och Torsten Bro.

Ur årsberättelsen framgår att totala omsättningen under året var 7,4 miljoner mk, vilket är en ökning med hela 22 procent.

• Minfodret utgjorde 13,5 miljoner kg, ökning 13 procent, och
• rävfodret 2,4 miljoner kg, ökning 25 procent.
• Farmen har under året sålt avelsdjur och skinn för 1.420.000 mk, vilket betyder en ökning om 36 procent. För rävskinnens del är ökningen inte mindre än 170 procent.

Aktionärerna ansåg att satsningen på pälsningscentralen, som byggdes under året, var ett riktigt drag. Förtaget kan därigenom betjäna sina farmare på ett helt annat sätt än förr.

Pälsningscentralen kostade 403.000 mk och vidare har man asfalterat ett område runt foderköket på 4.000 m² för 44.000 mk. Maskiner och tankvagnar har köpts för 111.000 mk. Farm-Frys har också tagit del med tio procent i Räfsö Is i Björneborg, vars aktiekapital är 400.00 mk och lagerkapaciteten 4,5 miljoner kg.

Miljoninvestering i Nykarleby
Farmarkök eliminerar vitull

Farm-Frys AB i Nykarleby kommer som tredje i landet att bygga en destruktionsanläggning för att komma ifrån problemet med den anemialstrande fisken. Alla förhandsprognoser när det gäller råvarusituationen för foderköken säger att andelen av denna fisk kommer att öka i foderstaten. Och nu tar man alltså steget ut på Farm-Frys för att eliminera skadeverkningarna i form av vitull i minkpälsarna.

Den anemialstrande fisken eller fiskavfallet kommer dels från Sovjet och dels från Norge och det är de två stora råvarukällor som foderköken inte kommer ifrån, eftersom råvarusituationen numera är så kärv att foderköken inte kan välja och vraka. Disponent Matts Riska säger att den ryska mintajen som bland annat blivit utpekad i sammanhanget förresten är mycket bra fisk, och att det därför inte är någon orsak att tackla problemet från den sidan att man t.ex. skulle minska andelen i kosten. Vilket naturligtvis inte heller går i dagens foderläge.

Han säger också att han inte uppfattar den anemialstrande fiskens skadeverkningar som alarmerande, men att den de facto verkar på kvaliteten på pälsskinnen. Och det har farmaren inte råd med i dag, När produktionskostnaderna hela tiden stiger måste detta balanseras upp med bättre skinnkvalitet. Därför gör Farm-Frys denna stora satsning i form av ett kokeri.

Farm-Frys bollar med stora siffror när det gäller nyinvesteringar. Men disponent Matts Riska darrar inte på manschetterna — det är nödvändiga investeringar.

Destruktionsinrättningen kommer att få stor kapacitet. När kokeriet går på högvarv kommer man att klara av 3 000 kg råvara på 70 minuter eller upp till 60—70 000 kg i dygnet. Trots att man i främsta hand räknar med att koka fisk och tvivelaktigt fiskavfall finns ändå en rejäl överkapacitet som man dels tänker använda för att sälja kokad vara åt andra och dels för att koka mink- och rävkroppar efter pälsningen. Tidigare har endast en mindre del av dessa kunnat återanvändas, men i höst när den nya industridelen är klar kan samtliga kroppar omhändertas. Därmed elimineras den rätt stora smittorisk som kropparna innefattar, och vidare utvinnes både livsviktigt protein, som används i egen produktion, samt fett som går till olika raffinaderier.

Ytterligare räknar man med att kunna omhänderta självdöda djur — en saneringsåtgärd direkt, eftersom hälsovårdsmyndigheterna länge varit ute efter dessa starkt förorenande inslag på soptippar. Detta gäller djur överhuvudtaget och inte bara farmdjur.

Anläggningen blir i två våningar på 3 000 kvm var. Utrustningen har beställts — kokaren kommer från Danmark, och en ångpannan modell större från Tyskland. I april, maj inleds byggnadsarbetena och i höst beräknas destruktionsinrättningen kunna tas i bruk. Totalkostnaderna beräknas i detta skede till 1 miljon mark, men kan bli dyrare, menar disponent Riska.

Farm-Frys har gjort dryga investeringar på sistone. För två år sedan blev pälsningscentralen färdig — en central som betjänar alla medlemmar. I mars blir andra delen av fryserilagret klart, vilket innebär att foderköket kan fördubbla sin lagerkapacitet. Det tidigare lagret hade en kapacitet på 2,5 milj. kg djupfryst och exakt lika stor blir den andra delen. Allt kommer dock under ett tak. I samband med nybyggnaden på fryssidan kommer också i nedre våningen garagen, rävkök, verkstad och ett lagerrum för torra produkter som mjöl etc.

Årsbehovet av råvara beräknas för innevarande år till 23 milj, kg så trots att fryskapaciteten låter mäktig är den dock inte mycket mera än femtedelen av behovet för ett år.

— Vi är tvungna att säkerställa oss i form av lagringsutrymmen om vi skall kunna jobba tryggt, säger Riska. Farm-Frys serviceområde när det gäller mink- och rävmat sträcker sig i dag från Oravais i söder till Jakobstad och Esse i norr och öster. Totalt föder matköket 390 000 minkar och 67 000 rävar under 1974, inberäknad en ökning på 15 procent på minksidan och hela 100 procent när det gäller räven. Råvaran till maten är dock i det närmaste säkrad för året.

Riska säger också att om man räknar ökningen i landet i snitt så rör det sig om ca åtta procent medan alltså norra svenska Österbotten redovisar en ökning för minken med 15 procent. Långt över medeltalet alltså.

Som arbetsgivare hör Farm-Frys till de större i Nykarleby-nejden. Totalt har företaget 43 heltidsanställda nu, men räknar med 15 nyanställningar när destruktionsrättningen är klar. Senaste år fanns 165 i lönerullorna.

44 proc. ökning
hos Farm-Frys

EN OMSÄTTNINGSÖKNING med hela 44 procent noterar Farm-Frys för sitt senaste verksamhetsår. Totala omsättningen var 10.618.000 mark. 14,8 milj. kg minkfoder har sålts och 3,6 milj. kg rävfoder. Resten av omsättningen har kommit från företagets egna mink- och rävfarmer.

Det nya fryseriet för 2.500 ton är klart att tas i bruk i veckan. Vidare har en bilvåg anskaffats samt olika maskiner och tankvagnar för 416.000 mark under perioden. Till farmen har köpts sammanlagt 6.288 st minkburar och 520 rävburar.

Under året har i råvaror inköpts 4,5 milj. kg slaktavfall och 9,6 milj. kg fisk.

Bolagsstämman omvalde styrelsen i sin helhet. Bo Sjöholm fortsätter som styrelseordförande, Verner Antell som vice samt Lars Sjöholm, Karl Sundholm, Alf Sjöholm, Börje Kåll och Karl Ahlvik. Foderkommittén på tio personer omvaldes också i sin helhet.

Stämman bekräftade styrelsens beslut om att en destruktionsanläggning skall byggas. Kostnaderna för denna är en miljon mark.

Vidare beslöt stämman att 14 mark per aktie skall utdelas i dividend, eller sammanlagt 42.000 mark.

Sanitärt problem löses:
Lönsamt koka foder
av mink- och rävkroppar

Farm-Frys i Nykarleby slog tre flugor i en smäll när delägarna beslöt sig för att anlägga en destruktionsanläggning. De flesta applåderna kom antagligen från farmarna som nu fick ett bekvämt system för borttransporten av djurkropparna efter pälsningen. Och dessutom erhöll en slant för köttet. Kommunernas hälsovårdsinspektörer gnuggade antagligen också händerna eftersom dethär med minkkroppar varit en klar sanitär olägenhet. Företaget självt fann — inte oväntat — att investeringspengarna kommer tillbaka. Och drygt det.

Disponent Matts Riska berättar att det är första pälsningssäsongen som Farm-Frys kör den nya anläggningen för fullt. Att vara först på ett område och inte ha några mallar att arbeta efter innebär alltid problem, så också här, men nu är knutarna lösta. Jobbarna kör för närvarande i flera skiften och de tre kokarna, varav två används i själva kokningen, kör med full kapacitet. Ända till 50 ton mink- och rävkroppar lossas dagligen och uppsamlingsområdet är kuststräckan från Gamlakarleby i norr till Malax i söder.

— Vi samarbetar med åtta foderkök för närvarande på det viset att vi hämtar kropparna och foderköken i sin tur hämtar den kokade varan. Temperaturen i kokarna är 130 grader i 3 kg:s tryck och härmed kan vi garantera en absolut steril produkt. Vi tar bort fettet och vattnet vid kokningen. Av sju ton kroppar blir ca fyra ton kvar efter kokningen. Men det som är kvar är ett väldigt fint minkfoder.

Här i kokeriet upphettas koket till 130 grader. Därmed får man en steril köttmassa som är väl lämpad som foderbeståndsdel.

Fettet som lämnar på Farm-Frys konto används i företagets egen foderproduktion eller säljs till partiaffärer som handlar med fett. Fortsättningen vet inte Riska så mycket om men han antar att merparten går till kvarnar som tillverkar foder för svin, kor och höns.

Tio procent av köttmassan samt en del av fettet använder Farm-Frys själv i sina foderblandningar, vilket givetvis sparar in motsvarande mängd importerat och dyrt protein. Meningen är att köttmassan skall ingå i foderstaten året runt, men kylkapaciteten medger ännu inte denna lösning. Åtminstone inte för denna säsong, säger Riska.

Men lyckas det i år vad vi planerat kommer vi nästa år att göra överenskommelser med ett stort fält om leveranser.

Efter elva års erfarenhet som chef för landets för närvarande största foderkök, är Matts Riska väl medveten om problemen när det gäller såväl farmning som foder till minken. Det har varit både goda och dåliga tider och har det inträffat någonting i minkgårdarna är det undantagslöst foderköken som i första hand fått bovrollen. Genom denna stora kokarkapacitet som Farm-Frys nu har kokas därför alla misstänkta partier råvara och det har tillsvidare varit en bra gardering. Rent ekonomiskt räknar han med att destruktionsanläggningen är en av garantierna mot dåliga tider och samtidigt ett led i att få ner foderkostnaderna.

— Det är ingenting som säger att vi måste använda köttmassan från anläggningen på minkarnas foderbord. Vi kan ju t.ex. mala massan till mjöl och får därmed en attraktiv vara för kvarnarna som helt säkert ställer upp som köpare. I och med att vi fick den här anläggningen är vi inte så känsliga — vi kan snabbt kasta om vår produktion om det kniper.

Något ’perpetuum mobile’ utgör inte destruktionsprocessen i den bemärkelsen att en död kropp skulle räcka som föda åt en levande tills pälsningen. Det går åt ca 58 kg foder per producerat skinn och en minkkropp väger ca ett kilo. Men vad som tidigare grävdes ned på en väl skymd plats [eller dumpades på isen] kommer i varje fall på nytt in i produktionen i form av värdefullt protein.

— Hälsovårdsnämnderna har bl.a. låtit höra av sig och de är mycket nöjda. Det är nämligen inte så enkelt att göra sig av med ett parti minkkroppar eftersom de inte fått ’lagras’ varken ovanför eller under jord. Enda möjligheten är att bränna kropparna och även det är besvärligt. Effektivaste saneringen är alltså den väg som vi tagit.

Kvarn och nytt foderkök
nya investeringsobjekt
för expanderande Farm-Frys

NÄSTA STORA investeringsobjekt vid Farm-Frys är en foderkvarn. Kontraktet med SOK som har bygget på entreprenad är så färskt att bläcket knappt hunnit torka. Mjölet som används för minkfodertillverkningen har företaget  tidigare köpt i olika partiaffärer, men nu kommer man i fortsättningen att gå direkt ut bland bönderna och köpa säd, som förädlas i egen kvarninrättning.

Fyra miljoner kg mjöl behövs varje år för foderblandningarna.

Följande steg är ett nytt foderkök samt en kontorsbyggnad, men därom har inga tidsbestämda beslut gjorts ännu. Bakgrunden till de nya investeringarna — förutom kontorsbyggnaden naturligtvis — är att pressa foderkostnaderna. Det är nästan den enda vägen att få näringen mera lönande för de medlemmar som står bakom företaget. Rationalisering ligger i tiden och till den delen hör den planerade kvarnen. En annan del är importfodret. Matts Riska säger att med fiskavfall som för närvarande importeras från Norge betalar de frakt också för alldeles för mycket vatten, varför man kommer att ta en allvarlig diskussion med leverantörerna nästa år.

En rationalisering är också detta att Farm-Frys numera går ifrån två foderblandningar. Mink och räv får alltså samsas om samma blandning och det går bra, säger Riska. Tidigare kördes två olika blandningar med två bilar till farmer som hade både mink och räv. Nu sparar man in 50 procent på transporterna eftersom endast en tankbil används.

—  Jag räknar med att vi skall få ned foderkostnaderna med 10 procent nästa år, säger Riska.

Trehundra farmer är anslutna till Farm-Frys, eller totalt 450 000 minkar och 65 000 rävar. För att mätta denna anhopning av djur tillverkar företaget under högsäsong 150 ton pälsdjursfoder per dag. Förutom den råvara som köps i landet är Norge dominerande råvarukälla. 15 långtradare per vecka kör fiskavfall i skytteltrafik. Företaget har några egna långtradare men den avgjort största mängden transporteras av långtradarföretag.

För närvarande är ca 130 personer anställda vid företaget, inklusive den extra arbetskraft på 50 personer som jobbar endast under pälsningssäsongen. Den egna minkgården breder ut sig på elva hektar, eller ungefär på hela den areal som Farm-Frys för närvarande har till förfogande. Ytterligare expansion innebär också köp av mera mark.

Hela tomten i dag är ca 13 ha och den del som är eller har varit bebyggd är ca 9,5 ha om man drar bort grönområdena, så farmen verkar ha varit fullt utbyggd redan 1975.
Flygfoto från Kartplatsen 2021.

Fjolåret svagare
för Farm-Frys

ETT SVAGARE ÅR än förra redovisades vid Farm-Frys bolagsstämma på tisdagen. Dock verkar 1976 bli ett bra år och man har en del utbyggnadsplaner. Just nu byggs en kvarnanläggning som får kapacitet på tre miljoner kg spannmål per år, vilket är lika med bolagets eget behov av spannmål. En kontorsbyggnad på 200 m² skall också byggas mellan den gamla vägen och den nybyggda vägen på Nålören. Under planering är också ett nytt foderkök. Den utbyggnaden blir eventuellt av nästa år.

Farm-Frys hade i fjol en omsättning på 17,8 miljoner, vilket är 12 procent mindre än året innan. Minskningen beror bl.a. på att man höll foderpriset nere för att hjälpa medlemsfarmerna. Fodertillverkningen ökade med en halv miljon kg till 26,1 miljoner kg, varav försäljningen utgjorde 19,9 miljoner kg. Resten förbrukades av bolagets egen farm.

Farm-Frys har nu 475 aktieägare, varav 280 är kunder.

Fjolåret var alltså svagare, men man klarade av problemen med att minska lagerreserven. Nettovinsten blev 60 524 mk och på de 6 000 aktierna utdelas 10 mk per aktie i dividend. Balansräkningen slutar på 9,5 miljoner mark.

I styrelsen sitter Bo Sjöholm, Lars Sjöholm, Karl Sundholm, Ulf Sjöholm, Börje Kåll, Karl Ahlvik och Ingmar Lillqvist. Suppleanter är Sven Backlund, Tor Isakas och Elmer storgård. Cirka 100 aktieägare var med på stämman.

Farm-Frys, redan störst
bygger för att bli större

För tolv år sedan startade Farm-Frys i Nykarleby i en gammal verkstad på Nålören med en liten foderblandare som man fick stå och spruta vatten på för att den gick varm. Idag är Farm-Frys världens största fodertillverkare med en årsproduktion på 32 miljoner kg och nu skall man bli ännu större. 15 mars börjar man bygga ett nytt foderkök med en kapacitet på upp till 50 miljoner kg per år. Det blir största bygget i Nykarleby med drygt 16.000 m³ för en kostnad på över sex miljoner mark.

Det är en stor investering det här under en penningknapp tid, men disponent Matts Riska säger att man helt enkelt inte kommer ifrån att ett foderkök måste byggas om företaget skall klara av att leverera mink- och rävfoder till sina kunder och aktionärer.

Det gamla köket — stommen utgörs faktiskt av den gamla verkstadsbyggnaden som förstorats och byggts om under åren — är otidsenligt av många orsaker, inte minst av miljövårdsskäl.

Det nya foderköket automatiseras så mycket som möjligt. Arbetet i de gamla foderköken är både tungt och ohälsosamt.

Vad man strävar till är en rationalisering av produktionen. Säck- och lådsystem försvinner och ersätts av silos och rörtransportledningar. Temperaturen på foderblandningarna kan avsynas direkt på mätare och Riska hävdar att fodret kommer att få en jämnare kvalitet och konsistens. Automatiken minskar förstås också infektionsrisken och genom att säcksystemet försvinner blir det också mindre marknad för råttor och möss.

Den gamla verkstaden fungerar än — om- och tillbyggd — som foderkök,   men tidsenlig är den förstås inte — inte miljömässig heller, konstaterar disponent Matts Riska. Innan året är slut skall nybyggnaden vara klar.

Slutet system

Vatten och avlopp är en kostnadsfråga i dag och i nybyggnaden går man in för fullständig återanvändning. Man bygger ett helt slutet system där allt avfall tas om hand i två stora cisterner som kokas upp under natten för att återanvändas följande dag. Det här ger samtidigt en miljövänligare inrättning och mindre bekymmer för stadens reningsverk som haft problem med överbelastning tidvis. Den förreningsanläggning med trumma för råmaterialet som man har är allt för liten under vissa tider. Den anläggningen kommer nu endast att ta hand om avloppsvattnet från biltvätten och från toaletterna.

