|
”En dröm”
Jag ilade till Juutas strand,
Så stolt uti mitt sinne.
Hvar finns ett ställe i vårt land,
Mer dyrbart för vårt minne,
Mer kär än denna valplats är,
Der Döbeln kämpat med sin här?
Då dit jag kom — hvad fick jag se?
Ej minsta spår från tider,
Då våra fäder kämpade
För Finlands heta strider,
Ej uppå grafven ens en sten —
Man tycktes glömt dem längesen.
Här stod dock detta sköna slag,
De tappre för oss vunnit.
Här firades ju ”Döbelns dag”,
I tider som försvunnit.
”Säg, har du glömt, o fosterland,
Det blod som gjöts på denna strand”?
Så tänkte jag — och qvar jag satt
I kvällens sena timma,
Då solen sjönk och det blev natt,
Och nejden slöts i dimma.
Men Juutas, som framför mig låg,
I drömmen, jag bland molnen såg.
Den första man, som kom mig när,
Beslöt jag mig att fråga
Till vilken högtidsdag väl här
Allt folket synes tåga.
En ovan fråga visst det var,
Ty häpnande han gaf till svar.
”Från fjärran land ni säkert är,
Ni kan ej vara finne,
Ty hvarje sådan, troget bär,
I varmt och tacksamt minne,
Hvar strid, som fordomtima vanns
För detta land, som nu var hans.”
Jag vaknade, min syn försvann,
Den var en dröm, en villa,
Och fältet, som förut, jag fann
Så ödsligt och så stilla.
Allt var nu åter, som förut,
Sen drömmen hade tagit slut.
|
Okänd författare. Dikten först publicerad i tidningen ”Papperslykta” den 16 april 1860.
På nytt publicerad i ”Vestra Nyland” den 20 oktober 1882 – alltså innan monumentets tillkomst. Ingår i boken ”Havet, minnet, slaget. Kriget 1808–09”. Sagalunds museistiftelse 2009.
Lars Pensar digitaliserade och tillhandahöll.
Lars Pensar digitaliserade och tillhandahöll.
Läs mer:
von Döbeln
i Uppslagsverket Finland.
Juthas i kapitlet Fakta. Slaget
vid Juthas i Nordisk familjebok.
(Inf. 2010-09-07, stadens 390-årsdag, rev. 2010-12-12.)
|