Gamla arbetsbilder är sällsynta
– åtminstone på Nykarlebyvyer.
Denna är dock en riktig höjdare.


Guldkorn
Guldkorn


Tröskning på Smedsbacka

 


Tröskning på Smedsbacka vid sekelskiftet. Seminariets kosthållsbyggnad i bakgrunden och f.d. seminarie-/stadsträdgårdsmästarbostaden till höger.
För pekaren över bilden för att se den kolorerad med Colorize av Peter Gullback.

Förstoring och kolorerad förstoring.
Bild från Jana Robertsons webbplats.
(Koloreringar inf. 2010-03-22.)


När bilden publicerades var alla personerna okända, men den 3 februari 2005 kom identifiering i gång efter att Stig Haglund visat fotografiet för Per-Erik Villman:

Lokomobilen tillhörde Axel Lund (far till Teodor) och hans bror. Axel Lund står som trea från vänster bakom sädessäcken. Den längre av dem som står och matar in i tröskverket heter Andersson (far till Tor Andersson). Den lille gossen längst fram framför "båshopen" bör vara Emil Forsells.

Den 12 oktober 2006 bekräftade Yvonne Isaksson Forsells att den lille gossen är hennes farfar Emil Forsells.

 

*   *   *



I brist på tröskningsnotis ur Österbottniska Posten angående Nykarleby eller Nykarleby landskommun, får vi tills vidare nöja oss med en rapport från Munsala:

M U N S A L A.
T I D E N D E R.

     Tröskverken surrar alltjämt och trösktiden för bönderna har aldrig varit så lång som i höst. Men så har man även så gott som maskintröskat all råg. I varje by finns nu två om inte tre tröskmaskiner. Vissa bönder har t. o. m. skaffat sig tröskverk för eget bruk. Så är t.ex. fallet med bonden Sjöholm i Storsved. Och han har det så bekvämt att han kan tröska med fyra personer. Men så har han även inmonterat fläkt, som blåser bort halmen. Ja, det går framåt. Vi minns väl alla hur det var, när det första tröskverket kom till våra nejder. Då var vi ett par byar i bolag omkring samma tröskmaskin och tröskningen fortgick ett gott stycke in på vintern, när det var köld och snö. Nu har vi haft ett sällsynt vackert väder och tröskningen har varit som en enda lång fest med mycken möda och mycket god mat.

     Andelsidén har väl inte blivit bättre realiserad, än när det gäller tröskverksandelslagen. Det är andelslag som framsprungit spontant ur nödvändigheten och visat sig fungera till full belåtenhet.


Österbottniska Posten nr 39/1938.
Fler artiklar ur tidningen.
Lars Pensar tillhandahöll.


Läs mer:
Tröskning den 2 oktober 1981.
Tröskning den 1 september 2010.
Även J. W. Nessler hade en lokomobil.
Ungefär samma vy i januari 2005.
Smedsbacka av Rudolf Olson.
Lokomobil i gamla kraftveket.
I Smeden av Doris Liljeström berättas om ett ekipage med lokomobil och tröskverk.
Tröskverket som blev el-verk.
Lokomobil i Nordisk Familjebok på Projekt Runeberg.
Innehållsförteckning till Fordon med mera.

Fler arbetsbilder:
Nålörns såg.
Storbron tjäras.
Kraftverksbygget.
(Inf. 2005-01-19, rev. 2022-11-29 .)