Farm-Frys besitter en av de naturskönaste platserna i Nykarleby  på älvstranden vid Nålören och Riska lovar att man nu skall satsa på att snygga upp.

Nybyggnaden kommer att förbinda fryseriet med kvarn- och destruktionsanläggning och den byggs i tre våningar. Riska tror att anläggningarna kommer att se betydligt snyggare ut när nybyggnaden är klar — han säger att man hittills haft svårt att få någon fason på backen även om man nog försökt.

Farm-Frys syftar till att bli självförsörjande och få bort mellanhänderna, berättar disponent Riska. Man har byggt pälsningscentral, destruktionsanläggning och kvarn. Just nu byggs ett nytt och större kontor. Destruktionsanläggningen har tagit emot tre miljoner kg minkkroppar och därmed avsevärt minskat ett sanitärt problem — högarna av kroppar som legat runt farmerna efter pälsningen. I det nya foderköket blir det också i nedersta planet en syrsättningsbassäng för 1,5 miljoner kg att ta till under högsäsong när destruktionsanläggningen inte sväljer det som kommer in.

I den nya anläggningen kommer man också att kunna ta tillvara och uppbevara minkfettet som man behöver vid fodertillverkningen, men som man inte kunnat lagra hittills.

De båda gamla köken stannas och den sidan kommer enbart att användas till att ta vara på infekterat råmaterial. Vid en destruktionsanläggning är man tvungen att hela tiden ta prover — det gäller främst för trikinfaran för att inte med ett infekterat parti förstöra hela produktionen.

Många vill bygga

Nybygget som har en våningsyta på 3.452 m² och ett kubikinnehåll på 16.370 m³ har projekterats av byggmästare Sigfrid Häggblom. Häromdagen bjöd man ut bygget på entreprenad och intresset från byggnadsfirmornas sida har verkligen varit stort, säger Riska. Det är inte så många större byggen på gång i vinter.

15 mars hoppas man kunna börja bygga. Ännu är inte byggnadstillståndet klart. Man måste ha undantagstillstånd. Nya papperen har gått in till länsstyrelsen med stadens förord.

Runt 15 september beräknar man att kunna köra foderköket och helt klart skall bygget vara inom 1977. Över sex miljoner kommer anläggningen att kosta och av det utgör förstås maskinerna en rätt stor del. Redan nu har Farm-Frys en ångcentral som skulle kunna försörja Nykarleby med energi och ytterligare en högtryckspanna skall anskaffas.

Svårare än förr att få lös pengar för investeringen har det varit denna gång, säger Riska. Man har i alla fall gått till sina gamla ”källor” och delvis är finansieringen klar. Det är i-fonden, u-fonden, försäkringsbolagen, postbanken och de lokala bankerna om skall svara för lånen. Ca två miljoner eget kapital ställer företaget upp med.

Farm-Frys har i dag 65—70 anställda — under pälsningen hade man 160 personer i jobb. Det nya foderköket medför en betydande rationalisering av produktionen men någon minskning av arbetsstyrkan blir det inte fråga om. De som inte behövs vid fodertillverkningen får jobb på andra avdelningar i stället — bland annat skall destruktionsanläggningen utvidgas.

Nu tillverkar man mink- och rävfoder sju dagar i veckan under högsäsong, men den nya anläggningen gör det möjligt att — om arbetstidslag och kostnadsutveckling så kräver, minska driften till fem dagar i veckan och kunderna ändå få mat varje dag.

Farm-Frys bygger:

Europas modernaste foderkök
tredubblar produktionen

STÖRST i sitt slag i världen har det länge sagts om Farm-Frys i Nykarleby och mindre blir företaget ju inte genom den tiomiljonersinvestering som man på fredagen firade taklagsfest på. Det blir dessutom åtminstone Europas modernaste och tekniskt mest avancerade foderkök, helautomatiserat med ett slutet avloppssystem, som tar till vara och återanvänder allt spillvatten och alla foderrester.

60 TON i timmen blir produktionskapaciteten och det betyder att man kan tredubbla sin fodertillverkning jämfört med i dag. Det betyder också på sikt att Farm-Frys kommer att sträva till att utvidga sin marknadsandel — inte genom att gå in på andras områden med våld, försäkrar disponent Matts Riska, men i den takt som branschen rationaliseras och det uppstår luckor. I december skall man köra igång det nya foderköket — det är tio dagar tidigare än entreprenadavtalet förutsätter.

— Det kommer förstås att bli som vanligt, bråttom, bråttom sista tiden, men vi skall klara det, menar Harry Backlund vid taklagskaffet. Bygget är H. Backlunds största marknadsmässigt, men inte till kubikinnehållet och firman fick entreprenaden vid läglig tid, när det såg dystert ut med sysselsättningen. I övrigt var tiden för byggstarten kanske inte så lämplig — det har varit en hel del gyttjebadande i åbranten vid Nålören innan grunden var lagd.

Grunden, ja, den skulle hålla för 40 våningshus, försäkrar projektören Sigfrid Häggblom, som med Farm-Frys-bygget också har ett av sina största projekt på gång.

Det här är maskinhallen i den väldiga anläggningen. Matts Riska på rundvandring med huvudentreprenören Harry Backlund, projekterare Sigfrid Häggblom, Henry Lindgård och Tor Sebbas från Keppo.

Byggnadskubiken är 16.700  m³ — ett vanligt trevåningshus går på runt 2.300 m³. Ytinehållet är 4.000 m² uppdelat i tre våningar — överst är den stora upptiningshallen som fylls med dagsbehovet av råvara och en s.k. nollhall för något längre tids förvaring intill, samt silos för materialet från destruktionsanläggningen, överfört via rörledning och med tryckluft. Mellanvåningen upptar i princip maskinhall, silos för bl.a. fett och syrakonserverat foder och ligger på samma nivå som gamla anläggningen. Där finns också gropen för tryckluftsanläggningen och lastnings- och lossningskajer. I nedersta våningen finns sociala utrymmena, personalmatsalar, bastu, omklädningsrum osv. För övrigt har man satsat speciellt på konserverat foder och kan lagra och behandla 1,6 miljoner kg, berättar Riska.

Fodertillverkningen kommer alltså att ske automatiskt och hela processen kan styras av en enda man, plus en man vid varje kvarn. Automatiseringen skall garantera jämn kvalitet på fodret och till detta kommer ännu att man får ett eget laboratorium där bl.a. fetthalt och torrsubstans undersöks.

Driften blir rationell, men disponent Riska menar att man inte kommer att minska på personalen — Farm-Frys har i dag 67 anställda och är näst efter staden största arbetsgivaren, åtminstone i centrum. De som inte behövs för fodertillverkningen får flytta över till andra avdelningar där man behöver folk — bl.a. till farmen och destruktionsanläggningen.

Distributionen ut till kunderna sker ju med bilar, som fylls vid en cistern utomhus. Till cisternen går fodret automatiskt och lastningen kan ske oberoende av tillverkningen. Också här blir det automatik — föraren på bilen trycker på en knapp och det registreras automatiskt hur mycket han lastar.

Allt det här förutsätter förstås en omfattande planering och i den har hela styrelsen tagit del, säger Riska. Man reste runt och såg på andra anläggningar av samma slag, bl.a. i Holland och Danmark och sedan satte man sig ned för att fundera hur den egna anläggningen borde se ut. Tillsvidare vet man ju bara i teorin hur den kommer att fungera, men det verkar bra. Vi är nöjda, säger Riska.

Listan över planerare, entreprenörer, underentreprenörer och leverantörer är lång. Byggnadsplanering, ritningar och arbetsbeskrivningar har gjorts av byggmästare Sigfrid Häggblom, konstruktionsritningar och beräkningar av Ingenjörsbyrå Kaista & Sebbas, VVS-planering av Löw & Co, elektrisk planering av E. Westerlunds elaffär.

Av de tio miljoner som anläggningen kostar utgör 35—40 procent av byggnadskostnaderna. Lika stor är köksmaskinentreprenaden som Oy Keppo Ab:s Petsmo-fabriker utför och som också omfattar automatiken.

Taklagsölet och smörgåsarna fick de många gästerna och jobbarna inta till spelmansmusik. Det var E. J. Lindwall & Co som svarade för underhållningen. Efteråt gick man runt och såg på anläggningen.

Statsbidrag
till Farm-Frys

AB FARM-FRYS, Nykarleby har beviljats statsbidrag enligt lagen om stöd av produktionsverksamhet i u-områden. Farm-Frys foderfabrik för pälsdjur och pälsdjursfarm kommer att skapa 14 nya arbetsplatser.
     Stasbidraget ges för en utvidgning av produktionen.

Europa-största
köket provkörde

EN SPÄNNADE eftermiddag hade man på Farm-Frys i Nykarleby i går. Vid middagstid startades första foderblandaren i det nya foderköket och det stod tjockt med folk runt för att se om allting fungerade. I andra ändan av det långa löpande transportbandet skruvade montörer ännu för fullt. Arbetslaget hade inte varit ur kläderna det senaste dygnet för att få klart för provkörning på onsdag. Farm-Frys hade därmed tagit i bruk Europas största och modernaste fabrik.

Att få rätt konsistens på första satsen visade sig inte vara så lätt. Allt likande mest limpor och kakor som hoppade fram längs bandet när luckan till blandaren öppnades.

För tjockt, konstaterade disponent Matts Riska och automatisk som anläggningen är, kom det genast mera vatten ur det rör det skall komma vatten ur!

Man tog initialkrånglet med humor. När transportbandet började slira tyckte någon att det kunde vara lämpligt att ta fram skeden och ösa massan ur blandaren med den.

Första fodersatsen behövde tillskott av mankraft för att ta sig i processen när anläggningen skulle driftsättas, men det fanns många villiga händer att sätta på spadarna. Ingen gubbe alls skall behöva hänga över kanten eller blanda sig i processen när anläggningen kommer igång på riktigt. [Notera Riskas präktiga skinnmössa!]

En foderblandare rymmer 7.000 kg och det finns fem stycken av dem. Maximalt klarar det nya foderköket 60 ton i timmen. Vid högsäsong tillverkar Farm-Frys i dag 240 ton per dag. Det är precis vad det gamla köket klarade på ett och ett halvt skifte, och då fick ingenting krångla. På nya sidan kör man samma mängd på fyra timmar.

Farm-Frys har 68 anställda — i dag är det dock dubbelt fler eftersom pälsningen pågår. Åtta jobbar med minkmaten och totalt ingår 24 man i det arbetslag som jobbar med fodertillverkningen.

Tre av de anställda på fodertillverkningen skall skolas att sköta den nya anläggningen. Den sköts helt från en manöverhytt därifrån man också kan följa med vad som händer under processen.

Av ingredienserna till fodret kommer t.ex. slaktavfallet från kvarnen via transportskruvar till blandarna, torrfodret finns i silos, liksom också materialet från destruktionsanläggningen. Detta tillförs via rör, liksom blod, fiskensilage och vatten. Blandningen går sedan längs transportband till en behållare där den homogeniseras och därefter igen på ett band till de två cisterner som bilarna fylls ur.

Ett laboratorium skall inrättas och prov på fodret tas varje dag.

Matts Riska säger att farmarna är intresserade av det nya, även om det kanske finns en och annan som är lite skeptisk. Många har frågat när anläggningen skall starta och förmodligen kommer man att få mycket besökare den närmaste tiden, sannolikt också i framtiden.

I vilken mån man skall låta besökare komma och gå som de vill är en fråga som man nu får ta ställning till. Det finns en viss smittorisk, säger Riska. På något sätt måste man ta hänsyn till det.

Ett par veckor försenad med starten är man nu och det kommer nog att ta några dagar till innan allting fungerar. Annars är det en lämplig tid att provköra nu när foderåtgången är så liten och man inte behöver ha så bråttom.

Första satsen gav, som sagt en del problem, med tilltäppta rör och slirande remmar och vattenblandat foder över golvet. Så skall det ju inte vara och antagligen går det mycket bättre redan i dag när man sätter igång på allvar.

Farm-Frys redovisar god
 omsättningsökning

ETT GANSKA gott år redovisade man trots lågkonjunkturen vid Farm-Frys bolagsstämma i Nykarleby på torsdagen. Omsättningen uppgick till 32,9 miljoner, vilket är en ökning på hela 39 procent. Största delen i ökningen kommer sig dock av prishöjningar och den verkliga volymökningen är ca 10 procent. Farm-Frys har tillverkat 32,2 miljoner kg foder, vilket är en ökning med fem procent. Nettovinsten utgör 149 000 mk och den fördelas så att man betalar 20 mk i dividend per aktie medan resten fonderas. Balansräkningen slutar på 13,9 miljoner.

[Början saknas i tidningen.] fördelade på 15 aktionärer. Antalet kundfarmer är 340, vilket innebär i stort sett oförändrat antal. Det nya foderköket gör att man nu kan ta emot nya kunder och man har också märkt en viss ökning på efterfrågan — farmerna blir fler ännu. Farm-Frys kunder kommer från ett område mellan Jakobstad i norr, Esse i öster och Vörå i söder.

Av omsättningen kommer 5,3 miljoner från den egna farmen. Destruktionsanläggningen tog under säsongen emot 2,5 miljoner kg kroppar, en mängd som man med treskift klarade av fram till första veckan i januari. Upptagningsområdet sträckte sig från Karleby till Petalax.

Dyrare foder

Foderpriserna steg kraftigt under fjolåret. Medelpriset utgjorde 90,06 penni per kg mot 69,1 penni året innan. Det här betyder en 30 procentig ökning. Skinnprisen stod däremot rätt stilla och lönsamheten minskade som en följd av detta.

Det nya foderköket, som har en teoretisk kapacitet på 60 ton per timme, är den största investeringen i bolagets trettonåriga historia. 8,4 miljoner kostade anläggningen och i slutet på året blev ekonomin rätt ansträngd. Nu när skinnlikviderna kommit har det lättat något.

Några beslut om ytterligare investeringar har man inte , men styrelseordförande Bo Sjöholm konstaterade på bolagsstämman att fryslagret nu är i tur att förstoras, eventuellt nästa år. Också en utvidgning av farmen är aktuell.

Farm-Frys har 64 fast anställda plus en hel del extra folk under högsäsong. Medeltalet årsanställda är 82 personer. Under två och en halv månad under pälsningstiden hade man 153 personer på avlöningslistorna.

Två nya tjänster har besatts. Till produktionschef har valts fil.mag. Ulf Knutar, som är biokemist och tidigare arbetat på slakterier. Som chef för underhålls- och reparationsavdelningen tillträder i maj ing. Nils Skutnabba från Jakobstad. Den tjänsten hade sökts av 54 personer.

Vid bolagsstämman återvaldes styrelsen och består av Bo Sjöholm, Lars Sjöholm, Ulf Sjöholm, Karl Sundholm, Karl Ahlvik, Ingmar Lillqvist och Börje Kåll. Suppleanter är Sven Backlund, Tor Isakas och Håkan Ekman (ny). Foderkommittén består av styrelsen plus Karl Frilund, Torsten Bro, Bror Enlund, Rafael Sjöholm, Ragnar Eriksson, Kurt Kjellström, Matts Riska samt utökades med den nya produktionschefen Knutar.

Farm-Frys etablerar
sig i Kortesjärvi

FARM-FRYS skall etablera sig i Kortesjärvi. Kommunfullmäktige i Kortesjärvi beslöt på fredag att upplåta ett 18 ha stort område för byggandet av en rävfarm. Farm-Frys uppger som orsak till att man etablerar sig i Kortesjärvi svårigheter att få manlig arbetskraft i Nykarleby samt att platsen i Kortesjärvi är synnerligen lämplig för en rävfarm.

Farm-Frys garanterar kommunen 22 nya fasta arbetsplatser och dessutom får flera tiotal säsongsarbetare tjänst. Inget foderkök kommer att byggas i Kortesjärvi. All mat transporteras från Nykarleby. Farm-Frys sysselsätter för närvarande 86 personer. I farmen finns 3.000 avelsrävar och 14.000 avelsminkar.

Nya storfarmen i Kortes-
järvi mötte motstånd

Farm-Frys i Nykarleby kan inte bygga sin nya farm på det område i Kortesjärvi som var planerat, utan kommunen skall anvisa ett nytt område. Orsaken är att befolkningen fruktar att farmen ska smutsa ner den vackra sjön Palojärvi och dess omgivningar. Det område som skall inköpas blir dyrare men ligger bättre till. Farm-Frys skall som bekant anställa ett 20-tal personer. Just nu är ett 80-tal personer i Kortesjärvi utan arbete.

Farm-Frys önskar stadens
borgen för fryslager

AB Farm-Frys i Nykarleby har anhållit om stadens borgen för ett lån på 1,8 Mmk för att bygga ett fryslager intill bolagets nuvarande anläggningar. Lånet motsvarar 30 procent av den totala investeringen för en fryslagerbyggnad med maskinutrustning. Stadsstyrelsen har bordlagt frågan, eftersom den exakta placeringen av byggnaden ännu är oklar.

Från Farm-Frys framhålls att investeringen utgör ett naturligt led i bolagets utveckling för råmaterialtillförseln. Företaget är angeläget att upprätthålla balansen inom orten i förhållande till skinnmängdens produktionsutveckling inom landet. Avsikten är att uppföra fryslagret på en tomt intill Farm-Frys nuvarande anläggningar och investeringen skulle inbära ca 10 nya arbetsplatser för Nykarleby.

Farm-Frys vill
bygga fryslager

Farm-Frys i Nykarleby planerar att bygga en ny fryslagerbyggnad som beräknas kosta 3,65 Mmk inklusive maskinanläggningar. Bolaget har anhållit om stadens borgen för ett lån på 1,3 Mmk, eller 30 procent av den totala investeringen.

