Gamla
arbetsbilder är sällsynta
– åtminstone på Nykarlebyvyer.
Denna är dock en riktig höjdare.
|
Guldkorn |
Tröskning
på Smedsbacka
Tröskning på Smedsbacka vid sekelskiftet. Seminariets kosthållsbyggnad
i bakgrunden och f.d. seminarie-/stadsträdgårdsmästarbostaden
till höger.
För pekaren över bilden för att se den kolorerad med Colorize av Peter Gullback.
Förstoring och kolorerad förstoring.
Bild från Jana Robertsons
webbplats.
(Koloreringar inf. 2010-03-22.) |
När bilden publicerades
var alla personerna okända, men den 3 februari 2005 kom identifiering i gång
efter att Stig Haglund visat fotografiet för Per-Erik Villman:
Lokomobilen tillhörde Axel Lund (far till Teodor) och hans
bror. Axel Lund står som trea från vänster bakom sädessäcken.
Den längre av dem som står och matar in i tröskverket heter Andersson
(far till Tor Andersson). Den lille gossen längst fram framför "båshopen"
bör vara Emil Forsells.
Den 12 oktober 2006
bekräftade Yvonne Isaksson Forsells att den lille gossen är hennes farfar
Emil Forsells. * *
*
I brist
på tröskningsnotis ur Österbottniska Posten angående Nykarleby
eller Nykarleby landskommun, får vi tills vidare nöja oss med en rapport
från Munsala:
M U N S A L A. T I D
E N D E R. Tröskverken surrar
alltjämt och trösktiden för bönderna har aldrig varit så
lång som i höst. Men så har man även så gott som maskintröskat
all råg. I varje by finns nu två om inte tre tröskmaskiner. Vissa
bönder har t. o. m. skaffat sig tröskverk för eget bruk.
Så är t.ex. fallet med bonden Sjöholm i Storsved. Och han har
det så bekvämt att han kan tröska med fyra personer. Men så
har han även inmonterat fläkt, som blåser bort halmen. Ja, det
går framåt. Vi minns väl alla hur det var, när det första
tröskverket kom till våra nejder. Då var vi ett par byar i bolag
omkring samma tröskmaskin och tröskningen fortgick ett gott stycke in
på vintern, när det var köld och snö. Nu har vi haft ett
sällsynt vackert väder och tröskningen har varit som en enda lång
fest med mycken möda och mycket god mat. Andelsidén
har väl inte blivit bättre realiserad, än när det gäller
tröskverksandelslagen. Det är andelslag som framsprungit spontant ur
nödvändigheten och visat sig fungera till full belåtenhet. |
Österbottniska Posten nr 39/1938. Fler
artiklar ur tidningen. Lars Pensar tillhandahöll.
Läs mer:
Tröskning den 2 oktober 1981.
Tröskning den 1 september 2010. Även J. W. Nessler
hade en lokomobil. Ungefär samma vy i januari
2005. Smedsbacka av
Rudolf Olson. Lokomobil i gamla kraftveket.
I Smeden av Doris Liljeström berättas
om ett ekipage med lokomobil och tröskverk.
Tröskverket som blev el-verk. Lokomobil
i Nordisk Familjebok på Projekt Runeberg.
Innehållsförteckning till Fordon med mera.
Fler arbetsbilder: Nålörns
såg. Storbron tjäras.
Kraftverksbygget.
(Inf.
2005-01-19, rev.
2022-11-29
.) |