UPPFÖRANDET av hallen kommer att ske i två etapper om vardera 6.000 kubikmeter och i avslutat skede kommer lagret att rymma omkring 6 miljoner kg råvaror till minkmat. Byggnadstillstånd anhåller man om för hela anläggningen genast.

I samband med den första etappen kommer företaget att skaffa 5 st. plattfrysar för att kunna behandla varan som skall lagras i fryseriet. Produktionen vid destruktionsanläggningen kommer att utökas för att hålla den stabil året om genom att inköpa varor som ska behandlas och frysas. En följd av detta är att man behöver mera arbetskraft till destruktionsanläggningen och fryseriet där varan behandlas.

Förutom fryslagret kommer Farm-Frys också att bygga bostäder för att erbjuda de anställda bostäder i staden.

I första hand kommer bygget att erbjuda 10 nya arbetsplatser, men när lagret är klart behöver man antagligen mer folk. Som motsäkerhet för en borgen har stadsstyrelsen föreslagit att staden får inteckningar i radhusen från 500.000 mk och därefter i fryslagret efter 1,2 Mmk. Dessutom förbehåller sig staden rätt att utse en revisor i företaget, vilket stadsstyrelsen anser bör vara en princip i liknande sammanhang.

Taklagsfest på fryseri

ETT FRYSERI till på önskelistan har Farm-Frys i Nykarleby, som på fredagen firade taklagsfest på — just det — ett nytt fryseri, som ökar företagets kapacitet på lagersidan med tre miljoner kilo till åtta miljoner kg. Med en beräknad foderproduktion på ca 55 miljoner kg i år borde lagerkapaciteten ytterligare öka till 13—14 miljoner kg, om de normer som finns, dvs. 25 procent av produktionen skall fyllas. Det fryseri och lager som man nu firade taklaget på, kostar med kylmaskiner och allt ca 3,5 miljoner. Anläggningen kommer att kunna tas i bruk ännu denna månad.

Huvudentreprenör för bygget är byggnadsbyrå H. Backlund, Westerlunds elaffär sköter elarbetena medan Björklund & Co har hand om VVS-installationerna. Maskinleverantör är Stal-Laval.

Byggnaden, som inrymmer maskinrum, garage och lager samt produktionshall är på 1 450 kvm. Kubikinnehållet är 10 200 kbm.

Under tak är också den servicebyggnad som Farm-Frys uppfört i Kortesjärvi. Där man som bäst etablerar en rävfarm. Tusen avelshonor har redan flyttats och tusen till skall flyttas till Kortesjärvi inom april månad.

Enligt årsberättelsen har Farm-Frys haft ett relativt hyggligt år, om än inte så bra som 1977. Foderförsäljningen ökade med 38,4 procent medan omsättningen steg med endast 26,3 procent. Detta beror på att man under året minskat försäljningen från destruktionsanläggningen och i stället tagit tillvara och lagrat mink- och rävkropparna till största delen för eget behov.

Omsättningen ökade under året till 41,53 miljoner mark medan den sålda fodermängden ökade till 31,7 miljoner kg. Totalt tillverkades 39,3 miljoner kg.

Också i år klagar Farm-Frys i sin årsberättelse över de stora utestående fordringarna, vilka anstränger likviditeten. Trots en hygglig försäljningssäsong för farmarna har foderkundernas skulder ökat med 280 000 mk. För att motverka det här har företaget tvingats öka sina kortfristiga skulder med 400 000 mk.

Bokslutet visar en vinst på 160 000 mk. Avskrivningarna uppgår till 3,8 miljoner mark och inkluderar 1,6 miljoner i avskrivning enligt lagen om skattelättnader i u-områden. En nedvärdering av lagret har gjorts med 35 procent. 1977 som var rekordår avskrevs 5,7 miljoner.

Balansräkningens slutsumma uppgår till drygt 19 miljoner mark, vilket är ca drygt tre miljoner mer än i fjol. I dividend utdelas 30 mk per aktie, vilket är 30 procent på nominella värdet och tio mark per aktie mer än i fjol.

Vid bolagsstämman återvaldes styrelsen i sin helhet och består av Bo Sjöholm, Lars Sjöholm, Ulf Sjöholm, Karl Sundholm, Karl Ahlvik, Ingmar Lillqvist och Börje Kåll. Suppleanter är Henry Hellström, Håkan Ekman och Bengt Jansson. I foderkommittén sitter Karl Frilund, Rafael Sjöholm, Ragnar Eriksson, Torsten Bro, Bror Enlund, Kurt Kjellström, Matts Riska och Ulf Knutar.

Fodersilorna var trycktestade:

’Sågande’ vajrar
kapade trätornet?

När man sätter in alla resurser för att rädda det som krävs kan man inte påstå att någon felat. Papperskriget hinner man nog göra i efterskott. Såhär kommenterade polismästare Carl Kronqvist i Nykarleby det faktum att myndigheterna fick kännedom om måndagsmorgonens foderolycka på måndagskvällen när journalisterna kontrollerade sina uppgifter. Hälsovårdsnämnden larmades först med tisdagsmorgonens tidningsläsning.

Kronqvist konstaterar att alla slag av olyckor strax bör anmälas till myndigheterna för att de snarast ska få möjlighet att utreda alla omständigheter i samband med olyckor. Han finner inget skäl att klandra Farm-Frys i det här fallet. Polismästaren har firat skön semestermånad och är på gott humör. All nödig hjälp sattes ju in och papperskriget hinner vi göra i efterskott, säger han.

Tornet sågades av

Uppfattningarna om vad som förorsakat olyckan varierar. Polismästaren säger att saken är utredd: När silornas trävirke i regnet har svällt har vajrarna kring behållaren spänts och formligen sågat av virket. ”Silorna har gått av”, är Kronqvists formulering. Andra menar att vajrarna genom frätning försvagats och brustit.

Silorna har varit i bruk i endast en kort tid. Placeringstillståndet gavs så sent som i februari. Tankarna har mätts och befunnits klara normerna för tryckpåfrestning. Enligt Kronqvist har den finska leverantörens experter granskat den förstörda silon och påtagit sig skulden för det inträffade.

Fodertornet var en tunnliknande träkonstruktion som var förstärkt med plankor och stålvajer. Farm-Frys VD Matts Riska vill inte ännu i detta skede kommentera orsaken till olyckan. Han betonar att ingen med säkerhet idag kan uttala sig om hur olyckan egentligen kunde inträffa. Orsakerna skall utreda i ett senare skede när saneringen på området är slutförd, säger han.

Saneringsarbetena vid foderköket på Nålören kan klaras av på ett par dagar, först därefter kan man försöka klarlägga orsaken till att fodertornet gav vika, menar ledningen för Farm-Frys.

Saneringsarbetena påbörjades omedelbart efter olyckan och man tömmer också delvis den oskadade fodertornskonstruktionen för att kunna göra förstärkningsarbeten och därigenom eliminera framtida olycksrisker, säger Riska.

Fodertornet rymmer 500 ton men var vid olyckstillfället endast fylld med 300 ton kalapops som består av strömming syrsatt med svavel- och myrsyra. När konstruktionen gav vika vällde ca 150 ton fodermassa ut kring Farm-Frys.

Tankbilarna har kört i skytteltrafik lastade med kalapops som sugits upp både ur den hela och skadade silon.

Man transporterar kalapopsen för uppbevaring till andra foderkök tills situationen klarnar vid Farm-Frys, berättar Riska. Han tror att saneringsarbetena kommer att vara slutförda inom ett par dagar.

Brandvärnet ryckte ut

Riska säger också att han tog kontakt med brandmyndigheterna då olyckstillbudet [rättare olyckan] var ett faktum och vikarierande brandmästare Reino Tallbäck kom till platsen. Man konstaterade dock att Farm-Frys utan brandkåren skulle klara av saneringen av området och borttransporten av fiskfodret.

Försäkringar täcker de skador som skett. Enligt Riska stiger de till ca 100 000 mk. Olyckan med foderfisken inverkar inte på företagets produktion och distribution av pälsdjursfoder.

En siloolycka av samma art inträffade då en av Ostrobotnia Päls metalltankar fyllda med foderfisk senaste sommar exploderade på Alholmen i Jakobstad. Tanken sprängdes som en följd av att plåtfogarna inte klarade trycket vid jäsningen. Vid olyckan den 29 juni spreds 500 000 ton fiskmassa över stranden och i vattnet. Tankarna på Alholmen är nu förstärkta och uppfyller myndigheternas hållfasthetsnormer.

Ansvariga veterinären:

Utsläppet ofarligt
— naturen självrenar

RENT TEORETISKT bör utsläppet i samband med siloolyckan vid Farm-Frys vara ganska ofarligt, konstaterar veterinär Tore Sandås, ansvarig för hälsovårdsnämndens övervakningsavdelning i Nykarleby. Sandås har p.g.a. semester inte besökt platsen, men diskuterar utgående från fakta om fiskkonserveringen och grönfoderensilering. Siloproblematiken är nämligen inte på något sätt ny, den är bekant just från bl.a. jordbrukarnas silor för grönfoder.

Fiskfoderkonserveringen är i princip ensilering jämförbar med ensilagetekniken inom lantbruk. Man tillsätter syra, 1 % myrsyra och 3 % svavelsyra och sänker därmed pH-värdet, vilket ger möjlighet för mjölksyrebakterierna att öka i antal, en process jämförbar med filtillverkning. Slutprodukten är en icke giftig naturprodukt.

Problemen med ett eventuellt utsläpp är att pH-värdet sjunker i eventuella vattendrag som kalapopsin flyter ut i.

Troligen är det mycket små mängder som i detta fall eventuellt flyter ut i älven, men också större mängder skulle knappast medföra egentliga miljöproblem.

Effekterna av ett utsläpp är nämligen två:

— pH-värdet sjunker och blir surt. Men älven har genom stor tillrinning av vatten en stor bufferteffekt och ytterligare mekanisk utspädning vilket gör att den kan hålla pH-värdet kring 7.

Med ett utsläpp följer organiska ämnen, som fungerar gödande. Bakteriefloran kan därför öka, men också här är älvens enorma vattenresurser medverkande.

Nedbrytningen av organiska ämnen fortgår. Slutprodukten blir koldioxid och vatten, samt en del kväve- och fosforhaltiga föreningar som via mikroorganismer går vidare i näringskedjan.

Det innebär alltså att vatten göds. Men, säger Sandås, det är som gräset och korna, ju mer gräset växer desto mer äter också korna. Speciellt sommartid är vattnen mycket aktiva, det vimlar av organismer som lurpassar på föda.

Rent teoretiskt är alltså ett dylikt foderutsläpp i den här miljön ganska ofarligt.

Nykarleby löser krisen
med åvattenblandning?

NYKARLEBY tar åter i bruk sitt gamla vattenreningsverk och pumpar upp vatten ur ån. Det blandas sedan med vatten från Lepu-nätet och brygden går sedan till konsumenterna.

DEN HÄR modellen tas troligen tillfälligt i bruk för att lösa Nykarlebys vattenkris i anledning av den storkonsumtion som framförallt Farm-Frys utgör under perioden augusti—oktober. Lösningne innebär också att man utan stora investeringar får tid för att noga tänka över hela vattenfrågan, både vid Farm-Frys och i stadsförvaltningen.

Den här lösningsmodellen aktualiserades efter att Farm-Frys inte kunde acceptera det förslag som stadsstyrelsen manglat fram i veckans möte. Stadsstyrelsens förslag var att leverera 30 kbm/timme efter att en ny ledning dragits till Farm-Frys. Om den här mängden inte var tillräcklig, borde Farm-Frys på egen bekostnad bygga bassänger för att magasinera vatten för sina förbrukningstoppar under augusti—oktober.

Stadsstyrelsen konstaterade också att om driftkostnaderna för en dylik lösning går under det av fullmäktige fastslagna normpriset 1.90 per kbm, kan ett lägre leveranspris diskuteras. Däremot skulle man inte gå under normpriset.

Stadsstyrelsen konstaterade däremot att man inte kan investera 500 000 mk i ny vattenledning till Farm-Frys ifall företaget inte undertecknar en överenskommelse för 10 år. Ett viktigt villkor i avtalet skulle också vara att Farm-Frys från Lepu-vattnet förs över till ytvattenleverans, i princip på företagets bekostnad.

Men stadsstyrelsens förslag tillfredsställde inte Farm-Frys. I tjänstemananförhandlingar på torsdagen lades så förslaget att stadens gamla ytvattenverk igen tas i bruk under augusti—oktober då Farm-Frys går upp i toppförbrukning., och Lepu-nätet överbelastas.

Nykarleby gamla vattenverk har en kapacitet på cirka 800 kbm per dygn, och nu kalkylerar man med att pumpa upp ca 600 kbm per dygn ur älven, som renas och leds till bassänger. Därefter tänker man sig att köpa en loka stor mängd vatten från Lepu-nätet, som sedan skulle blandas med det renade ytvattnet som reningsverket pumpat upp.

Denna vattenblandning skulle då gå ut i nätet till stadens alla vattenkonsumenter och under tiden augusti—oktober, Projektet skulle kräva en investering på ca 100 000 mk för en ny koalkdoseringsautomat och pumpar. Men menar dock att man i vilket fall som helst skulle bli tvungen att göra denna investering i framtiden.

Vid stadsstyrelsens möte konstaterades också att byggnadskontoret bör utreda anslutnings- och avgiftspolitiken i dess helhet, speciellt i fråga om industrier och foderkök. Till fullmäktige förs också förslag om radikalt höjda avgifter för anslutning till vattennätet. De beräknas enligt ett poängsystem baserat på fastighetens storlek. De gamla normerna för anslutning daterar sig till 1975.

Nkby köper jeppoforsar
Farm-Frys får vattenledning

NYKARLEBY STAD köper Jeppo kraft andelslags forsar i Jeppo och Alahärmä för 500 000 mk. Det här beslöt ett enigt stadsfullmäktige i går kväll. Med köpebeslutet förband sig stadsfullmäktige också att leverera elström till Jeppo kraft på i stort sätt samma villkor som nu. Anslag för att finansiera köpet skall upptas i nästa års budget. Det enda som yttrades i fullmäktige var ordet Köp — det sades av fmg Thore Wallin, och därmed hade fullmäktige beslutat i en mångårig fråga. Men enligt vad JT erfar fruktar man att jeppoborna den här gången skall sätta sig på tvären. [Ja sete me hoåålt emåot!] Andelslagets höstmöte tar ställning till ärendet i höst.

Två andra viktiga och svårlösta frågor kunde i går kväll avgöras, nämligen de nya anslutningsavgifterna till stadens vattenledningsnät och dragning av vattenledning till Nålörn (Ab Farm-Frys). Anslutningsavgifterna är ett ärende som länge tröskats i olika instanser och i går kväll godkändes byggnadskontorets förslag sånär som på punkt 6, dvs. avgifterna för industrier, servicestationer, tvättinrättningar, mejerier, slakterier, foderkök och handelsträdgårdar vilka remitterades till stst. Enligt det godkända förslaget skall byggare av egnahemshus för anslutning till stadens vatten- och avloppsverk betala sammanlagt 5 630 mk (egnahemsbyggare som ansluter sin fastighet till Lepu vatten, på oplanerat område, skall betala 7 154 mk).

De nya avgifterna tillämpas retroaktivt från den 1 mars i år. Om tidpunkten röstade stge: 15 för ovannämnda datum, 12 för tillämpning från 1 juli.

De nya avgifterna bygger på ett poängsystem.

Tillfällig lösning
för Farm-Frys

Stge beslöt i enlighet med stst:s på kvällen framdiskuterade förslag att med en tillfällig lösning tillmötesgå Ab Farm-Frys framställning om vattenledning från stadens reningsverk till Nålörn enligt följande: Staden skall dra en ledning från ytvattenreningsverket, där ledningen kopplas till befintlig ledning till Farm-Frys. Det är fråga om närmare 2 000 meter ledning som kostar ca 20 mk per löpmeter. Den här lösningen innebär att staden tillfälligt kan leverera ytvatten till Farm-Frys utan att blanda in ytvattnet med grundvattnet. Totalt beräknas åtgärder, som också förutsätter ombyggnad av ytvattenreningsverket dra en kostnad på 187 000 mk, men det betonades att pengarna inte är bortkastade — ledningen kan användas senare. Man skall också utreda farmernas förbrukning och om möjligt försöka åstadkomma ett 10-års kontrakt med dessa.

Ämbetshuset kostar
8 miljoner mk

Stge godkände byggnadskostnader och finansieringsplan för ämbetshuset som utsåg entreprenörer. Totalkostnaden är beräknad till 8 miljoner mk oh statens andel är 42,22 procent eller drygt 3,3 miljoner mk. Det är fråga om en nyttoyta på 3 159 m² à 2 532,45 mk per kvm. Röster i stge ansåg att det blir ett dyrt bygge.

Till huvudentreprenör valde stge Byggnadsbyrå I. Berg AB, Vasa vars anbud lydde på 5 496 800 mk. Kb R Westerlund utsågs till elentreprenör, summa 726 280 mk, och F:ma Bo Björklund till VVS-entreprenör, summa 922 000 mk.

Stge beslöt att staden skall teckna avtal med Karleby om tjänster vid A-kliniken i Jakobstad.

Högkonjunktur i Nykarleby

Bostadsbrist som aldrig förr

— — —

Ett nytt projekt i centrum är Fastighets Ab Farmbo, som får sex lokaler och planeras i hörnet Hjortrongränd-Skogsgatan. Det blir två radhus med fyra lokaler i det ena och två i det andra. I första hand skall Farm-Frys anställda få hyra bostäder här. Nykarleby stad och Farm-Frys är tänkta som framtida aktionärer i huset.

— — —

Justerat avtal i Nkby
för foderköksavlopp

FRÅN OCH MED i år kommer foderöken i Nykarleby att få betala den avgift för sitt avloppsvatten som den verkliga mängden och föroreningsgraden förutsätter. BK [Byggnadskontoret] har presenterat en formel som tekniska nämnden omfattat och som nu också stadsstyrelsen sagt ja till. Enligt tidigare beslut har foderköken betalat en viss summa per år, oberoende av om man hållit sig inom de avloppsmängder och den belastningsgrad som varit fastställda eller inte.

Enligt mätningar som gjorts hittills i år har det visat sig att vissa foderkök flerfaldigt överskridit de överenskomna belastningsgränserna. För 1978 kommer man dock att betala den tidigare överenskomna årsavgiften förhöjd endast med de procentsatser som de enskilda hushållen fått på sina debetsedlar. Detta eftersom man inte kunnat få uppgifter om foderkökens utsläpp till avloppsreningsverket för i fjol.

Det här betyder att för 1978 betalar Farm-Frys 15.734 mk, Nyko-Frys som varit anslutet under en och en halv månad 1.706 mk och Bröderna Sjöholm 11.920 mk. 1979 sker debiteringen per kubik och enligt en formel som tar hänsyn till olika faktorer som påverkar avloppsreningsverket. Detta räknar man med skall ha som följd att foderköken effektiviserar sin förrening.

Avloppsvattnet skall också fylla vissa krav vad gäller bl.a. fosforhalt, fast substans, pH-värde och temperatur. Procentandelarna i driften vid reningsverket är beräknade enligt deras belastningsvärden och fördelade så att stadens avlopp skulle utgöra 63,2 procent, Farm-Frys 14,7 procent, Nyko-Frys 12,3 procent och Bröderna Sjöholm 9,8 procent. Den årliga driftskostnad som skulle fördelas har Vesi-Hydro 1974, när verket togs i bruk, uppskattats till 90.000 mark.

Enligt 1978 års bokslut utgör driftskostnaderna för verket 135.000 mk, och om kapitalkostnaderna räknas in ca 330.000 mk.

BK har underhandlat med foderköken om nya avgifter för 1978, men man har ansett att samma avgift som tidigare skall betalas, och godtagit endast en förhöjning som i procent motsvarar vad normalt avloppsvatten stigit med sedan 1. 1. -75. Detta har alltså stadsstyrelsen omfattat, men utgår från att nytt system skall tillämpas från och med i år.

Ny anläggning för
torrfoderblandning
i bruk i Nykarleby

SENSTE måndag tog foderköket Farm-Frys i Nykarleby i bruk en ny anläggning för blandning av torrfoder. Det är framför allt de höga fraktkostnaderna för foderfisk som gör det lönsamt att satsa på torra råvaror, i första hand fiskmjöl.

— En annan viktig orsak är expansionen på rävsidan. Räven har nämligen lättare att tillgodogöra sig det torra fodret än minken, berättar produktionschef Ulf Knutar.

Den nya anläggningen har en kapacitet på 20 ton i timmen, det vill säga en tredjedel av Farm-Frys totala kapacitet. Tills vidare används torrfodret i det normala räv- och minkfodret, men anläggningen ger också möjlighet att sätta det färdigt blandade torrfodret på säck eller förvandla det till pellets.

Som råvaror i torrfodret används förutom fiskmjöl också jäst, vetemjöl blodpulver, vetekli, mineralfoder och potatis. Råvarorna tas in i anläggningen via större silos högst upp. Därifrån går de via vågar ner i en blandare och vidare till den normala fodertillverkningen.

Hela blandningsprocessen styrs och övervakas av en man från ett kontrollbord som inte är större än en gånger tre meter. Till anläggningen hör också en kontrollskrivare som för varje dag noterar uppgifterna om hur blandningen gått till.

[Kontrollbordet som styrdes av Dan-Erik Forsbacka och Jan Sundqvist, som även fotade och delade på facebook. Förstoring.]

Totalt har anläggningen kostat 5,5 miljoner mark. Maskinleverantör är Antti-Teollisuus och för de byggnadstekniska arbetena står byggnadsfirman Kaustinen & Kattil [från Jakobstad].

Farm-Frys har under denna vinter gjort stora investeringar i en förnyad maskinpark. Därtill kommer reningsverket, som efter ett års inkörningstid, nu äntligen fungerar tillfredsställande. Reningsverket har kostat 1,3 miljoner mark och innefattar både biologisk och kemisk rening.

I veckorna håller Farm-Frys ledning en rad sammankomster med företagets kunder. Det är närmast sammankomster där information går i båda riktningarna. Från företagets sida informerar man om resultatet från det senaste året och planerna för det kommande. Från farmarnas sida är man mest intresserad av att diskutera försäkringsformer och katastrofhjälp.

För rävfodrets del kan man från företaget ge det glädjande beskedet att fodret prismässigt kommer att hållas på samma nivå under den kommande vårsäsongen. Det här kommer av att världsmarknadspriset på fiskmjöl och soja har sjunkit. För minkfodret däremot måste man räkna med ett tryck på priset, då fiskmjölet är en mindre väsentlig del.

Världens största:

70,2 milj kg foder
från Farm-Frys

FARM-FRYS i Nykarleby  tillverkade under 1982 79,2 miljoner kilo pälsdjursfoder, vilket innebär en volymmässig ökning på 7,6 procent. Farm-Frys är världens största tillverkare av pälsdjursfoder och innehar i Finland en marknadsandel av 16—17 procent av totaltillverkningen. Av företagets tillverkning gick under senaste år närmare 13 procent till de egna farmenheterna. [Som jämförelse budgeterade Nyko år 2013 för 1 200 miljoner kilo och var Finland största och världens tredjestörsta foderkök.]

Företagets omsättning uppgick till 102,7 miljoner mark vilket innebär en ökning på 7,3 procent. Antalet foderkunder uppgick vid årets slut till 697 stycken. Av kunderna utnyttjade sig 87 procent av kassarabatterna, vilka i genomsnitt uppgick till 4,3 procent. Därtill kommer mängdrabatterna som i genomsnitt uppgick till 1,9 penni per kilo.

Den svaga inledningen på försäljningssäsongen medförde att försäljningsfordringarna steg med 26,8 procent, från 4,39 miljoner mark till 5,69 miljoner mark.

På investeringssidan dominerades av året av foderköksetableringen i Kortesjärvi.

— Vi räknar med att köra igång verksamheten i Kortesjärvi den 16 juni och efter en tvåveckors inkörningsperiod borde produktionen vara i full gång, berättar VD Matts Riska.

I och med att den nya enheten tas i bruk överförs kunderna i Kortesjärvi, Voltti, Härmä och Evijärvi dit. Därtill siktar man in sig på nya kunder i Kauhava och Lappajärvi.

På det nya foderkökets område räknar Farm-Frys med att redan nu ha en avsättning för 15 miljoner kg foder med de nuvarande kunderna. Den nya enhetens kapacitet kommer att ligga på maximalt 30 miljoner kilo.

Inom det aktuella avsättningsområdet ligger också en storfarm som Backlundkoncernen köpte av Ingmar Blomqvist helt nyligen. Ett frågetecken är nu hur det blir med de närmare tre miljoner kilo foder som den farmen tills vidare köper av Farm-Frys.

— Vi säljer vårt foder enligt principen samma pris åt alla kunder. Någon offerttävlan ger vi oss inte in på. Däremot räknar vi med att kvalitet och mängdrabatterna skall göra att vi är konkurrenskraftiga, kommenterar Riska den nya situationen i Kortesjärvi.

Vid Farm-Frys bolagsstämma senaste vecka förnyades bolagets styrelse genom att Karl Sundholm drog sig tillbaka av åldersskäl. I hans ställe invaldes i styrelsen Nils-Erik Rögård från Pensala. Övriga styrelsemedlemmar i bolagets styrelse är Karl Ahlvik, Håkan Ekman, Bo Sjöholm, Lars Sjöholm, Ulf Sjöholm och Ingmar Lillqvist.

Företagets foderkommitté kompletterades med Sven Envik från Vexala.

Förutom den hårdnande konkurrensen inom det nya kökets närområde, får Farm-Frys också en ledig kapacitet i Nykarleby på 15.000 ton foder per år vilken nu flyttas över till den nya anläggningen.

— Av den årliga kapaciteten som uppstår i Nykarleby har vi redan hittat avsättning för en tredjedel och vi kommer att vara aktiva för att få resten såld, berättar Riska för JT.

Bland annat har man slagit lovarna norröver där karlebyfryseriet Jääkala redan svarat med att börja tillverkningen av två olika foder: ett räv- och ett minkfoder.

Orsaken till att Farm-Frys etablerar sig i Kortesjärvi är att produktionskapaciteteten vid anläggningarna i Nykarleby är helt utnyttjade och man måste se sig om efter utvidgningsmöjligheter.

— Kortesjärvi var för oss en naturlig etableringsort då vi redan sedan tidigare har en farm här. Förutom att produktionskapaciteten utökas betyder etableringen också en säkerhetsfaktor ifall någon större produktionsstörning skulle inträffa i Nykarleby, berättade direktör Riska vid taklagsfesten.

Riska betonade också att ett modernt foderkök idag inte enbart är foderproducent. Viktiga serviceformer till kunderna är stambokföring på ADB, foderbudgetering, plasmacytostestning, vaccineringstillfällen samt rådgivning i foderfrågor.

Start i mitten av juli

Den nya anläggningen i Kortesjärvi får en årlig produktionskapacitet på 35.000 ton foder. Som jämförelse kan nämnas att vid anläggningarna i Nykarleby senaste år tillverkades 79.000 ton foder.

Totalt går investeringen på 17 miljoner mark. Kortesjärvi kommun har gått i borgen för 3 Mmk. Foderköket beräknas i inledningsskedet ge sysselsättning åt 12 personer. Farm-Frys bolagsfarm i kommunen sysselsätter idag 30 personer.

Leveranserna till kunderna inleds i mitten av juli och VD Riska uppger att man rönt ett stort intresse bland farmarna i trakten.

Av de 15.000 ton som flyttas över till Kortesjärvi-enheten går nästan hälften till den egna farmen. Den övriga produktionen delas på 200 kunder i området.

Konkurrensområde

På den finska sidan konkurrerar Farm-Frys  med såväl Seinäjoki-foderköket Etelä-Pohjanmaan Minkkirehu som med Keppo foderkök. EP-Minkkirehu är landets näststörsta inom branschen med en produktion på cirka 50.000 ton. Sett till kapaciteten borde den nya anläggningen i Kortesjärvi bli den tredje största i landet.

Direktör Riska karaktäriserar Kortesjärvi-enheten som den mest moderna i sitt slag.

— Den skiljer sig från övriga foderkök i Finland genom att den ligger på en sluttning. Råvarorna kommer in ovanifrån och det färdiga fodret kommer ut på den nedre sidan, berättar Riska.

Med hjälp av det här systemet kommer man bort från onödiga transporter och pumpningsanordningar, vilket i sin tur innebär en bättre hygien.

Foderköket har en golvyta på 2.980 kvadratmeter. I anläggningen ingår ett lager för två miljoner kilo frysta råvaror, en silo på 500 kubikmeter för torra råvaror somt utrymmen för 1.000 ton fiskfoder.

Huvudentreprenör på bygget är Rakennusliike Salonen och bland de övriga entreprenörerna kan nämnas Onninen Oy, Finska Fläktfabriken, Elaffär Westerlund [från nykarleby], Elektro Palomäki, Antti-Teollisuus och Hankkija/-Stal Novo. Huvudplanerare är Ingenjörsbyrå Kaista & Sebbas. Rolf Holm svarar för VVS-planeringen, Sarpanen Ky för elplaneringen och Ostrobotnia Päls för maskinplaneringen.

Matts Riska:

Stäng fryserier
under lågsäsong

LÅT EN DEL av foderköken stå under lågsäsongen och koncentrera produktionen till de övriga. Det föreslår Matts Riska, VD för pälsdjursfoderjätten Farm-Frys i Nykarleby. Receptet gäller hur man skall få bukt med överproduktionen inom branschen.

Riska föreslår alltså att foderköken går samman och låter vissa av dem stå stilla under vintern, då fodermängden som skall produceras är mycket liten.

— Det är ju de stora svängningarna som är problemet inom pälsdjursnäringen. Det är en skillnad på sex gånger mellan minimi och maximi produktionen, berättar Riska.

Tidigare har hans uttalanden om att det i framtiden finns rum endast för fem foderkök i svenska Österbotten väckt stor irritation bland de små fodertillverkarna. Nu säger Riska emellertid att siffran inte är den viktiga.

— Det är ingen skillnad om det blir fyra, fem eller sex. Men trenden skall gå den vägen att det blir rationaliseringar. Tidsperioden vill jag inte säga något om, men det skulle förvåna mig om utvecklingen inte gick den vägen.

Beträffande konkurrensen som kulminerade på våren, vill Riska poängtera att den betydligt överdrivits av massmedia. Om den överkapacitet som Farm-Frys ville fylla med hjälp att ta kunder av övriga foderkök, kan Riska berätta att man ännu inte nått målsättningen, kanske mest på grund av att rävproduktionen gått ner.

— Det är klart att man inte kan nå målen på en gång utan de måste nås på en längre period. Om jag räknar med att vi på Farm-Frys har en 110 miljoner kilos kapacitet är vi i dag uppe i cirka 85 miljoner. Den resterande kapaciteten fylls ut inom två år om vi har en normal utveckling, anser Riska.

JT frågade en familjefarmare, Georg Skog i Pedersöre, vad han anser om Riskas idé att låta en del av foderköken stå.

— Man vet nog vad det betyder. Efter det att det lilla foderköket stått några vintrar upphör verksamheten helt och hållet. Ett sådant samarbete betyder att de stora förr eller senare äter upp de små, menar Skog.

Problemen ligger i vad man skall göra av arbetskraften under uppehållet. Anläggningen kräver trots att den står en viss uppvärmning och fryslagren måste hållas kalla.

Rationaliseringar genom att foderköken skulle bli färre tror Skog inte är i farmarnas intresse. Blir fodertillverkarna färre kan det betyda att kunderna kan tvingas betala ett högre pris för maten i framtiden. För farmaren är det också svårare att få sin röst hörd, noterar Skog. Inte heller vad prissättningen beträffar verkar de stora kunna konkurrera med de små.

Riska blev sannspådd. Nu 2021 finns sex foderkök:

• Torp Frys i Kållby.
• Nyko i Nykarleby.
• Monäs Feed ägt av E-P:n Minkinrehu.
• Molpe Frys.
• Korsnäs Frys, dotterbolag till Nyko.
• Nä-Rö i Närpes.

Steven Frostdahl gav besked om Molpe och Nä-Rö.

Fortsatt kamp om foderkunder:

Farm-Frys in i Monäs

FODERKÖKET Farm-Frys agerande i frågan om aktieköp i konkurrerande foderkök har väckt förundran i Nykarleby. I början av september köpte Farm-Frys en aktie i Nyko-Frys för 7.000 mk. Det senaste draget var att köpa 13 stycken aktier i Monäs Frys där Keppo redan äger över 90 procent av aktiestocken.

BÅDE Nyko-Frys aktien och aktierna i Monäs Frys har varit utannonserade för hemköp. Det betyder att gamla aktieägare enligt bolagsordningen har rätt att lösa in aktier som nya ägare köpt in. Nykos aktie kommer troligen att gå i hemköp medan aktierna i Monäs Frys av allt att döma går till Farm-Frys. Åtminstone kommer inte Keppo att utnyttja sin rätt att lösa in aktierna.

Monäs Frys har en aktiestock på totalt 50.000 aktier. Av dessa äger Keppo över 90 procent. Då foderköket har ett aktiekapital på 750.000 mk innebär det att aktierna har ett nominellt värde på 15 mk. Enligt Keppos VD Roger Nybäck (som samtidigt är styrelseordförande för Monäs Frys) har Farm-Frys  betalat ett normalt pris för aktierna, 300 mk per styck.

— Dessa 13 aktier har ingen betydelse för Keppo, säger Nybäck. Då Keppo äger över 90 procent av aktierna berättigar inte dessa 13 aktier till någonting. Keppo kommer inte att utnyttja rätten att lösa in aktierna. Vad de övriga ägarna gör vet jag ju inte. Det mest naturliga är att de 13 aktierna går till Farm-Frys.

I samband med övertagandet av aktiemajoriteten i Monäs Frys slog Keppo fast ett pris för vilket de löser in aktier som övriga ägare vill sälja. Det fastslagna priset var 280 mk men enligt Paul Björkqvist betalar man idag 350 mk. Det krävs dock av försäljarna att de tar kontakt med Keppos kontor.

— Om man vill spekulera ifall detta kommer att leda till en våg av försäljning finns det hur många potentiella försäljare som helst, säger Nybäck. Men andra foderkök är ändå mera utsatta än Monäs Frys för där har vi ju aktiemajoriteten.

Enligt de rykten som cirkulerar i Monäs var försäljarna av Monäs Frys aktierna gamla ägare till Farmarnas Foderkök. Detta uppgick, innan Keppo kom in i bilden, i Monäs Frys och ägarna av Farmarnas Foderkök blev således ägare i Monäs Frys. Inom fem år, d.v.s. den tid man måste äga en aktie innan man får sälja den utan att betala skatt på vinsten, hade Keppo köpt aktiemajoriteten i foderköket. Detta betyder att många farmare ofrivilligt var delägare i ett Keppo-företag. Flera av farmarna har sedan Keppo köpte aktiemajoriteten blivit kunder av andra foderkök.

Farm-Frys torde dock inte ha några kunder i Monäs. Att Farm-Frys köpte aktierna i Monäs Frys kan ha sin förklaring i att man samtidigt fick över säljarna som sina kunder. Enligt de rykten som surrar i Monäs har konkurrensen lett till att farmarna lockats bl.a. med avelsdjur till att byta foderleverantör.

Enligt VD Jan Fors på Nyko-Frys kommer den aktie som Farm-Frys köpte för 7.000 mk att bli inlöst. Tiden för inlösning går ut nästa måndag och det är således ännu inte klart hur inlösningen görs i praktiken.

I februari och i mars detta år gjorde Keppo flera försök att köpa aktier i Nyko-Frys men samtliga aktier gick till hemköp. Redan då hade prisen på aktierna vars nominella värde är 100 mk pressats upp till 1.700 mk.

Vilka avsikter Farm-Frys har med att köpa upp aktier i konkurrerande foderkök är idag oklart. Den enda som med säkerhet kan svara på den frågan är Farm-Frys VD Matts Riska som på fredagen var bortrest. VVD Bengt-Göran Herrgård avstod från att kommentera köpen.

Åtal för Farm-Frys
handel med aktier

Länsmannen i Nykarleby Tuula Fagerström väcker åtal i Farm-Frys aktiehandel för att komma över aktier i konkurrerande foderköksföretaget Nyko-Frys. Rättegången blir den 28 januari.

Fagerström vill inte förekomma rättsbehandlingen. Åtal väcks mot de agerande, säger hon kort.

VD för Farm-Frys är Matts Riska, VVD Bengt-Göran Herrgård och styrelseordförande Bo Sjöholm.

Det var Nyko-Frys som brottsanmälde Farm-Frys i medlet av november för aktiehandel med tvåprissystem. Nyko-Frys hade anledning att misstänka att Farm-Frys vid köp av aktier i Nyko-Frys hade gjort avtal med aktiesäljare enligt vilket säljaren skulle få 5 000 mark per aktie ifall Nyko skulle lösa in aktien till detta pris. Om så inte blev fallet erbjöd Farm-Frys ett lägre pris för aktien, veterligt 1 700 mk.

I detta skede hade Farm-Frys köpt in totalt 92 aktier i Nyko-Frys. Fyrtio av dessa hade köpts för 5 000 mk stycket och femtiotvå för 2 000 mk stycket. Eftersom aktierna har hembudsrätt kunde Nyko mota ut Farm-Frys, men detta har under fjolåret kostat Nykos ägare över 600 000 mk.

Den polisutredning som färdigställdes i början av december pekade veterligt på försök till bedrägeri genom avtal om aktieköp enligt tvåprissystem. Fagerström avslöjar inte vilken brottsrubriceringen blir.

Farm-Frys åtalet
förkastades

Häradsrätten i Nykarleby ansåg på tisdagen att varken Farm-Frys VD Matts Riska eller VVD Bengt-Göran Herrgård gjort sig skyldiga till försök till bedrägeri i frågan om s.k. tvåprissystem på Nyko-Frys aktier. Åtalet som rubricerats fortsatt försök till bedrägeri förkastades.

Trots att rätten förkastade åtalet dömdes Riska, Herrgård och Farm-Frys att solidariskt betala 33.000 mk plus ränta och rättegångskostnader. Summan utgör mellanskillnaden på de tio aktier som Nykos styrelseordförande Stig Högdahl löste in för 5.000 mk per styck och det lägre priset på 1.700 mk som Farm-Frys var villig att betala för aktierna ifall Nykos ägare inte löste in dem.

Åklagaren Tuula Fagerström yrkade på straff för Riska och Herrgård för fortsatt försök till bedrägeri. Enligt åtalet hade dessa i samråd försökt förorsaka förlust åt Högdahl samt försökt bereda de tre försäljarna av Nyko-aktierna en orättmätig fördel. Det hade då skett genom att man meddelat Nykos styrelse att man köpt sammanlagt tio aktier för 5.000 mk per styck. I köpebrevet ingick ett villkor att ifall ingen av Nykos ägare löser in aktierna till 5.000 mk per styck får försäljarna endast 1.700 mk per aktie av Farm-Frys.

Den 14 november meddelade Herrgård Nykos VD Jan Fors om köpet. I meddelandet ingick enbart prisuppgiften 5.000 mk per aktie. Den 26 november löste Högdahl in samtliga tio aktier för ovannämnda pris. Då Högdahl varit medveten om villkoret i köpebreven blev åklagarens rubricering endast försök till bedrägeri. Stig Högdahl presenterade via sitt rättsbiträde Leif Eklund ett tilläggsåtal för fortsatt bedrägeri.

Riskas rättsbiträde Pekka Lind framförde att åklagaren tolkat villkoret fel. Riska hade inte som avsikt att förorsaka någon förlust utan han ville gardera Farm-Frys mot att lösa in aktier i Nyko för vilket pris som helst. Dessutom påpekade Lind att det inte är brottsligt att komma överens om olika pris för olika situationer och att det inte finns något olagligt i köpebrevet. Lind påpekade att det var helt irrelevant vilket det lägre priset är och att det är en affärshemlighet. Farm-Frys hade betalt 5.000 mk för aktierna den 26 november, vilket då enligt Lind bevisade att det egentliga priset var 5.000 mk. Riska bestred åtalet.

Fagerström påpekade att hon inte påstått att köpebreven skulle ha varit olagliga. Tillvägagångssättet att inte meddela kontenterna i köpebrevet är olagligt.

Herrgård, som inte var personligen närvarande utan representerades av Peter Boucht, bestred också åtalet. Herrgård framhöll ungefär detsamma som Riska. Boucht medgav dock att formuleringen i köpebreven juridiskt sett mindre lyckade.

Mot styrelsens beslut

I polisförhören kom det fram bl.a. att ingen av styrelsemedlemmarna i Farm-Frys tagit del av köpebreven med klausulen om tvåprissystemet. Samtliga styrelsemedlemmar hade förhörts. Bland rättegångshandlingarna fanns ett protokollsutdrag från Farm-Frys styrelsemöte där styrelsen godkänt Riskas köp av en aktie i Nyko för 7.000 mk. I samma paragraf protokollfördes ett beslut om att Farm-Frys inte skall köpa flera aktier i Nyko-Frys.

Farmaren som sålt fyra egna aktier och ytterligare fyra med fullmakt sade i polisförhöret att han inte läst igenom köpebrevet. Han upptäckte klausulen först när han läst igenom brevet efter att tidningarna tagit upp frågan. Men 1.700 mk var aldrig nämnt i förhandlingarna mellan honom och Farm-Frys. Farmaren som sålt två av aktierna berättade i polisförhöret att han först bjudit ut sina aktier åt Jan Fors. Då han inte hört något från Nyko på en tid tog han kontakt med Riska. Till en början var Riska inte intresserad av hans aktier eftersom säljaren inte längre är aktiv farmare. Men Riska beslöt i alla fall köpa två av aktierna. Säljaren tror att han själv föreslog 1.700 mk åt Riska eftersom han begärt det beloppet av Fors.

Jan Fors vittnade

Nykos VD Jan Fors var enda vittnet som hördes i rättegången. Han berättade om att en farmare ringt upp honom på torsdagen den 14.11 och tipsat om tvåprissystemet. Farmaren hade fått nys om det genom sin granne som ringt Riska då han irriterat sig över aktiehandeln. Till honom hade Riska sagt att det inte är något att bry sig om, för löser inte Nyko in sina aktier så köper Farm-Frys dem till ett lägre pris.

Efter samtalet med farmaren åkte Fors över till Farm-Frys där Herrgård berättade om att Farm-Frys köpt in tio av Nykos aktier. Herrgård var då på väg till Nyko för att lämna ett meddelande där 5.000 mk per aktie angavs som pris. Eftersom Fors kom till platsen signerade han där att han emottagit meddelandet. Fors bad då om att få se ett av köpebreven. Herrgård visade ett av de tre köpebreven där Fors kunde läsa klausulen om det lägre priset. Herrgård nämnde inte 1.700 mk; det nämndes inte heller i meddelandet.

Fors bad om en kopia av köpebrevet vilket han dock inte fick. Herrgård frågade Fors om han ville se flera köpebrev. De är väl alla lika, frågade Fors. Ja, det är de, svarade Herrgård.

Då Fors lämnat Farm-Frys tog han kontakt med en advokat för att höra om förfarandet var lagligt. Därefter tog han kontakt med Högdahl. Nästa dag beslöt Fors i samråd med advokaten om att anmäla fallet till polisen. Att tvåprisklausulen fanns på endast tre [ett?] av köpebreven fick Fors reda på först av länsman. När polisanmälan gjordes misstänkte Fors att samtliga köpebrev var uppgjorda på samma sätt.

Riska irriterad

Herrgård och Riska måste ha vetat att Nyko vid bolagsstämman den 30.10 ändrat sin bolagsordnings, att foderköket ges en möjlighet att lösa in sina egna aktier till 700 mk [1.700 mk?], ansåg Fors. Några dagar efter stämman kom Herrgård med meddelandet om att Farm-Frys köpte en bunt aktier till Fors. Herrgård sade då att Nyko gjort bort sig i och med beslutet och att nu ska köpas aktier.

Herrgård nämnde i det skedet inte någon orsak till varför Farm-Frys var intresserad av Nykos aktier. Fors berättade att då Farm-Frys köpte den första aktien i Nyko för 7.000 mk var Riska uppenbart irriterad över att Nyko fått över några kunder från Farm-Frys. Enligt Fors hade då Riska sagt att nu skall vi börja köpa upp aktier. Fors uppfattade saken så att Riska ville skada Nyko-Frys.

På måndagen efter att polisanmälan gjorts fick Nykos styrelse del av händelserna. I mötet deltog också Högdahl, vilket Lind och Boucht påpekade som argument för att Högdahl kände till de olika prisen.

Eklund och Lind var dock av olika åsikter beträffande huruvida inlösningen skulle ha förfallit om Högdahl betalt 1.700 per aktie fastän meddelandet uppgav 5.000 mk. Enligt Eklund skulle inlösningen ha förfallit medan Lind tolkade saken i motsatt riktning. Båda hänvisade till samma bok.

Medgett

Fagerström sade i slutpläderingen att Riska och Herrgård medgett att de ingått köpebreven för att få bättre pris utan att Farm-Frys skulle ha behövt betala för det. Lind tog upp frågan om Högdahl och Nykos styrelsemöte. Lind hänvisade till Nykos bolagsordning där det stadgas om att aktieköpen skall meddelas bolagets styrelse och inte VD. Han sade också att Fors vittnesmål bekräftade att det inte är frågan om något brott. Boucht påpekade på nytt att Farm-Frys hela tiden haft som avsikt att betala 5.000 mk per aktie.

Rättens utslag var att åtalen om bedrägeri och försök till bedrägeri förkastades. Eftersom Högdahl kände till de bägge prisen var bedrägeriet inte fullbordat. Men Farm-Frys, Riska och Herrgård dömde solidariskt betala mellanskillnaden på 33.000 mk samt 16 procents ränta och rättegångskostnaderna.

Eftersom Herrgård visat Fors köpebrevet fick Fors ta del av villkoren i det. Därmed ansåg rätten att det inte var frågan om något bedrägeri eller försök till sådant.

Riska var märkbart nöjd med domslutet. Reaktionen bland den församlade publiken, en stor del av Nykos styrelsemedlemmar, var blandad och det uppstod enbart nya frågor. Betyder domslutet att förfarandet med två olika pris på aktier är legalt? Borde Fors ha kontaktat länsman innan han kontrollerade tipset om tvåprissystemet? Kvarstår inte försöket till bedrägeri ändå?

Superrävar i Kortesjärvi

Upp till 30 cm större skinn än den största skinnstorleken 00 [utläses dubbelnolla] har man mätt på de stora blårävar som Farm-Frys tagit fram i Kortesjärvi. Blårävarna som man kallar FF Super Blue kommer att marknadsföras från och med i höst.

Den första superblåräven föddes av en slump i en shadowkull våren 1984. Genom insemination har man därefter lyckats få fram flera superrävar.

Förutom i storlek skiljer sig FF Blue Super från normala rävar genom huvudets form och storlek. Benen och benstommen är också grövre än på normalstora rävar. Dessutom har superrävarna ett lugnare lynne.

— Stora rävar kan ha förekommit i enstaka fall tidigare, säger VD Matts Riska. Men det här är första gången som man fortsatt att utveckla stora rävar. Det har gjorts möjligt genom semineringen.

Den första superblåräven, en hane, försökte man först para med normalstora rävar. Försöken misslyckades. Men genom att ta sperma från räven lyckades man få fram flera superrävar genom seminering. Idag har man fått fram superrävar som parar sig normalt.

— Ca 30 procent av valparna per kull är supervalpar, säger platschef Kari Valkosalo vid Kortesjärvi-farmen. Antalet går inte att bestämma på förhand. När valparna föds är hela kullen lika stor. Men efter åtta veckor börjar supervalparna växa kraftigt.

Som exempel kan här nämnas en valp som i mitten av augusti vägde 12 kg hade en slutvikt på 20 kg.

Storleksvariationerna syns tydligt på denna bild. Räven i mitten är faktiskt en stor normalräv (en trolig 00) medan de två andra är superrävar. Arbetsledarna vid Farm-Frys kortesjärvifarm fr v Kari Salo, Antti Syynimaa och Matti Ylämäki förevisar.

— Man antar att superräven uppstod genom mutation i tillväxthormonerna, säger Valkosalo. Det betyder också att superräven är klar för pälsning i mitten av oktober.

Valosalo säger att kvaliteten på skinnen håller trots att rävarna är så pass stora. Likaså avviker inte valpresultatet från normalstora blårävar.

— Vår målsättning är att höja skinnstorleken i våra kunders farmer, säger produktionschef Ulf Knutar. Superräven betalar sig snabbt i en farm med god skinnkvalitet men med små skinnstorlekar. De farmare som köper en superräv av oss får fulla garantier.

I fyra år har Farm-Frys följt med och utvecklat superrävarna. I höst börjar man sälja rävarna för avel. I första hand riktar sig försäljningen till foderkökets kunder men också till övriga. Övriga får bereda sig på att betala 20.000 mk för rävarna medan kunderna betalar 10.000 mk.

— Vi vill inte blanda ihop FF Blue Frost [nu kom ett nytt namn] med vanliga rävar, säger Knutar. Vi skall försöka få in dem i en egen grupp vid auktionen. Men det förutsätter ju ett visst antal rävar.

Hittills har man inte sålt några superskinn på auktion. Vid majauktionen säljs ett tiotal superskinn för första gången. Dessa skinn säljs bland dubbelnollorna.

Superrävarna finns idag både bland blårävar och shadow [vita]. Denna vår har man försökt överföra superfaktorn på andra rävar. Men eftersom faktorns inverkan syns först efter rävarnas avvänjningsålder vet man ännu inte om försöken har lyckats.

Superhanarna är intressanta i parningssyfte. Superhonorna är intressanta vid artkorsningar. Vid korsningarna mellan blå- och silverrävar har blårävshonorna haft problem att föda fram valparna. Det leder till ens stor dödlighet bland korsningsvalparna. Superräven är större och har därmed också en större livmoder.

Mutationsfoder

Farm-Frys lanserar ett specialfoder för mutationsrävar och silverrävar från och med månadsskiftet augusti-september. Foderköket har extra kapacitet som härmed utnyttjas.

— I specialfodret avviker bl a höstens proteinhalt från det normala fodret, säger Knutar. Energivärdet i mutationsfodret ligger mitt emellan minkfodret och blårävsfodret. Dessutom är råvarorna valda med tanke på mutations- och silverrävar.

Mutationsrävarna och silverrävarna äter på ett annat sätt än blårävarna. Blåräven glufsar i sig maten på en gång medan mutationsräven äter litet i taget.

Två farmare har varit med om att utveckla specialfodret. Fodret kommer att vara aningen dyrare än normalt foder.

— Ifall man får upp skinnpriset med 50 mk per skinn kan satsningen på specialfoder vara en bra lösning, menar Knutar. Det måste farmaren själv bedöma.

Farm-Frys i närkamp
om nya foderkrediter

Foderköken kämpar om kunder på flera sätt. Det senaste är att foderköken i likhet med Turkistuottajat erbjuder farmarna en säsongskredit. Men foderköken är ett strå vassare än Turkistuottajat och erbjuder billigare krediter. Först ute var Keppo och nu följer Farm-Frys efter.

Som JT nyligen berättade erbjuder Keppo en kredit som ligger minst 0,5 procent under det som Turkistuottajat begär. Nu säger VVD Bengt-Göran Herrgård på Farm-Frys att också det företaget erbjuder en säsongskredit till samma räntesatser, dvs. mellan 10 och 10,5 procent.

— Villkoren för krediten kan diskuteras från fall till fall och det är möjligt att ordna krediter för hela säsongen 1987-1988 eller för endast delar av säsongen, säger Herrgård.

Men bankerna
är billigast

Han påpekar dock att varje farmare med normala bankrelationer har möjlighet att ordna sin säsongsfinansiering direkt via banken — och till en lägre ränta än den som foderköken, inklusive hans eget, erbjuder.

Herrgård säger också så här:

— Något oklara är de avtalsförslag som andra fodertillverkare har lagt upp eftersom räntan där entydigt binds till accepterade räntenoteringar. På Farm-Frys kommer vi att binda krediterna till de av bankvärlden accepterade räntenivåerna, typ Finlands banks grundränta.

Med andra ord: Det förefaller som om foderköken i första hand skulle vara ute i syfte att knyta farmarna till sig, mindre för att ge dem en ny serviceform eller ett förmånligare finansieringsalternativ.

Rekordstora
valpkullar

Som bäst håller foderköken på att samla in valpningsresultaten från farmerna. Herrgård säger att valpningen överlag förfaller att ha lyckats bra och att Farm-Frys kan notera ett toppresultat: 5,28 valpar per hona.

Fodret påverkar
valpresultatet?

Är det sädesfoder som ingick i maten under påskveckan orsak till det svaga valpresultatet i norra svenska Österbotten? Störningar i fodret är svåra att bevisa i efterhand.
(Foto: Thomas Kuni)

Årets valpresultat i svenskösterbottniska minkfarmerna är mycket varierande. Överlag verkar valpresultatet vara sämre norr om Smedsby än söder om. I nykarlebyfarmer är valpingsresultatet mellan 3,2 och 3,4 inte ovanliga medan farmerna i Korsholm har upp till 5 valpar per hona.

Sädesfodret som ingick i maten under påskveckan utpekas av många som orsak till det dåliga valpresultatet i den norra landsändan. Det har inte kunnat verifieras ännu. Att plasmacytosfria farmer har haft ett bättre valpresultat än farmer där sjukdomen förekommer, är däremot uppenbart.

Av foderköken i Nykarleby är det endast Farm-Frys som uppger en preliminär siffra över 4 valpar per hona bland foderkunderna. Foderkökets egen farm har ett resultat på 5,29 valpar. Bengt-Göran Herrgård säger att totala resultatet väntas bli bättre än i fjol.

Jan Fors vid Nyko Frys tippar på mellan 3,8 och 4 valpar per hona. Det motsvarar ungefär fjolårets siffra på 3,84. Både Fors och Herrgård menar att påskveckans störning inte hade någon inverkan på valpresultatet i respektive foderkök.

Göran Westerlund vid Keppo gissar på ett slutligt medeltal på 3,7—3,8. Siffran gäller både den egna farmen samt bägge foderköken (Kimo och Monäs Frys). Westerlund säger att Keppos egna farmer har ett resultat över 4.

— Det är uppenbart att valpningsresultatet i år är sämre än i fjol, säger Westerlund.

Enbart Monäs Frys har ett sämre valpningsresultat. Rolf Häggblom tippar på ca 3,5. För Vexala Frys har JT inte lyckats få tag på några siffror men valpresultatet där torde i stort sett vara lika.

Om valpningsresultatet i den norra landsändan är sämre än vanligt tycks det bli bättre i Korsholm och söderut. Smedsby frys uppger siffror som överstiger 5 valpar. Det var också i Korsholm som JT stötte på det bästa resultatet vid snabbkontrollen på tisdagen. En plasmacytosfri farm i Karperö rapporterade 5,65 valpar per hona.

Pemo Frys [i Malax] uppger ett medeltal på 4 valpar. Det motsvarar fjolårets siffra. Ryktet uppger dock att Pemo också drabbats av samma störning som foderköken norrut.

Botnia [i Malax] rapporterar en siffra på 4,23 valpar. Det innebär en ökning från ifjol då man räknade 4,19 valpar per hona.

Det bör dock poängteras att dessa siffror är preliminära uppskattningar. Exakta siffror foderköksvis är att vänta i augusti.

Under påskveckan i vår fick minkarna plötsligt en svart avföring. En del av minkarna dog medan en del valpade normalt. Men onormalt många honor förstörde samtidigt sina valpar.

Vad som orsakade denna störning är ännu oklart. Flera av dem som JT haft kontakt med gissar på svampgift i sädesfodret som levererats från statens spannmålslager. Veterinär Erik Smeds vid pälsdjursförbundet menar dock att det enbart är spekulationer.

— Vi fick in några djur för undersökning, säger Smeds. Vi tog några prover och skickade djuren vidare till statens veterinärmedicinska anstalt. Därifrån har vi inte fått några uppgifter.

— Problemet med störningarna i fodret är att fodret oftast är slut när störningarna kommer fram, säger Smeds. Därför är orsaken svår att bevisa.

Huruvida statens spannmålslager kan göras ersättningsskyldig ifall felet visar sig ligga i sädesfodret vill Smeds inte uttala sig om.

— Det är en juridisk fråga, säger han.

Smeds tror att valpningsresultatet i år kommer att bli lite bättre än fjolårets. På landsbasis var då medeltalet 3,8. Till lika höga siffror som toppåret 1984 (lite över 4) räcker resultatet ändå inte, menar Smeds.

Nykarleby:

Effektivare rening
krävs av foderköken

Foderköken i Nykarleby skall från och med september ha 20 procent större torrsubstans på sitt slamavfall. Det här beslutet har tekniska nämnden gjort för att minska belastning på avstjälpningsplatserna i staden. För foderköken innebär beslutet större investeringar i reningsprocessen.

Nämnden har också beslutat om att stänga avstjälpningsplatsen i Hirvlax för flytande avfall.

Dessutom överväger nämnden att införa en avgift för avfall som staden inte behöver ta emot enligt lagen om avfallshanteringen.

Kraven på foderköken skärps alltså i Nykarleby. Kravet på en 20 procent större torrsubstans innebär att foderköken måste göra större investeringar i reningsprocessen. Hoppet sätts nu till en centrifug som kan avskilja fodret från vattnet.

Det är i samband med tvättningen av fodersilos som slammet uppstår. Slammet består då av fodervatten och sköljvatten. På Farm-Frys går slammet först igenom en reningssil där en del av foderresterna avskiljs. Resten går till den centrifug som hoppet nu står till vid en del kök. I centrifugen avskiljs ytterligare en del av foderresterna.

Från centrifugen förs slammet till den kemiska reningen. I processen tillsätts kemikalier. Där avskiljs vattnet från slammet. Vattnet släpps efter en biologisk rening ut i ån. Slammet som blir kvar efter den kemiska reningen körs till avstjälpningsplatserna.

Karl-Gustav Blom förevisar anläggningen med cylindern som avskiljer fodret från vattnet- Många foderkök sätter nu sitt hopp till det här systemet.

Mesta möjliga
skall återanvändas

Lagen om avfallshanteringen stipulerar att största möjliga del av avfallet skall återanvändas. Foderköken tar tillvara på de renaste delarna av foderresterna som avskilts från spolvattnet. Dessa kokas upp på nytt till djurfoder.

— Vi har satsat mellan 3 och 4 miljoner på reningsanläggningar, säger produktionschef Ulf Knutar vid Farm-Frys. Vi klarar bra av kraven och vi är redan nu nästan uppe i den torrsubstansnivå som krävs. Men kraven har också medfört att vi valt att stänga vår anläggning i Kortesjärvi under lågsäsong.

— Vi har prövat olika metoder att minska vattenmängden i spolningen, säger Knutar. Kortesjärvi har fått direktiv om att aldrig använda mer än 10 kbm vatten till spolningen.

Hur mycket vatten som används till spolningen i Nykarleby kan Knutar inte säga på rak arm. Det totala vattenbehovet i anläggningen är 100 kbm per dygn. Av denna mängd går en del bl a till foderproduktionen vilket inte belastar naturen i samma form.

— Vi är nog den största vattenköparen, säger Knutar. Men vi är inte den största belastaren av avstjälpningsplatserna.

Reningen i foderköken har väntad effekt. Slambilschaufför Leif Eriksson har konstaterat att mängden flytande avfall från foderköken minskat drastiskt den senaste tiden.

Slambilschaufför Leif Eriksson har upptäckt att mängden flytande avfall från foderköken minskat drastiskt den senaste tiden.

Trots att slammet minskat är belastningen på avstjälpningsplatserna fortfarande stor. Tekniska nämnden har nu bannlyst det flytande avfallet från Hirvlax. Redan tidigare har man stängt avstjälpningsplatsen i centrum för flytande avfall. Därmed är det endast Jeppo-Pensala avstjälpningsplats på Kilismossen som tar emot flytande avfall.

— Avstjälpningsplatsen där är såtillvida idealisk att den är relativt stor, säger Håkan Ahlström som ansvarar för avstjälpningsplatserna i Nykarleby. Dessutom är den långt från bebyggelsen.

Enligt Ahlström är Hirvlax stängd för att torka upp. Det formella beslutet är ”stängt tills vidare”. Det innebär att Hirvlax eventuellt öppnas för flytande avfall senare. Men till saken hör att den flytande sidan också i centrum är stängd tills vidare. Och den öppnas knappast mera för flytande avfall.

Tekniska nämnden överväger också att bära upp en avgift som baserar sig på kubikmeter avfall som staden inte är skyldig att ta emot enligt avfallshanteringslagen. Stadsingenjör Gustaf Hofman förnekar inte att avgiften i så fall införs främst med tanke på foderköken.

Stort finskt intresse
för superrävarna

 Finskspråkiga farmare har visat ett stort intresse för Farm-Frys superstora blåräv medan det svenskspråkiga intresset varit lamt.

Då den allmänna försäljningen av superrävarna FF Super Blue började på måndagen har 300 rävar levererats till köpare som gjort förhandsbeställning. Av dessa levererades 25 från farmen i Nykarleby.

 
Det betyder ändå inte att endast 25 superrävar sålts till svenskspråkiga farmare. De 25 rävarna från Nykarleby visar hur stort intresset varit i kommunerna Nykarleby, Oravais och Vörå. De övriga köparna har fått sina rävar från Kortesjärvi.

På grund av karantänsbestämmelserna levererar Farm-Frys rävarna från sina bägge farmer. Först var det meningen att alla rävar skulle levereras från farmen i Kortesjärvi. Men då Nykarleby Oravais och Vörå är i karantän p g a valpsjukan valde man att leverera rävarna till detta område från Nykarleby.

— Vi skulle naturligtvis ha fått sälja alla djur från Kortesjärvi, säger Ove Stråka som har hand om försäljningen i Nykarleby. Men genom att dela upp den minskar vi smittorisken.

Stråka tror att en av orsakerna till att finskspråkiga visat ett större intresse ligger i att de över lag producerar mindre rävskinn. Genom att köpa en superstor räv kan man snabbare höja på skinnstorleken i sina farmer. De svenskspråkiga farmarna har valt en mera avvaktande linje.

— I våras trodde vi att 30 procent av valparna i en parning mellan blåräv och superräv skulle bli superstora, säger Stråka. Nu har vi konstaterat att 50 procent av valparna blir stora.

På Farm-Frys fortsätter man att studera kullarna från artkorsningar och parningar mellan superrävar och silverrävar. Hittills har man inte lyckats få fram tillräckligt många valpar för att få en sanningsenlig bild av kullarna superprocent. Stråka säger ändå att kullarna från superräv x silverräv tyder på en 50 procents superhalt.

— Att köpa superräv betyder inte att man måste investera i ny farmutrustning, säger Stråka. Superrävarna ryms på de längre skrapstockarna som man får köpa idag. Eftersom alla farmare strävar till att få större skinn utvecklas också utrustningen i den riktningen. Det betyder att man köper utrustning som är dimensionerad för större skinn när den gamla utrustningen är uttjänad. Den enda direkta investeringen som krävs är större tanor.

I höst säljs FF Super Blue för första gången i egen lott på auktionen i London.

 
20.000 mk betalar farmarna som inte är foderkökskunder hos Farm-Frys för de superstora rävarna medan foderkunderna betalar hälften mindre. Rävarna som nu säljs är från årets kullar, vilket betyder att de inte är fullvuxna, förklarar Ove Stråka.

Miljonskada i brand
vid Farm-Frys

En brand hos fodertillverkaren Farm-Frys i Nykarleby förstörde en del av foderköket tidigt på lördagsmorgonen [den 24/10]. VD Matts Riska uppskattade på lördagskvällen skadorna till ca 1 miljon mk

Eldsvådan spred sig av allt att döma från elaggregaten.

Det var destruktionsanläggningen där slaktavfall kokas som brann. Nykarleby, Munsala och Jeppo brandkårer tillkallades och fick snabbt branden under kontroll, men eftersläckningen pågick ännu på förmiddagen.

Vattentaket på byggnaden förstördes. Likaså måste väggarna rivas för att man skulle komma åt att släcka branden.

Något större avbrott i produktionen av mink- och rävmat menar underhållningschef [Sic!] Nils Skutnabba i alla fall inte att branden skall leda till.

Farm-Frys är bemannat också nattetid och det var personalen som var i nattskifte som upptäckte branden. Klockan 5.54 fick kretsalameringscentralen alarm och kunde kallas på brandkåren.

Farm-Frys tillverkar foder för minkar och rävar och har en produktion på 300.000 kg per dag. Företaget sysselsätter ca 100 personer.

Riska kritisk:

Bristfällig marknadsföring
och konkurrens i inköp

Om våra försäljningsorganisationer begränsar sin marknadsföring till att enbart uppmana farmarna att minska sin produktion går det med räven på samma sätt som det gått med minken — någon annan tar över och vi får stänga.

Matts Riska, vd vid Farm-Frys, kritiserar både Sagas och Turkistuottajats marknadsföring. Marknadsföringen borde ha intensifierats, anser han.

I frågan om råvaruinköp anser Riska det vara osunt att foderköken konkurrerar med varandra utanför landets gränser. Ostrobotnia har gett ett bud på den ryska fisken och tänker inte höja på det, säger han.

Riska påpekar att Finland hade lika många minkar som Danmark för fyra-fem år sedan. Idag har Danmark 13 miljoner medan Finland har 3,8 miljoner. [Efter coronaepidemislaktningen 2020 finns inga minkar i Danmark.]

— Idag behärskar vi 70 procent av rävproduktionen. Men dag och natt uppmanas vi att skära ner produktionen. Låt gå att det är den enda rätta möjligheten idag, men när vi var på bra fot för tre år sedan borde man ha satt större vikt vid marknadsföringen, säger Riska.

— När vi minskar och minskar produktionen är resultatet att vi snart står utan. Då får vi säga att pälsdjursfarmning i Finland är ett förgånget kapitel.

Farm-Frys vd Matts Riska ansluter sig till skaran som kritiserar marknadsföringen av pälsarna. Vidare anser han att det inte gynnar näringen att man inom 20 kms radie i Finland konkurrerar om fisk i Sovjet.

— Pälsdjursnäringen är inte speciell då det gäller marknadsföringen, säger Riska. Alla rör sig med samma konsumenter. Det är frågan om vem som får konsumenternas pengar. Bjuder vi där inte ut våra produkter ordentligt tar någon annan vår andel av pengarna. När konsumtionen på övriga varor ökar tre till sju procent borde konsumtionen av pälsar öka i samma takt.

— Konsumtionen i världen ökar trots motståndet i antifur och miljön. Det finns motstånd mot alla produktionsgrenar. Motståndet kommer och går. Vi skall leva med det och bättra oss.

— Saga borde få de pengar de vill ha, anser Riska. Men de skall sälja våra varor till ett bättre pris som gör att det går ihop. Idag skänker de bort skinnen.

Matts Riska ger Turkistuottajat får en extra känga för att de inte noterat superräven.

— Det är typiskt att Turkistuottajats marknadsförare sover. De har inte varit mottagliga för en produktutveckling, vilket vår superblåräv är. Den enda respons vi fått har varit negativ. De har inte ens nämnt superrävens toppris i pälsdjurstidskriften.

— Vi fick ta i med hårdhandskarna för att få superräven sorterad skilt, säger Riska. Superräven är på kommande i vilket fall som helst. Vi har sålt så pass många i år.

Råvarusituationen

I fjol föll nästan alla råvaror foderköken i händerna. Hela sädessidan gick ner med nästan hälften. Eftersom skörden det året var bra fick man köpa säd till exportpris. Nu har trenden ändrat och är på väg uppåt.

— Vi har inte gjort några kontrakt för i år ännu. Vi väntar några månader och räknar med att trenden skall gå ner igen.

I år måste Ostrobotnia Päls ty sig till importerad säd. Enligt Riska är det utländska vetet lite dyrare men det har ett bättre näringsvärde. Det utländska vetet används under valpnings- och digivningsperioden.

— Ifall skörden blir normal i år har vi snabbt en överproduktion. Då kan vi igen köpa inhemsk säd till exportpris.

I år har slakterierna sänkt prisen på slaktavfallet. Det beror på ett överskott på slaktprodukter som foderköken kan dra nytta av. Dessutom kan proteinerna som behövs i blårävs- och minkfodret lätt ersättas av annat. Farm-Frys räknar med en fem procents andel i foderstaten. Det är enbart i mutationsrävfodret där slaktavfallet spelar en större roll.

— Slakterierna har också varit tillmötesgående, säger Riska. De har visat förståelse i sin prissättning.

— Strömmingen får vi till samma pris som i fjol. I år har vi fått löfte om ca 100 procentigt fraktbidrag mot 70 procent i fjol.

Dumt konkurrera
utanför Finland

Enligt Matts Riska börjar problemen när man går ut över landets gränser. Danskarna har höjt priset på magerfisk och inget är avgjort vad den ryska fisken beträffar.

— Danskarna hade ett fiskunderskott i fjol. De var hungriga i år och höjde priset så högt att vi inte kunde följa med. Det kan hända att vi får ändra våra foderstater och ersätta magerfisk med helfisk och torkade proteiner.

Riska var en av dem som förhandlade om den ryska fisken i Sovjet för Ostrobotnias del. Ostrobotnia bjöd fjolårspriset på fisken. Innan värdarna bestämde sig skulle de ta emot nästa förhandlingsdelegation från Finland.

— Jag anser att vi skall konkurrera så mycket vi kan inom landets gränser, säger Riska med adress till Keppo. Det är bara positivt för näringen. Men vi är dumma om vi börjar konkurrera med varandra på utsidan av gränserna. Det höjer priserna.

Nu spelas vi ut mot varandra i Sovjet och det hela blir en auktion. Vi kommer inte att höja vårt bud. Troligen skulle vi ha lyckats med att gå ner från fjolårspriset ifall vi varit ensamma. Ifall vi inte får köpa fisken måste vi söka andra alternativ.

Från Sovjet köper foderköken numera blåvittling och hästmakrill. Fiskarna kan ersättas av sill och torkade proteiner. Fördelen med den ryska fisken är att den levererats på höstarna, dvs den tidpunkt som den behövs. Det har minskat behovet av lagring, något som man försöker minimera på Farm-Frys.

— Råvarorna får vara högst 45 dagar i lager, säger Riska. Det ökar givetvis riskerna men frigör samtidigt kapital.

Farmen räddade
bokslutet

Den egna minkfarmen som består till 97 procent av scanbrown wild bäddade för ett acceptabelt resultat för Farm-Frys senaste säsong. Dessutom påverkade rävfarmen i Kortesjärvi och att fodersektorn har sina egna kostnader till resultatet. Bokslutet som godkändes av bolagsstämman på tisdagen visar en tio miljoners vinst före avskrivningarna på 2,4 miljoner.

Foderköket har inte gjort fulla avskrivningar i år. I stället har man ökat reserveringarna med 7,1 miljoner mk. Senaste år tömde man reserverna med 5,4 miljoner.

— ViI har gjort en längre tidsbedömning på våra inventarier, säger Riska. Vi räknar med att burarna håller längre än tre år. I stället har vi ökat reserverna.

Enligt Riska har det gjorts med tanke på näringens situation. Reserverna kan användas för att subventionera fodret ifall det behövs.

— Målsättningen i fjol var att producera blåräv till 120 mk, säger Riska. Vi har delvis nått målet. Det finns farmer som producerar till 121,4 mk och vår egen farm producerar till 129 mk. I år siktar vi på att få ner produktionskostnaderna till 100-100 mk.

Driftsbidraget på 17,4 miljoner utgör 16,2 procent av omsättningen. Foderköket har 13 miljoner i utestående försäljningsfordringar. I fjol var motsvarande siffra 12,3 miljoner. I året siffra ingår fordringarna från försäljningen av superräven. Av den redovisade vinsten på 426.000 mk utdelas 350.000 mk i dividend. Det ger 390 mk per aktie. Resten överförs till vinstmedlen.

Foderköken skärper greppet

Som en följd av den allt djupare krisen inom pälsdjursnäringen håller foderköken i nejden på att skärpa kontrollen över kreditgivningen. Enligt fryseriernas ledning är det dock inte ännu i det här skedet frågan om någon direkt akut kris.

Vid Farm-Frys i Nykarleby berättar VD Matts Riska att man skärper uppföljningen av kundernas betalningar. På samma sätt som tidigare tillämpar fryseriet ett system som går ut på att man för obetalda saldon kräver säkerheter i form av fullmakter från skinnförskotten. Ges inte fullmakten går räkningarna till indrivning och matleveranserna kan stoppas. Enligt Riska försöker man bara så länge det går undvika att tillgripa den åtgärden. Endast i ett par fall har man hittills tvingats till sådana åtgärder.

Enligt Riska ser man mycket efter om kunden är villig att komma upp och diskutera igenom problemen om han har förutsättning att klara sig ur krisen.

— Men ifall kunden inte är samarbetsvillig går det inte att ösa in pengar hur länge som helst, anser han.

Däremot lönar det sig inte för en farmare att springa mellan fryserierna och lämna obetalda räkningar efter sig.

Att kunderna börjar ha sämre med likvida medel märker man vid Farm-Frys bland annat av att det är ett mindre antal kunder som utnyttjar kassarabatten.

— Vi tillämpar fem procents kassarabatt vid 14 dagar eller 30 dagar netto. Vid årsskiftet var det ännu 80 procent som utnyttjade kassarabatten. Idag är det 65, berättar Riska.

Under kontroll

Vid Nyko Frys berättar Jan Fors att man har haft problem med ett par kunder, men det har retts upp med hjälp av bankerna.

Fors vill också dementera tidningsuppgifter om att det för Nyko Frys del skulle vara aktuellt med ett stopp av leveranser till dåliga betalare.

— En stor del av våra kunder är gamla farmare och minkfarmare vilket gör att vi inte har samma problem som de fryserier som har nya rävfarmare som största kundgrupp, berättar Fors.

Fors vill också framhålla att det aldrig från Nyko Frys sida blir aktuellt att framtvinga konkurser bland farmarna.

En ganska likande erfarenhet har man vid Central Frys i Purmo. Där berättar disponent Per-Erik Ede att man ännu inte haft större problem och att man räknar med att ha läget under kontroll åtminstone ett halvt år framöver. I några enstaka fall har man tvingats ta itu med kunder, men också i de fallen har det rett upp sig med bankernas hjälp.

Farm-Frys’ verkstad
svårt brandskadad

Verkstaden vid Farm-Frys i Nykarleby fick omfattande skador vid en brand som uppstod på lördagsmorgonen [1 april].

Alarm gavs klockan 8.40, och på grund av att verkstadsdagen var sammanbyggd med fryserikomplexet kallades också brandkårer utanför stadskärnan till platsen.

Eftersom byggnaden var väl isolerad från den övriga delen hölls branden dock begränsad till endast verkstaden, men brinnande kablar och inventarier gav upphov till kraftig rökutveckling. Släckningsmanskapet tvingades i brandens inledningsskede arbeta med rökdykarutrustning för att komma åt brandhärden.

En större hjullastare som stod i verkstaden kunde köras ut utan större skador, medan en traktor längre in i verkstaden skadades. Likaså skadades en del av verkstadens maskinpark och elutrustning.

I undersökningarna av branden har det enligt Ronny Krohn vid kriminalen framgått att man en halv timme före brandens utbrott svetsat plåt på platsen samt smärglat plåten.

Troligen har en gnista från detta antänt något brännbart.

Skulderna 90 milj

Enligt konkursansökan som lämnades in på torsdagen [swn 8 februari] har Farm-Frys skulder på knappt 90 miljoner mk. Föreningsbanken har de flesta fordringarna på sammanlagt 50 miljoner mk. Sb Deposita har fordringar på 25 miljoner mk.

De övriga fordringsägarna som nämns i konkursansökan är

• Pensions-Varma med 994.153 mk,
• Norska Fryseriernas Foromsetning med 750.000 mk,
• Dotterbolaget Teurasrehu 550.000 mk,
• Nykarleby kraftverk 380.189 mk,
• Saarioinen 332.952,
• Hankkija 249.785,
• Koiviston Teurastamo 236.494 mk och
• Esse Elektrokraft 91.530 mk.

Några tillgångar uppges inte.

Till interimistiska konkursförvaltare har Keif Eklund, Timo Johansson och Arto Keravuori utsetts. Borgenärsförhöret är utsatt till den 27 februari.

På grund av bankstrejken är det oklart huruvida förhöret kan genomföras normalt den dagen.

Fortsättning följer efter konkursen?

Pälskrisen fällde Farm-Frys

Foderjätten i Nykarleby har fallit med 90 miljoners skulder. Ur ruinerna försöker man bygga upp ett nytt bolag på samma ägargrunder. Vilka finansiärerna för detta bolag är, är ännu inte känt.

105 arbetsplatser i Nykarleby och Kortesjärvi är nu i farozonen. Foderjätten sysselsätter direkt 35 personer medan det nybildade dotterbolaget Farmenta har 45 fast och 35 tillfälliga anställda. Förutom dessa finns ett tiotal personer, bl.a. chaufförer som är indirekt beroende av foderköket.

Varkendera Farmenta eller de övriga dotterbolagen berörs av konkursen i detta skede.

Ansvaret för anställda har övertagits av konkursförvaltningen. Deras arbetsplatser är tryggade för 14 dagar framöver. Lika länge levererar foderköket foder åt sina knappa 300 farmarkunder.

Enligt vd Bertel Björkqvist stupade Farm-Frys på den egna farmen samt på en del av sina kunder. I december hade Farm-Frys 15 miljoner i utestående fordringar.

Farm-Frys har skulder på över 90 miljoner mk. Föreningsbanken har 50 miljoner och Deposita 23,7 miljoner i blöt. Hur mycket anläggningen är värd är inte klarlagt. [På taket den gröna Farm-Frys-skylten som syntes ända till stan.]

Ett tiotal farmare ligger efter med betalningarna. Som en effekt av konkursen kan de räkna med att gå samma väg. Björkqvist påpekar att 85 procent betalat sina räkningar i tid och därmed fått kassarabatt.

Hur man borde ha gått till väga för att få in fordringarna vill Björkqvist inte kommentera med motiveringen att han endast verkat som vd ett halvt år.

— Fordringarna borde nog ha drivits in i ett tidigare skede, säger han. Men det har inte varit lätt att ta där det inte finns. När saneringen av företaget kom igång var det redan för sent.

Björkqvist vill inte uttala sig om konkursen nu blir en snöboll som drar flera farmare med sig. Det är en sak mellan farmaren och den bank han anlitar, säger han.

Under 1989 gjorde Farm-Frys en förlust på fem miljoner mk. Årets försäljning rör sig kring 60 miljoner mk. Fodertillverkningen har minskat 25 procent under ett år.

Förutom dessa fordringar har Farm-Frys borgat för sina kunders lån. Hur mycket borgensförbindelserna uppgår till vill Björkqvist inte berätta. Enligt uppgift rör det sig om runt tio miljoner mk. Till detta kommer en borgensförbindelse åt Pello Food på 1,7 miljoner mk stort lån. Pello Food gick i konkurs för en månad sen.

— Vi undersöker nu möjligheterna att bilda ett nytt bolag med gamla Farm-Frys kunder, säger vd Bertel Björkqvist. De finansiärer vi haft kontakt med vill vara anonyma. Hur fortsättningen blir får vi svar på de närmaste dagarna.

Hur stora tillgångar Farm-Frys har är inte klarlagt. Företaget har två foderköksanläggningar, en i Nykarleby och en i Kortesjärvi. Dessutom har bolaget farmer på nämnda orter.

En försäljning av foderköket i Kortesjärvi hade inte hjälpt upp krisen nämnvärt eftersom anläggningen var intecknad. Efter konkursen har EP Minkki och Itikka ingen brådska att köpa den.

Djuren i farmerna: 8.000 avelsminkar och lika många avelsrävar, tillhör dotterbolaget Farmenta. Detta bolag bildades 1989 för att trygga säsongfinansieringen. Bankerna hade strypt långivningen till Farm-Frys men beviljade lån till skuldfria Farmenta.

— Farmentas framtid avgörs nästa vecka, säger Björkqvist. Vi inväntar regeringens beslut om statsstöd.

Frågan är dock om Farmenta överhuvudtaget kan få statsstöd. Både bankägda farmer och konkursbolags farmer ser ut att gå miste om statsstödet.

— Idén med Farmenta var att trygga 1989 års produktion, säger Björkqvist. Vi hade budgeterat med en försäljning på 18 miljoner mk. Att förväntningarna inte hållit har vi sett under aktionerna i december och januari.

Aktiemajoriteten i Farm-Frys ägs av släkten Sjöholm. Men dessutom har foderköket mellan 300 och 400 farmarägare.

Dotterbolaget Teurasrehu ägs till 75 procent av Farm-Frys och 25 procent av postbanksägda Bröderna Sjöholm. Också Teurasrehu har varit till salu. Inte heller Teurasrehus framtid ser vidare ljus ut. Farm-Frys är nämligen dess största kund. Nu måste Teurasrehus se sig om efter nya marknader.

Enligt Björkqvist har alla farmare som betalt foderförskott denna säsong redan fått ut sitt foder.

Centralfrys redo
ta över kunderna

De konkurrerande foderköken vädrar nu morgonluft då knappa 300 farmare riskerar att bli utan foderleverantör.

Centralfrys i Purmo har avtalat med Farm-Frys om att ta över kunderna ifall man inte lyckas få en fortsättning i Nykarleby.

—Vi har gjort avtalet för att garantera att ingen farmare står utan foder en dag, säger vd Per-Erik Ede på Centralfrys.

Ede räknar inte med att få över alla kunderna. Han räknar med att flera slutar och att en del flyttar över till andra foderkök.

— Vi kan klara av att tillverka 25 miljoner kg utan problem, säger Ede. Idag tillverkar vi mellan 10 och 15 ton per dag. Vår produktion har minskat 30 procent på ett år.

Den närmaste konkurrenten i Nykarleby, Nyko Frys hade redan på torsdagsförmiddagen fått ett tiotal kunder från Farm-Frys.

Enligt vd Bertel Björkqvist har Farm-Frys fordringar på 15 miljoner mk på farmarkåren.

— Redan klockan åtta ringde de första nya kunderna, säger vd Jan Fors.

Både Fors och Ede förnekar att avtalet om Centralfrys och Farm-Frys gjort var orsaken till att om fusionsplanerna mellan dem gick om intet.

Foderleverantören Cultor [tidigare Finska socker] får på nytt finna sig i att bli nämnd som en spekulant på Farm-Frys anläggning i Nykarleby. Och som vanligt slår Kalle Forsman ifrån sig.

— Det är en helt ny situation som uppstått, säger Forsman. Och det skulle ha varit konstigt om inte Cultor nämnts i de här sammanhangen.

— Vi har inte diskuterat vår medverkan i fortsättningen med Björkqvist.

Enligt Forsman håller Cultor fast vid de foderkök de tidigare diskuterat med, dvs Nyko, EP Minkki, Korsnäs Frys, Kaustinen och Himanka. Cultor är intresserad av att köpa in sig i dessa och samordna produktionen av pälsdjursfoder.

— Vi väntar nu på foderkökens svar. Vårt erbjudande bygger på frivillig medverkan.

Jan-Erik Bäckström, Deposita:

En ordentlig smäll men
vi fortsätter som förr

Farm-Frys konkurs [dagen innan den 8 februari] innebär en ordentlig smäll, men ingenting som äventyrar bankens framtid. Det försäkrar direktör Jan-Erik Bäckström vid Sparbanken Deposita.

Med ett ansvar som uppgår till totalt 27,3 miljoner mark är Deposita den näst största av fordringsägarna i Farm-Frys konkurs. Banken räknar dock med att den slutliga förlusten inte skall bli större än 8—12 miljoner mark. Det är en summa som ryms inom ramarna för Depositas kreditförlustreserveringar, som idag uppgår till 28 miljoner mark. Den summan som nu ligger i blöt utgör inte mera än två procent av bankens totala förbindelser.

— Att idag uppskatta den slutliga kreditförlusten är nästan helt omöjligt. Det blir väldigt mycket beroende på vilket pris man lyckas få för foderköksfastigheterna i Nykarleby och Kortesjärvi, säger Bäckström.

Förhandlingarna uppges pågå då det gäller en fortsättning åtminstone för Nykarleby. Bäckström utesluter inte möjligheten att Deposita går in som finansiär vid en fortsatt drift.

Städning

Bäckström uppger också att banken de två senaste åren städat bland sina kunder inom pälsdjursnäringen. Kreditförluster som avskrivits under de två åren uppgår till cirka nio miljoner mark. Utöver Farm-Frys konkurs väntar Bäckström sig inte att det skall dyka upp några större kreditförluster detta år. Vad beträffar dotterbolaget Farmenta räknar finansiärerna med att det inte skall uppstå några kreditförluster.

Enligt de preliminära bokslutssiffrorna för 1989 uppgår Depositas kreditförlustreserveringar till 28 miljoner mark och övriga reserveringar till 2,3 miljoner mark. Tillsammans med det egna kapitalet på 47,5 miljoner mark uppgår bankens tillgångar till 77 miljoner mark. Därutöver finns det betydande dolda reserver i bankens fastigheter. Enligt Bäckström kunde Deposita svälja hela fordringen på 23,7 miljoner som kreditförlust, utan att banken kom på obestånd.

— En sak man måste komma ihåg i det här sammanhanget är att pälsdjursnäringen som helhet har spelat en stor roll för Deposita under årens lopp. En betydande del av reserv och det egna kapitalet som vi byggt upp under de senaste tio åren härstammar från näringen, konstaterar Bäckström.

Det som enligt Bäckström gått snett hos Farm-Frys är att företaget haft en för hög skuldsättning i förhållande till den mängd foder som produceras.

En grupp som kan komma i en svår situation till följd av konkursen är de farmare som Farm-Frys gått i borgen för.

Totalt uppgår Depositas finansiering av pälsdjursnäringen till cirka 100 miljoner mark. Till följd av branschens kris har antalet farmare gått ner från 460 till 190. Av de återstående väntas ytterligare en tredjedel lägga ner sin verksamhet.

Farm-Frys kom till Deposita via Nykarleby Sparbank. Kundförhållandet har existerat sedan Farm-Frys startades för 25 år sedan.

”Business as usual”

Deposita har inte försäkrat sig mot kreditförluster vilket innebär att banken måste ta hela smällen. Det har därför spekulerats i huruvida en konkurs vid Farm-Frys skulle innebära att banken kom på obestånd och måste söka sig en fusionspartner.

Bäckström betonar dock att Farm-Fryskonkurs inte påverkar strukturfrågorna eller påskyndar en eventuell fusion med Karlebynejdens Sparbank.

— Strukturfrågorna lever sitt eget liv och den här kreditförlusten påverkar på inget sätt bankens självständighet.

— Vi jobbar vidare och reder upp det här. Business as usual, försäkrar Bäckström.

Byktvätt

I samband med Postbankens övertagande av företaget Bröderna Sjöholm i Nykarleby förekom en del konstigheter vid Farm-Frys. Dessa kommer enligt vad JT erfar nu att bli föremål för en närmare utredning och eventuellt rättslig prövning.

En kort tid före övertagandet gjorde den operativa ledningen vd Farm-Frys omprioriteringar av säkerheter och betalade bort lån till Postbanken. Därefter flyttades Farm-Frys dåvarande VD Matts Riska över som ny VD för det Postbanken-ägda Bröderna Sjöholm.

Lång konkurs

Jan-Erik Frostdahl, direktör för Föreningsbanken i Nykarleby, befarar att det kan bli en utdragen och komplicerad konkurs.

Farm-Frys tillgångar är tekniskt sett ganska stora, men under rådande förhållanden finns det knappast något intresse för anläggningar av den här typen. Vad fordringsägarna sist och slutligen får tillbaka av konkursförvaltningen vill han inte försöka göra en uppskattning av i det här skedet.

Frostdahl har svårt att tro att det blir någon fortsatt verksamhet vid foderköket.

— För vår del är vi inte beredda att medverka till att driften fortsätter och dra på oss ytterligare risker, uppger Frostdahl.

Enligt Frostdahl är bankens högsta ledning helt införstådd med det uppkomna läget.

— Det som händer kommer inte som någon överraskning för någon. Vi har kalkylerat med det här en längre tid.

Föreningsbanken räknar också med att det förestår en mängd problem även i farmarledet. I en del av fallen räknar banken med möjligheten att hitta andra lösningar som tillfredsställer båda parterna. I en del andra fall är konkurser oundvikliga.

— Men i det ledet handlar det om betydligt mindre och mera lätthanterliga belopp.

Att Farm-Frys konkurs blir en svår belastning för Föreningsbanken, vill Frostdahl inte förneka.

— Det är klart att konkursen kommer att belasta vårt resultat och att kreditförlusten skall förtjänas in på ett eller annat sätt. Vi kan inte bortse från den situationen.

Föreningsbankens situation skiljer sig från lokalbankernas genom att det handlar om en enda bank. Kreditförlusterna bärs alltså av banken centralt. Frostdahl konstaterar även att ingen av bankgrupperingarna är oberörda av pälskrisen. Från Föreningsbankens sida ser man just nu ingen ljusning för den krisdrabbade näringen.

Cultor vill in
i Farm-Frys

Råfoderleverantören Cultor förhandlar om medverkan i den fortsatta produktionen i Farm-Frys anläggning i Nykarleby. Cultor har ännu inte gett sitt svar på erbjudandet.

Vd Bertel Björkqvist på Farm-Frys erbjöd Cultor att medverka i tisdags. Enligt både Björkqvist och Kalle Forsman på Cultor var det den första kontakten i frågan.

— Vi har ännu inte gett vårt svar, säger Forsman. Men vi funderar på saken.

Cultor är så pass intresserade av Farm-Frys att de kommer att stifta bekantskap med anläggningen i Farm-Frys inom kort. Det gör man i samband med ett besök till Cultor-enheten i Vasa.

— Man skall alltid höra på vad folk har att säga. Man blir mycket klokare av det, filosoferar Forsman.

Beslutet om fortsatt verksamhet i Farm-Frys måste göras inom de närmaste dagarna. Konkursförvaltningen har hållit igång produktionen på basen av de råvaror som finns i lager. Men lagren är inte bottenlösa. Konkursförvaltningen har att ta ställning till ifall de ska fylla på lagren eller inte. Samtidigt väntar man på besked från de möjliga köparna av anläggningen.

— Vi har råvaror i lager för ytterligare en halv veckas produktion, säger Björkqvist.

— Våra kunder har hittills varit lojala. Men också de måste få ett besked om framtiden snarast.

Trots det har flera farmare redan övergett Farm-Frys. I Nykarleby är det Nyko och KWH som delar på kunderna. På farmarhåll tror man att Nyko går ut som segrare i kampen. Centralfrys ligger bra till för att ärva Farm-Frys kunder i Pedersöre.

EP Minkki spekulerar fortfarande i Kortesjärvi-anläggningen. Men EP Minkki räknar tydligen med att priset skall falla ju längre det drar ut på tiden.

Farm-Frys stänger

Det konkursdrabbade foderköket Farm-Frys i Nykarleby kommer av allt att döma att lägga ner sin verksamhet. På fredagen går konkursförvaltningens tidtabell ut.

— Det ser mörkt ut för en fortsättning, säger vd Bertel Björkqvist.

Det tyder på att konkursförvaltningen inte lyckats skaffa fram intressenter som skall fortsätta produktionen. Cultor kom, såg och försvann. Något officiellt svar på erbjudandet att medverka i fortsättningen har Cultor inte gett.

För Farmentas del är fortsatt verksamhet helt utesluten. Farmenta kör ännu i två och en halv vecka framöver.

Det hela betyder att sammanlagt 80 fast anställda ser ut att bli utan arbete. Av dessa är 22 anställda i Kortesjärvi. Dessutom har Farmenta sysselsatt ca 35 säsongsarbetare.

Personalen informerades på måndagen om möjligheterna att få nytt arbete. Enligt arbetskraftsbyråns chef Carl-Johan Lundström finns det idag 60-70 lediga jobb i nejden. En tredjedel av dessa jobb är inom metall. Ett femtontal firmor ökar antalet anställda.

Farm-Frysin velat 10
miljoonaa yli varojen

Uusikaarlepyyläisen rehukeittiön Farm-Frysin ja sen tytäryhtiön turkistarhausta Kortesjärvellä ja Uudessakaarlepyyssä harjoittaneen Farmentan konkurssien velkojain kuulustelut pidettiin tiistaina Uudessakaarlepyyssä.
Farm-Frysin velat olivat 10,6 miljoonaa markkaa varoja suuremmat ja Farmentan velat 5,3 miljoonaa markkaa varoja suuremmat.

— — —

Farm-Frys konkurs räddar
produktionen åt foderköken

Tillskottet kunder som foderköken fick efter Farm-Frys-konkursen gör att foderproduktionen kan hållas på fjolårsnivå. Så pass mycket har farmarna minskat på produktionen sedan december.

Foderköken hade troligen ställts inför stora problem om 200–300 farmare stått utan foderleverantör. Men det betyder ändå inte att alla problem är ur världen. Lågkonjunkturen naggar fortfarande lönsamheten i kanterna.

Nyko Frys och KWH i Monäs skar de första bitarna ur Farm-Frys-kakan. Nyko nöjde sig med att sköta sina befintliga rutter medan KWH Monäs öppnade en ny till Ylistaro. Bägge foderköken uppger att de med kundtillskottet når upp till samma foderproduktion som ifjol.

Centralfrys i Lillby rapporterar en liten ökning medan foderproduktionen vid Torp Frys i Kållby minskar något.

Foto: Synnöve Rabb

Från Centralfrys i Lillby kör man numera foder till hjärtat av Nykarleby. Två foderkök är alltför få, resonerar man.

KWH Monäs har inte bara kämpat om Farm-Frys-kunderna. De har också varit med om att göra upp om Smedsby Frys kunder. Sammanlagt har KWH fått över 70 nya kunder, de flesta från Farm-Frys. I produktion betyder detta ett tillskott på 10 miljoner kg på årsbasis.

På minussidan noterar KWH mellan 30 och 40 kunder som pälsat slätt sedan december. Endast två har lagt ner verksamheten efter januariauktionen.

Summa summarum hålls KWH:s foderproduktion på fjolårsnivå, d.v.s. 40 miljoner kg.

KWH har i huvudsak tätat sina existerande rutter men också öppnat en ny. Det är en förlängning av rutten till Kortesjärvi till Kauhava, Lappo och Ylistaro.

Nyko Frys som tidigare varit något av en lillebror bland foderköken i Nykarleby tar i och med Farm-Frys-konkursen steget in bland de stora pojkarna. De nya kunderna räddar också fjolårsproduktionen, d.v.s. 31 miljoner kg åt Nyko. Foderköket har fått 85 nya kunder, samtliga från Farm-Frys. I kg per år rör det sig ungefär i samma storleksklass om KWH.

Sedan december har 40 farmare vid Nyko Frys helt upphört med sin produktion. Till skillnad från de övriga foderköken har de flesta av dem slutat efter auktionen i januari.

Foto: Johan Sandberg

Tomma skugghus blir en allt vanligare syn i Österbotten. Den minnskade produktionen gör livet surt för foderköken.

Foderköken är numera som de tio negerpojkarna. Så sent som i januari 1989 fanns fyra foderkök i Nykarleby. I dag är de bara två.

I Nykarleby är man inte trygg med bara två foderkök, resonerar Centralfrys i Lillby och öppnar en ny rutt till stamstaden. Fyra farmare i Nykarleby tar i dag sitt foder från Lillby.

Centralfrys ärvde 25 kunder av Farm-Frys. Av de gamla kunderna har 17 slutat sedan december, endast en efter januariauktionen. Sammantaget betyder detta att foderköket ökar sin produktion något jämfört med ifjol då man tillverkade 7–8 miljoner mk [ton?].

Centralfrys har ändå i huvudsak tätat de befintliga rutterna. Det innebär bland annat att man nu troligen är ensam herre på täppan i Markby i Nykarleby.

Centralfrys och Farm-Frys har hittills delat Markby.

Torp Frys i Kållby har gått miste om 20 kunder som slutat sedan december. De tolv nya man fått från Farm-Frys räcker inte att hålla uppe fjolårsproduktionen på 6,5 miljoner kg. Torp Frys har i stället satsat på hundmat.

Också Torp Frys har gått in för att täta sina rutter utan att öppna nya.

I samband med Farm-Frys konkursen uppgav VD Bertel Björkqvist att man hade knappt 300 kunder. Av dessa har konkursförvaltningen hänfört 20 till kategorin osäkra fordringar. För dem är det så gott som omöjligt att få foder någon annanstans. Dessutom får man räkna med ett svinn bland de övriga då foderköken synat alla nya kunder noga. En uppskattning är att det rör sig om ca 350 farmare som kampen stått om.

Farm-Frys har haft ett stort revir. Så gott som varje foderkök i mellersta Österbotten har troligen fått ett antal kunder från Farm-Frys. Särkimo Frys t.ex. har fått sex.

När man läser siffrorna om produktion och nya kunder bör man komma ihåg att de bygger på foderkökens egna uppgifter. I fall man adderar dessa ligger det nära till hands att Farm-Frys trots allt hade 300 livskraftiga kunder.

Kampen om kunderna har bland annat lett till att foderköken sänkt foderpriset. KWH leder med bruttopriset 90 penni per kg och ett uttalat löfte om att priset håller säsongen ut. Nyko Frys, Centralfrys och Torp Frys har bruttopriset 95 penni. Samtidigt beviljas dessutom fem procents kassarabatt förutom Torp Frys som beviljar fem penni.

KWH Monäs och Särkimo Frys har varit inblandade i en debatt om djurkroppar i minkfodret. Förbundets veterinär Erik Smeds ställde upp och försvarade användningen av kroppar. På det reagerade KWH:s Georg Lång som anser att man inte kan ta några risker när det gäller plasmacytos. Därför använder KWH endast kroppar i rävfodret under uppfödningstiden. Man tillverkar alltså två olika foder.

För-
lorade

Till-
komna

KWH Monäs

30–40

70

Nyko Frys

40

85

Centralfrys

25

Torp Frys

20

12

Särkimo Frys

6

S:a

90–100

198

Farm-Frys skulder
uppe i 93 miljoner

Farm-Frys skulder är nu uppe i 93 miljoner mk. Till det beloppet bevakades fordringar under konkursbevakningen vid häradsrätten i Nykarleby på tisdagen. Vid borgenärsförhöret i februari räknades skulderna till 82 miljoner.

För dotterbolaget Farmentas del har skulderna minskat sedan borgenärsförhöret. Nu bevakades 15,6 miljoner mk mot 19 miljoner i februari. Det beror på att den 9 miljoners fordran Farm-Frys hade på sitt dotterbolag inte nämndes i bevakningen i går.

Att beloppen mellan förhöret och bevakningen kastar kan bero på fordringarna bevakas dubbelt.

Farm-Frys tillgångar värderades i februari till 71,4 miljoner mk. De största tillgångarna är

• anläggningen i Nykarleby som värderas till 20 miljoner och
• anläggningen i Kortesjärvi till 10 miljoner.

Att man får 71,4 miljoner för tillgångarna är mycket osannolikt.

• Föreningsbanken har de största fordringarna på Farm-Frys. De uppgår till 52,618.423 mk.
• Deposita har fordringar på sammanlagt 24,3 miljoner mk.
• Pensions-Varma bevakade fordringar på 3.436.320 mk.
• OP Rahoitus 1 miljon och
• Länsskatteverket 2 miljoner.

Bland de övriga som bevakade sina fordringar i går kan nämnas:

• Postbanken som bevakade borgensförbindelser som Farm-Frys gett åt farmare på sammanlagt 2 miljoner mk.
• Knuts pälsfarm [i Karby] som krävde skadestånd på 110.000 mk för undermålig föda,
• Koiviston teurastamo 116.546 mk,
• dotterbolaget Teurasrehu 547,574 mk,
• arbetskraftsdistriktet för lönegarantier på 517.115 mk,
• SKOP Rahoitus 600.000 mk,
• Stasgarantianstalten 177.8090 [ska kanske vara 1.778.090 eller 1.778.09] som gäller borgensförbindelse för Pello Food och
• U-områdesfonden 265.000 likaså gällande Pello Food.
• Bröderna Boströms pälsfarm bevakade 114.999 mk,
• Fryseriernas Foromsetning 1,2 miljoner norska kronor (ca 800.000 mk).
• Kokolan Osuuspankki 300.000,
• Lihel Oy 475.000mk,
• Neste 135.000,
• Vasa Andelsbank en borgensförbindelse på 457.000 mk för lån åt farmare.
• Nykarleby stad 486.999 mk,
• Ostrobotnia Päls 7,617 mk, [väldigt lite!]
• Statens veterinärmedicinska anstalt 335,999 mk och
• Finlands pälsdjursuppfödares förbund 38.043 mk.

På Farmenta bevakade:

• Deposita en fordran på 9.166.166 mk och
• Föreningsbanken 4,5 miljoner.
• Länsskatteverket bevakade 430.000,
• Eläke-Varma högst 700.000 och
• Arbetskraftsdistriktet 800.793 mk för löner.

Farmentas tillgångar är enligt boförteckningen från februari 13,7 miljoner mk.

Godemännen Leif Eklund, Arto Keravuori och Timo Jansson fortsätter som sysslomän. Uppropet i ärendet hålls den 19 juni.

Farm-Frys sålde skinnet

Konkursboet för Farm-Frys har lyckats sälja de skinn som dotterbolaget Farmenta pälsade bort efter konkursen. Skinnen såldes utanför auktionerna till en köpare från Danmark och Norge.

Hur mycket man fick för skinnen uppger godeman Leif Eklund inte. Men man fick inte det pris som skinnen värderats till i boförteckningen, d.v.s. enligt priserna på januariauktionen.

Eklund är i alla fall nöjd med affären med tanke på marknadsläget.

Partiet bestod av 22.000 räv- och 10.000 minkskinn.

Isen ligger klar i
Farm Frys lager

Från och med måndag ligger isen klar att skrinna på i MuIK:s egen ishall i Farm Frys lagret. Som det ser ut idag kommer hallen att användas flitigare i år.
     Till de flitigare användarna hör bl. a jakobstadsborna. Centers hör till de föreningar som bokat träningstid för sina juniorer i Nykarleby.
    Det är öppet hur en eventuell försäljning av Farm-Frys anläggningen påverkar skrinnskoåkningen i lagret.

Farmmuseet i Nykarleby flyttar

Pälsfarmarnas eget museum i Nykarleby kommer att flytta från Ostrocenter till före detta Farm-Frys kontorslokal.

Nyöppning blir det först i mitten av januari då alla saker har kommit på plats. Ostro Center behöver utrymmet för egen räkning och därför var museet tvungen att söka nya utrymmen.

Men Leif Finne från Österbottens Pälsdjursodlarförening säger att det gamla foderkökskontoret, som i dag ägs av Feora, är som klippt och skuret för ett museum av det här slaget.

– Tyvärr har vi inte resurser att ha regelbundna öppethållningstider. Därför visas föremålen bara på beställning, säger han.

Syftet med museet som grundades 1995 är att återge en historisk bild av pälsdjursnäringens utveckling från jakt och småskalig primitiv farmning till omfattande näringsverksamhet. Detta försöker man förverkliga genom att samla in föremål, fotografier och dokument.

Till dags dato har man samlat några hundra föremål. Det är bland annat pälsningsutrustning, gamla vattenkoppar, små handdrivna kvarnar, uppstoppade minkar och rävar och olika dokument.

Paul Storgård är en av dem som donerat gamla fotografier och dokument. Rätt unika i hans samling är de stamboksintyg som hans avelsrävar fick under pälsnäringens barndom.

Leif Finne och Rainer Carlstedt betraktar en liten kvarn från den tid då alla farmare tillverkad eget foder.

Kuriosa

Googlade Farm-Frys och här är några av resultaten.

Nu blev jag förvånad! Ab Farm-Frys finns i Vasa år 2021! Förstoring.

*     *     *

Koll av FO-numret ledde till Keravuoris advokatbyrå på Rådhusgatan 21. Förklaringen var att Arto Keravuori var interimistisk konkursförvaltare. En närmare titt visade att kontaktinformationen uppdaterats senast den 22 juni 2004.

*     *     *

Mer eller mindre skumma webbplatser kopierar texter från hederliga som lockbete. Den här gången från bland annat Bomans på Tornskär av Pia Prost.

*     *     *

Frys Farm finns i Zimbabwe.

*     *     *

I en av foderkökets betongväggar finns fyra nummerplåtar från avregistrerade fordon. Bror Sandström tyckte det var ett bra ställe att dumpa dem i samband med bygget 1977. Detta för att de inte skulle komma i orätta händer.

*     *     *

En foderlåda från Farm-Frys syns i Kaurismäki-filen Ariel.

*     *     *

Ungefär där de norra fryserierna står fanns ett grönt transformatortorn där fönsterglasen i toppen hade hål där ledningarna gick in. Det revs kring 1970 och en del av virket återanvändes i vår sommarstuga mitt på Markusholmens västra sida.

*     *     *

Susanne Liljeström: Kommer ihåg en måndag 1980 då jag sommarjobbade som städare i kontoret och ett frysaggregat hade gått sönder ... 25 grader varmt och ton av ruttnande strömming. Lukten in till kontoret var bedövande fruktansvärd.

*     *     *

Johan Willman: Bongade lite återanvändning av Nykarlebyrelaterat material i dag. Invid Riksväg 8 i Sydösterbotten. Förstoring.
(Inf. 2023-04-21.)